- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
453-454

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gråberg till Hemsö, Jakob - Gråbinka - Gråbo - Grå boken - Gråborg - Gråbröder - Gråda - Gråda kanal (Gagnefs kanal) - Grådådra - Grå eminensen - Gråen - Gråen. - Gråfibla - Grå flugsnapparen - Grå gamen - Grågås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

biblioteket. G., som var led. af Vet. akad. (sedan
1815), Vitt. hist. o. ant. akad. (sedan 1810)
samt mer än sjuttio utländska akademier och
lärda sällskap, förvärfvade europeisk ryktbarhet
genom sina många, på skilda språk författade
uppsatser i geografi, statistik, historia,
estetik, språkvetenskap och medicin. Af dessa ega
endast hans geografiska och statistiska arbeten
något värde; genom dem väcktes intresset för
statistik och geografi i Italien. De viktigaste
af hans skrifter, hvilka han själf förtecknade
i en bibliografi 1837, äro Annali di geografica
e di statistica
(1802), Saggio istorico sugli
scaldi antichi poeti scandinavi
(1811), Leçons
élémentaires de cosmographie, de géographie et
de statistique
(1813), Nyaste underrättelser om
inre Afrika
(1817), Ragionamento della statistica
(1818), Théorie de la statistique (1821;
ty. bearb. 1835), Observations grammaticales et
philologiques sur les langues parlées dans le
Mogh’ ril-el-Aqssa
(insända till Vet.-soc. i
Uppsala), Specchio geographico e statistico
dell’ impero di Marocco
(1834; ty. öfv. 1833),
Notizia intorno alla famosa opera istorica d’Ibnu
Khaldùn
(s. å.; öfv., med tillägg, af förf:s
"Account of the great historical work of Ibnu
Khaldün", i "Transactions of the Royal asiatic
society of Great Britain and Ireland", 1833) samt
Italiensk språklära för svenskar (1843). - G:s
brorsdotter, Lovisa Jakobina Eleonora G., utgaf
1831 "Notice biografique sur le comte Jacques
Gråberg de Hemsö" etc. (2 :a uppl. 1834). Jfr
Vet. akad:s Handl. 1847.

Gråbinka, bot. Se Erigeron.

Gråbo, Artemisia vulgaris L., bot., farm., en vid
vägkanter, i trädgårdar o. s. v. i hela Europa
allmän ört med mångårig, flerhöfdad jordstam,
från hvilken rödbruna stjälkar uppstiga, som
bära pardelade blad, ofvan glatta och mörkgröna,
undertill gråludna, och i toppen äro förgrenade
till en klaselik eller kvastlik ställning af
äggrundt aflånga blomkorgar, med rörformiga,
rödbruna blommor. Rotstocken utgör den hos
oss förr officinella drogen Radix Artemisiæ,
som innehåller en flyktig olja samt skarpt,
bittert harts och förr begagnats mot vissa
nervsjukdomar, företrädesvis mot fallandesot,
örten användes äfven som kökskrydda,
speciellt till ankstek. Jfr Artemisia.
O. T. S. (G. L-m.)

Grå boken. Se Blå böcker.

Gråborg. Se Algutsrum.

Gråbröder. Se Franciskanorden.

Gråda, provinsialbenämning (t. ex. i Dalarna)
på de ställen af en älf, där denna är
strid och bildar en fors, som icke kan
med båt befaras uppför, men väl utför.
E. E.

Gråda kanal (Gagnefs kanal), en redan 1824
påbörjad, men sedermera aldrig fullbordad
kanalanläggning i Gagnefs socken i Dalarna. Med
kanalen, på hvilken icke obetydliga
kostnader nedlades, afsågs att kringgå de
s. k. Grådafallen i Dalälfven och bereda
oafbruten vattenväg från älfvens segelbara del
i Tuna socken till Siljan. Efter tillkomsten af
Siljans järnväg (Borlänge-Insjön) har kanalfrågan
trädt i bakgrunden. (S. L-k.)

Grådådra, bot., namn på Alyssum calycinum. Se
Sandhvita.

Grå eminensen (fr. l’éminence grise). Se Tremblay, Fr. L. de.

Gråen, folkl Se Bodrag.

Gråen. Se Landskrona.

Gråfibla. bot., namn på Hieracium pilosella.

Grå flugsriapparen, zool Se Flugsnappar-släktet.

illustration placeholder

Hufvud af grå gamen.

Grå gamen, Vultur cinereus, zool, hör
till gamarnas familj, Vulturidæ, och
ordn. Falconiformes. Den är den största arten
inom sin ordning i vår världsdel; hannen blir 1,1
m. och honan 4 till 6 cm. längre. Fjäderdräkten
är enfärgadt mörkt gråbrun, halsens nakna
delar ljust blygrå, näbben vid vaxhuden blå,
delvis röd, vidare lifligt violett och i
spetsen blå samt benen köttfärgade. - Denna
gam förekommer allmänt i Spanien, på Sardinien
och Balkanhalföns berg äfvensom sparsammare
därifrån norr ut till Karpaterna. Enstaka
exemplar ha träffats i Tyskland, ja ända
upp i Danmark. Utom Europa bebor grå gamen
mellersta och södra Asien in i Kina och Indien
samt nordvästra Afrika. Den bygger sitt bo i
träd och lägger vanligen blott ett enda ägg;
den därur kläckta ungen behöfver lång tid, innan
den blir flygfärdig; både hannen och honan synas
rufva. Grå gamen gör icke någon anmärkningsvärd
skada; dock tager den äfven lefvande djur.
L-e.

Grågås (isl. Grágás) är den vanliga benämningen
på isländarnas lagbok under fristatens tid,
d. v. s. från omkr. 930, då Ulfljot (Ulfliótr)
skall ha stiftat alltinget och infört de första
för hela landet gällande lagarna, till fristatens
undergång 1262-64, då isländarna underkastade
sig Norges konung. G:s lagbestämmelser äro
upptecknade i flera särskilda handskrifter,
med olika anordning och äfvenledes med något
skiljaktigt innehåll. Af dessa handskrifter
äro två membraner de fullständigaste och att
anse som hufvudkodexar för lagbokens text; den
ena är Codex regius, den s. k. Konungsboken,
förvarad i kungliga biblioteket i Köpenhamn;
den andra är en Codex arnamagnæanus,
vanligen kallad Stadarholsboken, förvarad på
universitetsbiblioteket i nämnda stad. Dessa
bägge handskrifter äro tämligen olikartade i
anseende till texten, synnerligast därigenom,
att Konungsboken emellan de olika lagbalkarna
inskjuter en mängd bestämmelser af växlande
innehåll. Men oaktadt dessa olikheter finnes
det äfven öfverensstämmelse mellan de nämnda
handskrifterna, och detta icke blott i en eller
annan enskildhet, utan i det stora hela och i
hufvudsak, så att de såväl till innehåll som
framställningssätt kunna sägas harmoniera. De
äro visserligen icke helt enkelt olika upplagor
af en och samma lagbok, utan utgöra inbördes
själfständiga samlararbeten, men de ha öst
ur gemensamma källor, och öfverensstämmelsen
dem emellan har därför blifvit i allt det
väsentliga bevarad. Grågåsen är icke någon af
vederbörande myndighet stadfäst kodifikation
af lagstadganden. Visserligen blefvo efter
alltingets beslut fristatens lagar under vintern
1117-18 upptecknade i den s. k. Hafliðaskrá,
men ingen af Grågåsens redaktioner kan anses
vara identisk med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free