- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
163-164

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gray, Thomas - Gray, John Edward - Gray, George Robert - Gray, Asa - Gray, Elisha - Grays l. Grays Thurrock - Gray´s inn - Graz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som tolkades på en mängd tungomål. G. bidrog till
pseudoklassicitetens aflösning af romantiken
genom sina oden, hvilka i sin musikaliska form
och elegiska stämning vid sidan af Thomsons
och Youngs dikter beteckna öfvergången. On the
spring
och On a distant prospect of Eton college
äro naturbeskrifvande, The bard har walesiskt
ämne, The fatal sisters och The descent of Odin
återgå till den nordiska mytologien och voro
därför äfven i stoffligt hänseende nydanande.
G:s Works äro bäst utgifna af E. Gosse (1884
i 4 bd), som äfven skrifvit hans biografi
(i serien "English men of letters"), hans
Letters af Tovey (hittills 2 bd, 1900-02).
R-n B.

Gray [gréY]. 1. JohnEdward G., engelsk
zoolog, f. 1800, d. 1875, var den förste,
som i England införde Jussieus naturliga
system, i ett arbete, Natural arrangement of
british plants
(1821), hvilket utgafs under
faderns, naturforskaren Samuel
Frederick G
:s (1780-1836) namn. Senare slog han sig
uteslutande på zoologien, blef 1824 assistent
vid och var 1840-74 föreståndare för de
zoologiska samlingarna i British museum samt
inlade om deras ordnande och förökande stora
förtjänster. De rika samlingarna gåfvo honom
anledning att offentliggöra ett enormt antal
afhandlingar - enligt uppgift vida öfver 1,000
- af zoografiskt innehåll, stundom i form af
kataloger. - 2. George Robert G., den föregåendes
broder, engelsk zoolog, f. 1808, d. 1872, blef
1831 anställd vid de zoologiska samlingarna
i British museum och egnade sig förnämligast
åt entomologien och ornitologien. Han utgaf
bl. a. List of the genera of birds (1841),
Genera of birds (1837-49) och Handlist of the
genera and species of birds
(1870), hvilka böcker
äro af stort värde för museologiska studier.
(L-e.)

illustration placeholder

Gray [gréY], Asa, nordamerikansk botanist,
f. 1810, d. 1888, blef 1831 med. doktor,
egnade sig sedermera uteslutande åt
botaniken och var sedan 1842 professor i
naturalhistoria vid Harvard university i
Cambridge, Massachusetts. 1874 valdes han
(efter Agassiz) till en af direktörerna för
Smithsonian institution och 1878 till led. af
Franska institutet. Han var den främste kännaren
af Förenta staternas fanerogamer och utgaf
utmärkta floristiska arbeten, t. ex. A flora
of North-America
(tills, med prof. J. Torrey;
1838-43, ofullb.), den mycket spridda Manual of
the botany of the northern United states
(1848;
5:e uppl. 1868) och Synoptical flora of North
America
(2 bd, 1878, 1884; med suppl. 1886). Han
var tillika framstående fanerogam-monograf
och växtgeograf och nedlade uti en mängd
afhandlingar frukterna af sin outtröttliga
verksamhet. Hans Introduction to structural
and systematic botany
är en allmänt använd
lärobok. Efter hans död utgåfvos hans Scientific
papers
(2 bd, 1889) och Letters (2 bd, 1894).
T. K.

Gray [gréi’], Elisha, amerikansk uppfinnare,
f. 1825, d. 1901, var först snickarrnästare,
egnade sig sedermera åt studiet af elektroteknik
och inrättade ett mekaniskt och elektriskt
laboratorium i Highland Park, 40 km. från
Chicago. Bland hans många uppfinningar inom
den elektriska telegrafens område märkes den
s. k. telautografen (af grek. tele,
fjärran, och autograf, namnteckning), en
skriftelegraf, hvars mottagningsapparat direkt
återger handstilen af den skrift, som skrifves
å afsändningsapparaten med penna för hand.
(G. H-r.)

Grays l. Grays Thurrock [gréYs tha’rek], köping
i engelska grefsk. Essex, på vänstra stranden
af Thames, 32 km. s. ö. om London. 13,831
inv. (1901). Tegelbruk. Cementfabriker.
(J. F. N.)

Gray’s inn [gréYs i’n]. Se Barrister.

Graz (sedan 1843 den officiella skrifformen),
slov. Německy hradec, hufvudstad i Steiermark,
har ett synnerligen vackert läge (se fig.,
sp. 166) på ömse sidor om floden Mur, i en
bred och fruktbar dal (Grazerfeld). 138,080
inv. (1900), de fleste tyskar och katoliker. Den
s. k. inre staden ligger på vänstra flodstranden,
vid foten af Schlossberg (475 m.; park, elektrisk
linbana). Genom den stora vackra stadsparken
är denna stadsdel skild från S:t Leonhard i
ö. Den norra stadsdelen heter Geidorf, den
södra Jakomini. På högra flodstranden ligga
stadsdelarna Lend (i n.) och Gries (i s.).
Öfver Mur föra 7 broar. Bland gator äro de
viktigaste Herrengasse samt de "Ring"-gator, som
intaga de forna befästningarnas plats. G. har
62 katolska kyrkor och kapell, 1 evangelisk
samt 15 kloster. Bland de förstnämnda märkas
katedralen S:t Egidius (byggd 1449–56) samt
den bredvid liggande grafkyrkan S:t Katarina
(uppf. af Ferdinand II 1615–89 och bestämd
till begrafningsplats för honom och hans
familj). Andra mera framstående byggnader äro
den kejserliga borgen (från 1400-talet), nu
ståthållarens residens, landhaus (1569), tyghuset
(1644), rådhuset (1887–92), justitiepalatset
(1895), nya och gamla universitetshusen
samt tekniska högskolans hus (Joanneum,
äfven museum, se nedan). Staden är säte för
Steiermarks ståthållarämbete, landtdagen
och dess utskott samt för furstbiskopen af
Seckau. Undervisningsanstalter äro universitetet
(stiftadt 1586, till 1773 ledt af jesuiter),
med 4 fakulteter (omkr. 1,700 stud.) och ett
bibliotek (230,000 bd), teknisk högskola
(inrättad 1811), med 650 stud., 3 stats-
och 2 privata gymnasier, 2 högre och 1 lägre
realskola, lärar- och lärarinneseminarier,
handelsakademi m. m., Joanneum (grundadt 1811),
omfattande naturhistoriskt och arkeologiskt
museum samt bibliotek (omkr. 170,000 bd) och
landsarkiv (80,000 urkunder) i gamla byggnaden,
kulturhistoriska och konstsamlingar i nya
byggnader. Därjämte finnas en stor botanisk
trädgård samt pomologisk försöksstation. Få
städer äro försedda med så många parker och
förlustelseställen som G., hvilket i egenskap
af en billig och vacker vistelseort lockat till
sig en stor mängd pensionerade österrikiska
ämbetsmän, i synnerhet officerare. Staden
drifver omfattande handel, understödd af flera
järnvägsförbindelser, samt liflig industri i
järn- och stålvaror, järnvägsvagnar, tegel,
kemikalier m. m. Schlossberg var förr starkt
befäst, men befästningarna förstördes af
fransmännen 1809, sedan dessa genom Wienfreden
kommit i besittning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free