- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
827-828

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gäddviken - Gädeke - Gäfle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ut mot Hästholmen, bredvid Finnboda. Fabriken
anlades 1871 och tillhör Stockholms
superfosfatfabriks aktiebolag, som eger äfven
superfosfat- och svafvelsyrefabriken Ceres vid
Göteborg samt klorat-och karbidfabriken Månsbo
vid Avesta (se d. o.). Tillverkningsvärdet
vid G. 1907 var nära 2 mill. kr. Fabrikens
taxeringsvärde s. å. var 935,000 kr.

Gädeke [gä-]. Se Gaedeke.

illustration placeholder
Fig. 1 Gäfle vapen.

Gäfle (stadens myndigheter
skrifva Gefle), stapelstad, residens för
landshöfdingen öfver Gäfleborgs län, ligger
på ömse sidor om Gafle-ån vid dess utlopp i
Gäflebukten af Bottniska viken. Arealen är 4,829
har (däraf 212 vatten). 1905 uppgick antalet af
bebyggda tomter till 1,524, af obebyggda till
2,523. Antalet boningshus var 1,879. Af stadens
alla byggnader, 3,894, voro 14 proc. af sten, de
öfriga af trä. Folkmängden utgjorde vid 1907 års
slut 31,255 pers. Sammanlagda fastighetsvärdet
uppgick 1907 till 46,717,600 kr.,
hvaraf 1,771,100 kr. för jordbruksfastighet,
däraf stadens egendom 933,900 kr. och 5,328,400
kr. för bevillningsfria fastigheter, däraf
850,000 kr. för statens. Den till staden
donerade jorden, utom i senare tid köpt, är
satt till 8,629 mtl. G:s jordegendoms hela
areal är 32,301,800 kvm., hvaraf 26,254,000
kvm. skogsmark. I bevillning erlades
s. å. 118,106 kr. 30 öre och i inkomstskatt
239,496 kr. Staden anlades urspr. n. om
ån. Trakten kring kyrkan och stranden af ån
därifrån mot ö. torde vara den tidigast bebyggda
delen. Numera bor befolkningens flertal s. om
ån. 1869 härjades den norra och då för tiden
största delen af staden af en vidtomfattande
eldsvåda. Sedermera har den blifvit återuppbyggd
med delvis stora och präktiga stenhus och företer
därför ett i det hela modernt utseende. Endast en
del af södra stadsdelen närmast ån ett stycke
söderut på ömse sidor om södra Kungsgatan,
som skonades 1869, visar ett gammalmodigt och
småstadsaktigt utseende med krokiga, smala och
backiga gator och gränder samt små låga trähus,
som emellertid verka ganska pittoreskt och
uppfriskande. Äfven östra och sydöstra delarna,
som äro nyuppförda och bebos förnämligast af arbetarna
vid fabrikerna, äro regelbundet byggda. Husen
äro visserligen till största antalet af
trä, men många ganska ansenliga stenhus
finnas dock. Västerut är området utlagdt
till villatomter, och där har, i synnerhet
s. om ån, en liten villastad uppstått, öfver
ån leda fyra körbroar, Gammelbron, Nybron,
Centralbron och Svängbron. Mellan de sistnämnda
förmedlar en trespårig järnvägsbro förbindelsen
mellan Centralstationen och Södra stationen. Då
byggnadsplanen är uppgjord under inflytande af
den under 1800-talet rådande förkärleken för
raka gator med rätvinkliga kvarter och torg,
företer staden i det hela ett tämligen enformigt
utseende. F. n. ligger dock under behandling
en ny plan, hvari man, med nödig pietet mot
det bestående, dock sökt så långt som möjligt
tillämpa de moderna idéerna om mera frihet
och omväxling i linjerna och större anpassning
efter terrängförhållandena m. m. Bland byggnader
märkes först och främst stadens äldsta byggnad,
det af Johan III byggda slottet, som inrymmer
bostad åt landshöfdingen samt ämbetslokaler
för länsstyrelsen, ödelagdt genom en brand
1727, fick det ursprungligen med torn och
spiror försedda slottet (se å fig. 2) vid
restaureringen sitt nuv. enkla och prydnadslösa
utseende (se fig. 4).

illustration placeholder
Fig. 2. Gäfle i början af 1700-talet (efter Sueciæverket). De mest framträdande byggnaderna äro slottet (då med torn och spiror) samt dåv. rådhuset (förstördt vid stadens brand 1776). Kyrkan är här utan torn.


De båda flyglarna härstamma
också från 1700-talet. Stadens kyrka, Heliga
trefaldighetskyrkan, blef färdig 1654; dess
predikstol och altarprydnad äro från 1600-talets
senare del (mästaren till dessa båda senare,
holsteinaren Evert Fries, ligger begrafven inom
kyrkan). Vidare märkas rådhuset (uppfördt på
1780-talet och restaureradt 1874 efter 1869 års
brand; se fig. 5) och teatern (fig. 8), båda på
Rådhusesplanaden, Grand hotell (1901, fig. 7),
Frimurarlogen, Murénska badhuset (invigdt 1907;
uppfördt af medel från grosshandlaren P. Muréns
donation). De tre sistnämnda byggnaderna ligga
alla i närheten af Centralbron. Vid salutorget
och Nygatan ligger Gäfle stads sparbank,
en vacker byggnad i ädel stil med sockel
och bottenvåning af vätögranit, de öfriga
våningarna klädda med kolmårdsmarmor. Midt
emot sparbanken vid Nygatan reser sig "Gevalia"
(fig. 9), en större privatbyggnad, med butiker
och affärslokaler. Kring stationsplanen
ligga Centralstationen, Sjömanskyrkan
och Centralpalatset (fig. 6), inrymmande
bl. a. postkontoret och Hälsinglands enskilda
banks afdelningskontor samt andra ansenliga
affärslokaler. Något längre österut, på
Stora Holmen, ligger brandstationens lilla
i riddarborgsstil uppförda byggnad (se
art. Brandväsende, fig. 55). Vid västra ändan af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free