- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
267-268

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grenadjär - Grenafylke - Grenander - Grenander, Elias Kristofer - Grenander, Alfred Fredrik Elias - Grenchen - grendike - Grenell - Grenen - Grenen - Grener - Grenets element - Grenetter - Grenfell, Francis Wallace, baron G. of Kilvey - Grenfell, George - Grenförhuggning - Grengalleri - Grenier, J. Charles M. - Grenier, Édouard - Grenklättrare - Grenland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

näml. Lifregementets grenadjärer,
Första och Andra lifgrenadjärregementet,
Karlskrona grenadjärregemente och Vaxholms
grenadjärregemente. – Grenadjärer till
häst
uppsattes 1676 i franska armén och utgjorde
ett med skanstyg försedt, beridet kompani, som
hufvudsakligen hade till uppgift att förbättra
vägar. Dylika kompanier förekommo äfven i "den
store kurfurstens" armé och i den österrikiska
på 1700-talet, men försvunno snart öfverallt. De
ha i senaste tid åter dykt upp, ehuru under
annan benämning, i de i några arméer inrättade
pioniärafdelningarna vid kavalleriet. De i
preussiska och ryska arméerna nu förekommande
grenadjärregementena till häst äro i själfva
verket dragoner. C. O. N.

Grenafylke. Se Grenland.

Grenander. svensk släkt, hvars stamfader,
kyrkoherden Arvidus Nicolai G. (d. 1702),
tog namnet efter Grenås, i Svanhals socken,
Östergötland.

1. Elias Kristofer G., universitetslärare,
präst, f. 28 sept. 1774 i Eriksbergs socken,
Älfsborgs län, d. 28 april 1845, blef student i
Uppsala 1793, filos. magister 1800 samt docent
i didaktik och pedagogik 1803. Sedan han 1805
i vetenskapligt ändamål besökt norra Tysklands
förnämsta universitet och uppfostringsanstalter,
utnämndes han 1807 till e. o. och 1814 till
ord. filos. adjunkt samt erhöll 1818 professors
namn och fullmakt. Prästvigd 1822, utnämndes
G. 1823 till kyrkoherde i Sköfde, 1824 till
kontraktsprost och vardt 1830 teol. doktor.
Han var ledamot af prästeståndet vid riksdagarna
1829-30 och 1834-35. Skrifter: flera
akademiska dissertationer och afhandlingar,
predikningar samt öfversättningar (från tyskan)
af pedagogiska och filosofiska arbeten.

2. Alfred Fredrik Elias G., den föregåendes
sonson, arkitekt, f. 26 juni 1863 i Sköfde,
studerade vid Tekniska skolan och Tekniska
högskolan i Stockholm samt 1885-87 vid
tekniska högskolan i Berlin, där han var
anställd först hos arkitekterna H. Mårtens och
Messel och 1890-95 hos Wallot vid arbetet på
tyska riksdagshuset m. fl. byggnadsverk,
samt blef 1895 lärare och 1901 professur vid
Kunstgewerbemuseum. G. har i samarbete med
tyske arkitekten O. Spalding lämnat ritningar
till boningshus i Berlin, Frankfurt, Posen,
slottet Hochberg vid Florens m. fl. Till hans
mest personliga skapelser höra rumsinredningar
och möbler samt ej minst järnkonstruktioner,
bl. a. i elektriska Hoch- und untergrundbahn
i Berlin. Hans arbeten äro måttfulla
och genomstuderade med starkt och konsekvent
betonande af det konstruktiva. 2. G-g N.

Grenchen (fr. Granges), by i schweiziska
kantonen Solothurn, vid södra sluttningen af
Jura. 5,209 inv. (1900). Stor urtillverkning
(2,000 arbetare). Vattenkuranstalt (Bachtelen).
J. F. N.

Grendike. Se Täckdikning.

Grenelle [grenä’l], förr by, nu del af Paris’
15:e arrondissemang, på vänstra stranden af
Seine och vid Paris’ gördelbana, med en för sitt
stora djup (647 m.) bekant artesisk brunn och
många fabriker.

Grenen, Jyllands nordligaste udde, belägen
på Skagen, 57° 45’ n. br. 1858 uppbyggdes
där Skagens nya fyr och 1899 ett stort
badhotell. E. Ebg.

Grenen, kronopark i Lycksele socken, Norra
Lycksele revir, Västerbottens län. Afsatt genom
K. M:ts befallningshafvandes afvittringsutslag 6
maj 1882 för Lycksele socken af öfverloppsmarken
n:r 26. Jämlikt
Kammarkollegii utslag 29 dec. 1885
benämnes kronoparken Grenen n:r 1. Areal
6,504 har.
G. Sch.

Grener, invånare i Grenland (se d. o.).

Grenets element [grenas]. Se Galvaniskt element,
sp. 669.

Grenetter, ett färgämne. Se Gulbär.

Grenfell [gre’nfel], Francis Wallace, baron
G. of Kilvey, engelsk militär, f. 1841 i
London, ingick i armén 1859, blef öfverste 1882,
generalmajor 1889, general 1899 och fältmarskalk
1908. G. deltog 1877-78 i kafferkriget och
utmärkte sig under sulukriget i slaget vid Ulundi
(1879), tillhörde 1881 general Woods stab under
boerkriget och stred som stabsofficer med stor
utmärkelse under expeditionen till Egypten
1882 vid Kassassin (9 sept.) och Tell-el-Kebir
(13 sept.). Han deltog i Nilexpeditionen
1884-85 och i egyptiska härens fälttåg mot
mahdin 1885-86, förde befäl öfver expeditionen
till Sauakin 1888-89 och vann därunder segern
vid Toski (3 aug. 1889). 1885-92 var G. högste
befälhafvare ("sirdar") öfver egyptiska
armén, tjänstgjorde 1894-97 i hemlandet som
generalinspektör för auxiliärtrupperna samt
kommenderade 1897-98 brittiska ockupationsarmén
i Egypten och 1903-07 trupperna på Irland. Som
"sirdar" inlade G. synnerligen stora
förtjänster om den demoraliserade egyptiska
arméns omskapning till en fullt modern och
stridsduglig härstyrka. Han blef peer 1902.
V. S-g.

Grenfell [gre’nfel], George, engelsk missionär
och Kongoforskare, f. 1849 nära Penzance
(Cornwall), d. 1906 i Basoko vid Kongo,
utsändes af Baptist missionary society 1878 till
Kamerun och arbetade där fyra år, hvarunder
han gjorde ingående undersökningar af landet,
meddelade till geografiska sällskapet i London
("Proceedings", 1882). Därefter förflyttades
han till Kongoområdet, anlade stationen Manyanga
och gjorde flera viktiga undersökningar rörande
Kongobäckenet; han upptäckte bl. a. Kassai
samt Ubangi, for uppför den senare till 4°
30’ n. br.’ samt uppför Lomami till 1° 50’
s. br. och Kassai till dess förening med Lulua
och kartlade 1887 Kwango till Kikundschifallen
(i "Geograph. journal", 1902).

Grenförhuggning, fortif. Se Förhuggning 1.

Grengalleri. Se Fästning och Galleri.

Grenier [grenië], J. Charles M. Se Gren.

Grenier [grenië], Ëdouard, fransk skald,
f. 1819, d. 1901, skref Petits poèmes (1859),
Poèmes dramatiques (1861), Amicis (1868),
Seméia (1869), Marcel (1874), Francine (1884),
Poèmes épars (1889), Poésies nouvelles (1891),
Chants d’un patriote (1900) m. fl. arbeten,
utmärkta för vårdad form och lyrisk hänförelse.

Grenklättrare, bot. Se Lianer.

Grenland (Grönland), gammalt namn på landskapet
vid Langesundsfjorden, Skienselven och Norsjön,
motsvarande de nuv. fogderierna Nedre Telemarken
och Bamle i Bratsberg amt, Norge. Af missförstånd
fick landskapet tämligen sent namnet Grenafylke
l. Grönafylke. Invånarna kallades grener
l. gröner; Harald Grenske fick sitt namn däraf,
att han uppfostrades i G. Då fylkesindelningen
mot slutet af Norges själfständighetsperiod
ersattes med sysselindelningen, utbyttes namnet
G. mot benämningen Skiðusýsla, efter staden
Skiðan (Skien).
O. A. Ö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free