- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
741-742

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyldenstolpe, August Louis Fersen - Gylek Boghaz - Gylfaginning - Gylfe - Gyll. - Gyllander, Hugo - Gylle - Gylle, Anders - Gyllebo (Gylleboda) - Gylleboda - Gyllembourg-Ehrenswärd - Gyllen - Gyllen - Gyllen - Gyllenadler - Gyllenborg - Gyllenborg, Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utrikesminister i Boströms andra ministär och behöll
denna plats äfven i Ramstedts ministär (13 april
1905), det norska unionsbrottets tid, hvarunder
han fick hos Europas makter protestera mot den
olagliga regeringen i Norge. Jämte sina kolleger
afgick han 2 aug. 1905, hvarefter han utnämndes
till envoyé i Paris.
2. O. P. 3. L. W-m. 4. R. C.* 5. V. M.

Gylek Boghaz. Se Taurus.

Gylfaginning. Se Gylfe.

Gylfe, en mytisk konung i Sverige, säges
ha mycket undrat däröfver, att asarna voro så
kunniga, att allt gick efter deras vilja. För att
utforska, huru därmed förhöll sig, företog han
en färd till Asgård. Han antog då en gammal mans
skepnad och kallade sig Ganglere samt trodde sig
på detta sätt kunna förblifva okänd. Asarna voro
dock klokare än han och hade, redan före hans
ankomst, kännedom om hans färd. De gjorde därför
följande synvändning. När G. kom till Asgård,
tyckte han sig se ett högt palats, och när han
trädde in i dess sal, såg han tre högsäten,
det ena öfver det andra, och en man sittande
i hvarje. Den, som satt i nedersta högsätet,
kallades Hög, den närmast honom Jämnhög och den
öfverste Tredje. De sporde Ganglere om hans
ärende, och han sade sig vilja veta, om där
fanns någon särdeles kunnig man. Nu utspinner
sig ett samtal; Ganglere frågar och de andre
svara. Spörsmålen röra sig om den fornnordiska
mytologiens alla ämnen, från världens skapelse
till dess undergång. När samtalet var afslutadt,
hörde Ganglere ett stort gny på alla kanter. Han
såg sig om och befann sig alldeles ensam på en
jämn och stor slätt, men han märkte nu intet
palats och ingen borg. Han begaf sig då hem
och berättade, hvad han hade hört och sett. –
Denna G:s synvilla och hans i Asgård förda
samtal framställas i skriften Gylfaginning
(d. ä. Gylfes gäckande), som utgör en del af den
yngre Eddan. Gylfaginning är en för nordiska
mytologien synnerligen viktig urkund. – Om
G. berättas äfven, att han skänkte ett plogland
åt Gefjon (se d. o.). - G. har stundom i svensk
dikt fått symbolisera Sverige och är i denna
egenskap hufvudfiguren i Lings dikter "Gylfe"
(1810 och 1812–14).
Th. W.*

Gyll., namnförkortning. Se Gyl.

Gyllander, Hugo, författare, f. 22 okt. 1868
i Örebro, medarbetare i tidningar 1887-95,
student i Uppsala 1896, erhöll 1892 Svenska
akademiens andra pris för dikten Dalibor
(s. å.) och utgaf 1895 en samling originella
Dikter. Utom många bidrag till tidskrifter har
G. vidare lämnat ett mycket stort antal sagor,
dels bearbetningar från Perrault, Grimm, Swift
m. fl., dels själfständiga, hvilka vunnit mycken
spridning och bifall (i "Barnbiblioteket Saga"
o. a. serier), och sysslat med mystiska fenomen
(Bakom naturens förlåt, 1904–05).
R–n B.

Gylle, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 877
har. 529 inv. (1907). G. bildar med Kyrkoköpinge
ett regalt pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt.

Gylle, Anders. Se Gyldenklou.

Gyllebo (Gylleboda), gods i Ö. Vemmerlöfs
socken, Kristianstads län, bestående af G., 2 3/8
mtl, jämte omkr. 2 3/4 mtl underlydande, taxeradt
till 342,800 kr. (1907). Gården ligger på en
trädbevuxen holme i Gyllebosjön (som afflyter
genom Tommarpsån) i en sällsynt leende natur,
som starkt afbryter mot den kringliggande flacka
trakten, till stor del bestående af torra sandfält och öde
hedar. Nära därintill ligga ruiner af det slott,
som Laurids Knob 1538–44 lät uppföra och som på
1700-talet förstördes af eldsvåda samt därefter
fick förfalla. Det bildade en af sjön och en
graf omgifven fyrkant, med en inre borggård, och
var uppfördt af gråsten samt en af de största
och fastaste borgarna i Skåne. G. är en mycket
gammal egendom, som uppgifves ha fått sitt namn
efter släkten Gylte från Slesvig, af hvilken
en medlem 1318 skall haft del i densamma. På
1600-talet kom det som bornholmskt vederlagsgods
till svenska kronan och utarrenderades, tills
omkr. 1670 burggrefven i Malmö Gilius Ehrenberg
köpte det af kronan. På 1700-talet egdes det
af den för högmålsbrott till lifstidsfängelse
dömde öfverstelöjtnant O. Dagström. F. n. (1908)
eges G. af kammarherre Börje Rosencrantz.

Gylleboda. Se Gyllebo.

Gyllembourg-Ehrensvärd. Se Ehrensvärd 5 o. 6.

Gyllen (ty. gulden), guldmynt. Se Gulden, Mynt
och Ungersk gyllen.

Gyllen, bot. 1. Namn på arter af släktena Barbarea
och Erysimum. – 2. (Gylling) Äppelsort

Gyllenadler. Se Enander, S.

Gyllenborg, svensk adlig ätt, härstammade från
Johan Wollimhaus, som var borgmästare i staden
Königsee i furstendömet Schwarzburg-Rudolstadt
i Thüringen och dog 1620. Hans son Simon
W.
(d. 1658) införskrefs till provisor på
k. hofapoteket 1624 och blef apotekare i Uppsala
1628. Han sysselsatte sig utom sitt yrke också
med astrologi och kyrkohistoria samt författade
ett digert verk, Die zwölf biblischen hertz-
und weltstunden
. Hans söner Jakob och Anders
W.
uppnådde bägge statens högsta ämbeten och
adlades, den förre 1680 med namnet G., den senare
1686 med namnet Leijonstedt. Jakob G. (se nedan
G. 1) upphöjdes 1689 i friherrligt och 1695 i
grefligt stånd. Hans ätt utgick 1863.
illustration placeholder

1. Jakob G., grefve, son af den ofvannämnde
Simon Wollimhaus, statsman, f. 7 mars 1648
i Uppsala, d. 11 mars 1701 i Stockholm,
ingick i Kammarrevisionen, hvarest han 1674
befordrades till kommissarie och 1676 till
assessor. Vid 1680 års riksdag insattes
han i det ridderskapets och adelns utskott,
som skulle rannsaka öfver de missbruk, som
inrotat sig i banken. S. å. blef han på adelns
förslag led. i Reduktionskommissionen och
1681 i Likvidationskommissionen, från hvilka
befattningar han dock i mars 1682 för en tid
befriades. Han hade nämligen 1681 blifvit med
vidsträckt fullmakt förordnad till aktör i Stora
kommissionen, där han snart blef själen. Som
aktör ingrep G. genast i göromålen med ovanlig
kraft och bestämdhet och fann sina anmärkningar
och ändringsförslag understödda af konungen. Vid
1682 års riksdag började G. oftare uppträda
offentligen och var 1686

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:28:45 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free