Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gråberg till Hemsö, Jakob - Gråbinka - Gråbo - Grå boken - Gråborg - Gråbröder - Gråda - Gråda kanal (Gagnefs kanal) - Grådådra - Grå eminensen - Gråen - Gråen. - Gråfibla - Grå flugsnapparen - Grå gamen - Grågås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biblioteket. G., som var led. af Vet. akad. (sedan
1815), Vitt. hist. o. ant. akad. (sedan 1810)
samt mer än sjuttio utländska akademier och
lärda sällskap, förvärfvade europeisk ryktbarhet
genom sina många, på skilda språk författade
uppsatser i geografi, statistik, historia,
estetik, språkvetenskap och medicin. Af dessa ega
endast hans geografiska och statistiska arbeten
något värde; genom dem väcktes intresset för
statistik och geografi i Italien. De viktigaste
af hans skrifter, hvilka han själf förtecknade
i en bibliografi 1837, äro Annali di geografica
e di statistica (1802), Saggio istorico sugli
scaldi antichi poeti scandinavi (1811), Leçons
élémentaires de cosmographie, de géographie et
de statistique (1813), Nyaste underrättelser om
inre Afrika (1817), Ragionamento della statistica
(1818), Théorie de la statistique (1821;
ty. bearb. 1835), Observations grammaticales et
philologiques sur les langues parlées dans le
Mogh’ ril-el-Aqssa (insända till Vet.-soc. i
Uppsala), Specchio geographico e statistico
dell’ impero di Marocco (1834; ty. öfv. 1833),
Notizia intorno alla famosa opera istorica d’Ibnu
Khaldùn (s. å.; öfv., med tillägg, af förf:s
"Account of the great historical work of Ibnu
Khaldün", i "Transactions of the Royal asiatic
society of Great Britain and Ireland", 1833) samt
Italiensk språklära för svenskar (1843). - G:s
brorsdotter, Lovisa Jakobina Eleonora G., utgaf
1831 "Notice biografique sur le comte Jacques
Gråberg de Hemsö" etc. (2 :a uppl. 1834). Jfr
Vet. akad:s Handl. 1847.
Gråbinka, bot. Se Erigeron.
Gråbo, Artemisia vulgaris L., bot., farm., en vid
vägkanter, i trädgårdar o. s. v. i hela Europa
allmän ört med mångårig, flerhöfdad jordstam,
från hvilken rödbruna stjälkar uppstiga, som
bära pardelade blad, ofvan glatta och mörkgröna,
undertill gråludna, och i toppen äro förgrenade
till en klaselik eller kvastlik ställning af
äggrundt aflånga blomkorgar, med rörformiga,
rödbruna blommor. Rotstocken utgör den hos
oss förr officinella drogen Radix Artemisiæ,
som innehåller en flyktig olja samt skarpt,
bittert harts och förr begagnats mot vissa
nervsjukdomar, företrädesvis mot fallandesot,
örten användes äfven som kökskrydda,
speciellt till ankstek. Jfr Artemisia.
O. T. S. (G. L-m.)
Grå boken. Se Blå böcker.
Gråborg. Se Algutsrum.
Gråbröder. Se Franciskanorden.
Gråda, provinsialbenämning (t. ex. i Dalarna)
på de ställen af en älf, där denna är
strid och bildar en fors, som icke kan
med båt befaras uppför, men väl utför.
E. E.
Gråda kanal (Gagnefs kanal), en redan 1824
påbörjad, men sedermera aldrig fullbordad
kanalanläggning i Gagnefs socken i Dalarna. Med
kanalen, på hvilken icke obetydliga
kostnader nedlades, afsågs att kringgå de
s. k. Grådafallen i Dalälfven och bereda
oafbruten vattenväg från älfvens segelbara del
i Tuna socken till Siljan. Efter tillkomsten af
Siljans järnväg (Borlänge-Insjön) har kanalfrågan
trädt i bakgrunden. (S. L-k.)
Grådådra, bot., namn på Alyssum calycinum. Se
Sandhvita.
Grå eminensen (fr. l’éminence grise). Se Tremblay, Fr. L. de.
Gråen, folkl Se Bodrag.
Gråen. Se Landskrona.
Gråfibla. bot., namn på Hieracium pilosella.
Grå flugsriapparen, zool Se Flugsnappar-släktet.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
