- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
615-616

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guling - Gul jasmin - Gul kopparmalm - Gulkrageblomma - Gul kropp - Gul kvicksilfversalfva - Gull, William Withey - Gullabo - Gullaskruf - Gullbeiner - Gullberg - Gullberg - Gullberg - Gullberg, Gotthard Magnus - Gullberg, Otto Hjalmar - Gullberg, Gustaf Teodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medlem af Svenska arbetarförbundet eller liknande
förening. Namnet anses ha samband med slagordet
"gula faran" (se d. o.) och bero på en jämförelse
med kulierna, som undantränga hvita arbetare.
R-n B.

Gul jasmin [jasmin], bot. Se Gelsemium.

Gul kopparmalm, miner. Se Kopparkis.

Gulkrageblomma, bot. Se Chrysanthemum.

Gul kropp, anat. Se Graafska folliklar.

Gul kvicksilfversalfva, farm. Se
Kvicksilfvernitratsalfva.

Gull [ga’l], William Withey, engelsk läkare,
f. 1816, d. 1890, blef 1846 med. doktor,
var 1847-49 professor i fysiologi vid Royal
institution samt verkade från 1847 ända till
1867 sora läkare vid Guys hospital. G. blef
1869 led. af Royal society och 1872 läkare
hos prinsen af Wales. Han offentliggjorde
sina iakttagelser vid sjuksängen dels i Guys
hospitals rapporter, dels i några särskildt
utkomna skrifter. De flesta af dessa beröra
den inre medicinen, särskildt nervsjukdomarna.
(R. T-dt.)

Gullabo, socken i Kalmar län, Södra Möre
härad. 14,068 har. 2,483 inv. (1907). Annex till
Torsås, Kalmar stift. Södra Möre kontrakt.

Gullaskruf, glasbruk. Se Orrefors.

Gullbeiner. Se Eyskegger.

Gullberg, forntida fästning, var beläget
på en höjd vid Göta älf, ö. om nuv. staden
Göteborg. Redan omkr. 1303 anlades af konung
Birger Magnusson en skans på detta ställe. Då
danskarna 1455 eröfrat det närbelägna fästet
Älfsborg, uppförde Tord Bonde på Gullberget ett
nytt fäste, hvilket 1469 återuppbyggdes af Karl
Knutsson, men s. å. intogs af danskarna. Under
Gustaf Vasas frihetskrig befästes G. 1522, men
brändes redan följande år af danskarna. Fästet
återuppfördes sedermera af Gustaf l och
förstärktes af Erik XIV och, från 1569, då
det omgafs med vallar och grafvar samt ett
utanverk af palissader, af Johan III genom
byggmästaren Lodwich v. Hoffwen, hvilken 1570
på konungens befallning uppgjorde plan till en
fast stad vid G. Stadsplanen gillades 1571,
och staden utstakades, men härvid stannade
det. Befästningsarbetena fortsattes dock,
1574-77 under ledning af J. B. Paar, och
afslutades på 1580-talet. Från 1603 började
G. ombyggas genom Hans Flemings försorg, men
hann ej komma i fullt försvarsstånd, innan kriget
utbröt. 27 jan. 1612 stormades G. af danskarna,
men försvarades med framgång af Mårten Krakou och
hans hustru Emerentia Pauli, 1 juni s. å. föll
det emellertid i fiendens händer, raserades och
skulle genom freden i Knäröd återlämnas till
Sverige, men detta skedde ej förrän 1619, då
Älfsborgs lösen var betald. Verken iståndsattes
1643, men arbetena måste vid krigsutbrottet
provisoriskt afslutas. Sedermera färdigbyggdes
G., och efter Karl X:s danska krig förstärktes
det med en redutt vid Gullbergsbro. Vid Karl
XI:s besök 1673 befanns G., såsom varande för
trångt och aflägset, böra öfvergifvas, men när
kriget utbröt, besattes det, och 1677 ville
Dahlbergh sätta det i fullt försvarsstånd. 1686
fastställdes emellertid en ritning till ny
befästning på Gullberget, hvars gamla fäste
då refs, och 1687 började tornet Göta lejon
här uppföras. L-
W:son M.

Gullberg, härad i Östergötlands län, ingår i
Vifolka. Valkebo och Gullbergs domsaga och
dessa
härads fögderi samt omfattar socknarna Vreta
kloster. Stjärnorp, Ljung, Flistad och
Björkeberg. 30,097 har. 6,172 inv. (1907).

Gullberg, kronopark i Stjärnorps, Tjällmo och
Ljungs socknar, Gullbergs och Finspånga läns
härad, Finspångs revir, Östergötlands län,
bildad genom upprepade inköp för statsverkets
räkning. 1899 inköptes för 300,000 kr. i
Stjärnorps socken belägna hemmanen Häggetorp,
Bryttjorp, Rådela och Elmesbo om 1 mtl samt
Gytstorp och Halsebo, hvardera 1/4 mtl, allt om
en areal af 3,484 har. Jämlikt K. M:ts beslut 17
april 1903 inköptes vidare för 48.000 kr. områden
till 1 mtl Bohyttan i Tjällmo socken samt 1 mtl
Prästtomta i Ljungs socken om 692 har. Enligt
k. bref 18 dec. 1903 inköptes 1/4 mtl Gråhult i
Stjärnorps socken för 40,000 kr. I följd af K.
M:ts beslut 30 dec. 1905 har ytterligare inköpts
1/4 mtl Tokarp i Stjärnorps socken om 230 har
för 16,000 kronor. Totalareal 4,662 har. G. Sch.

Gullberg. 1. Gotthard Magnus G.,
läroboksförfattare, skolman, f. 27 febr. 1845
i Östra Grefvie, Malmöhus län, blef student
i Lund 1862, filos. kand. i Uppsala 1872,
adjunkt vid läroverket i Kalmar 1873, filos.
doktor i Lund 1874 samt lektor i franska
och engelska i Kalmar 1876. Bland af honom
utgifna läroböcker må nämnas Vocabulaire
français
(1884), Essai de lectures françaises
(1886), Lectures variées sur la France et les
français
(1901), samlingen "Auteurs célèbres"
(bd I-VI, 1900-03), hvilken innehåller arbeten af
Erckmann-Chatrian, A. Daudet, George Sand, Pierre
Loti, J. Claretie, A. Theuriet. Några arbeten
har G. utgifvit i förening med A. E. Edström (se
denne). För språkliga och pedagogiska studier
har G. företagit flera utrikes resor, delvis
med statsunderstöd åren 1878, 1885 och 1898.

2. Otto Hjalmar G., den föregåendes broder,
statistiker, f. 3 apr. 1847 i Östra Grefvie,
Malmöhus län, 1875 filos. kandidat i Lund,
s. å. filos. doktor i Uppsala, blef efter
tjänstgöring i Statistiska centralbyrån 1885
aktuarie där och utnämndes 1891 till förste
aktuarie och chef för Kommerskollegii afdelning
för näringsstatistik. Han var led. i kommittén
för inrättandet af en statsmedicinsk anstalt
1897-98, blef 1905 led. i den s. k. Statistiska
kommittén och förordnades 1906 som ledare
för Sveriges del af en interskandinavisk
undersökning rör. varuutbytet mellan
de skandinaviska länderna. Bland G:s
skrifter märkas Statistisk beskrifning öfver
jordens länder
(sv. bearb, af texten till
Andrées stora handatlas, 1881), Folkmängden
och folkökningen i Skandinarien 1815-80

(utg. tills, med G. Sundbärg, 1882), omarbetning
och redigering af geografisk-statistiska
artiklarna rör. Sverige och Norge i Brockhaus’
konversationslexikon (1890), Olycksfall i
arbetet år 1897. Statistisk undersökning
(1899),
Justitiematrikel (1902), Landsstatsmatrikel,
I-II (utg. med T. Uggla, 1903-04) samt
Idkare af handel, industri och sjöfart
(afd. XXII i "Sv. porträttgalleri", 1906).
1. P.E.L-m.

Gullberg, Gustaf Teodor, tidningsman, f. 18 april
1859 i Malmö, vardt 1880 medarbetare i och var
1881-83 medredaktör af "Bohusläns tidning",
1883-84 redaktör af "Oskarshamnstidningen",
utgaf 1884-96 veckokorrespondensen "Från Birger
Jarls stad", var 1896-1902 redaktör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free