- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
321-322

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grip - Grip, Birger Nilsson - Grip, Nils Birgersson - Grip, Bo Birgersson - Grip, Morits Birgersson - Grip, Kristofer Andersson - Grip, Johan Anton Wolff - Gripbräde - Gripenberg - Gripenberg - Gripenberg, Hans Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grip, svensk adlig släkt, härstammade från
riksrådet Bo Niklisson till Vinäs (d. 1464
l. 1465), hvilken själf tillhörde släkten Natt
och Dag på längden
, men upptog gripvapnet efter
sin moder, Katarina Knutsdotter, en sondotter
till den ryktbare drottseten Bo Jonsson (se
d. o.). Bos sonson Birger Nilsson (se nedan
G. 1) upphöjdes 1561 i friherrligt stånd. Ätten
utgick på svärdssidan 1592, med Nils Birgersson
(se G. 2).
l. Birger Nilsson G., friherre till
Vinäs, riksråd, son af Nils Bosson Grip, f. på
1490-talet, d. 15 mars 1565. Han var i början
en af Kristian II:s anhängare, men försonade
sig 1524 med Gustaf Vasa, skickades 1531 att
hämta konungens första gemål, från hvilken tid
han nämnes som riksråd, blef s. å. ståthållare i
Småland och kallas flera år (såsom 1553 och 1559)
höfvitsman på Kalmar. 1555 utnämndes han till en
af öfverstarna för krigsfolket vid Viborg och
blef 1556 tillika ståthållare därstädes. Hos
Gustaf Vasa (med hvilkens systerdotter, Brita
Brahe, G. var gift) åtnjöt han stort förtroende,
hvarför han äfven brukades i en mängd olika
uppdrag. Vid Erik XIV:s kröning 1561 upphöjdes
han till friherre. -
2. Nils Birgersson G.,
den föregåendes son, friherre till
Tärna, riksråd, f. 1535, d. 1592 på Finsta,
var redan 1562 medlem af riksrådet. Af Erik
XIV användes han i flera beskickningar, såsom
i sept. 1562 till Polen. Efter Jakob Bagges
tillfångatagande erhöll han 1564 jämte Klas
Fleming och Per Banér befälet öfver flottan,
men de miste sitt befäl redan i aug. s. å. 1566
förordnades G. till ståthållare på Varberg,
men tillträdde kanske aldrig denna tjänst. Han
blef sedermera sinnessvag och förekommer ej
såsom riksråd under Johans III:s regering. -
3. Bo Birgersson G., den föregåendes broder,
friherre till Vinäs, riksråd, f. 1540, nyttjades
af Erik XIV i nordiska sjuårskriget (1563-70) och
gjorde i sept. 1566 ett misslyckadt försök att
intaga Halmstad. 14 jan. 1567 utnämndes han till
befälhafvare på Varberg och stupade i nov. 1569,
under slottets belägring. S. å. nämnes han bland
medlemmarna i riksrådet.-
illustration placeholder

4. Morits Birgersson G., de
föregåendes broder, friherre till Vinäs,
riksråd, f. 1547, d. 1591 (ej 1592) på Villnäs
i Finland, omtalas som hofjunkare hos Johan III
(t. ex. 1575 och 1576), utnämndes 31 mars 1585
till ståthållare på Hapsal, var 1587 hofmästare
hos hertig Sigismund och redan 1589 riksråd,
kom s. å. jämte de öfrige rådsherrarna genom
händelserna i Reval i onåd, men förordnades mot
slutet af 1590 till krigsöfverste i Estland. 1591
företog han ett infall i Ryssland, men förlorade
genom kölden en stor del af sitt manskap.
Fr. W.

Grip, Kristofer Andersson. Se Gyllengrip 1.

Grip, Johan Anton Wolff, diplomat,
f. 10 april 1844 i Bergen, Norge, student
i Kristiania 1862 och juris kandidat 1866, inträdde
1868 i Utrikesdepartementet och blef 1872
legationssekreterare. 1882 sändes han i
särskild beskickning till Havaii i anledning af
ingångna klagomål öfver de svenske och norske
utvandrarnas ställning där och på kringliggande
öar. G. tog återvägen 1883 öfver Japan, Indien
och Sues och utgaf sina dagboksanteckningar
under titeln Rundt om jorden (1884). 1884
utnämndes G. till minister i Madrid samt
var 1889-1906 envoyé och generalkonsul
i Washington. Efter unionsupplösningen
blef han 1906 svensk undersåte.
T-s.

Gripbräde l. (riktigare) greppbräde,
det på stråkinstrument, gitarrer m. m. vid den
öfre, platta delen af halsen fastlimmade bräde,
mot hvilket de däröfver löpande strängarna
nedtryckas vid fingergreppen. På knäpp- och
äldre stråkinstrument är gripbrädet försedt med
band. Se Band 2.
A. L.*

illustration placeholder

Gripenberg, manbyggnaden, 1704. (Efter Sueciæverket.)

Gripenberg, fideikommissegendom i Jönköpings
län, Säby och Linderås socknar, omfattande
bl. a. hufvudgården G. med Hudarp, 4 1/4 mtl,
Mörbylund, 4 3/4 mtl, samt Brusarp, 3 mtl,
alla i Säby socken, tills. 31 5/8 mtl, tax. till
626,400 kr. (1905), hvaraf 18,000 kr. för annan
fastighet. Hufvudgården, hvars manbyggnad är ett väldigt träslott,
byggdt af fältmarskalken K. G. Wrangel, ligger på
en höjd i Svartådalen strax vid östra stambanan
mellan stationerna Tranås och Gripenberg. Åt
såväl jordbrukets som ladugårdsskötselns
utveckling har under de senare årtiondena egnats
stort intresse och nedlagts betydligt arbete. -
G. bildades af K. G. Wrangel och uppgifves,
ehuru kanske oriktigt, sedan ha tillhört Rutger
von Aschenberg. I början af 1700-talet egdes
det af landshöfdingen frih. Reinh. Rehbinder,
därefter af dennes måg majoren G. A. Witting och
köptes efter hans död (1770) af kommerserådet
Samuel (af) Söderling, som 1797 gjorde
G. jämte Mörbylund till fideikommiss för sin
dotters yngre son frih. August Söderling
Hermelin, son till det bekanta bergsrådet
S. G. Hermelin. Nuv. innehafvaren är den förste
fideikommissariens son, frih. Samuel Axel
Hermelin (f. 1818), som jämväl eger Traneryd och
Göberga i Jönköpings län, Renstad i Östergötlands
län m. m.

Gripenberg, svensk och finsk adlig ätt,
härstammar från Johan Wittman, hvilken 1678
adlades med namnet G. och afled som vice
landshöfding i Nylands och Tavastehus län
1703. Ätten immatrikulerades 1818 på finska
riddarhuset, och en gren af densamma upphöjdes
1865 i finskt friherrligt stånd.

1. Hans Henrik G., krigare, den ofvannämnde
Johan G:s sonsons sonson, f. 14 april 1754 å
Karhiniemi boställe i Hvittis socken i Finland,
d. 25 okt. 1813 i Stockholm, inskrefs 1762
i


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free