- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
843-844

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gällivare revir - Gällivare sockens allmänningar - Gällivareverken - Gällstad - Gällstämma - Gällö skans - Gälp l. Gjälp - Gänga l Skrufgänga - Gängbackar - Gängkloppa - Gäravallen - Gärd - Gärde - Gärdehö - Gärdeman - Gärdemantal - Gärden - Gärdepenningar - Gärdespannmål - Gärdesta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brutto (1,48 kr. per har produktiv skogsmark). S. å.
voro utgifterna allenast 15,623 kr., hvadan
kronoparkerna lämnade 1,30 kr. i behållning per
har. G. Sch.

Gällivare sockens allmänningar i Gällivare
socken, Juckasjärvi, Råneträsks och Ängeså revir,
Norrbottens län, ha bildats därigenom, att K. M:t 22
juni 1887 förordnade om bringande till verkställighet
af ett utaf Gällivare socknemän fattadt beslut
om afsättande till en gemensam allmänning af 1/4
utaf det skogsanslag, som vid afvittringen inom socknen
komme att tilldelas byar, hemman och nybyggen.
Genom K. M:ts befallningshafvandes utslag 23 maj
1895 tillkännagafs, att efter slutad afvittring 10
särskilda skiften om tillsammans 28,267 har skogsmark
och 34,748 har impediment afsatts som allmänning.
Grunder för allmänningens förvaltning äro fastställda
af K. M:t 24 maj 1895. G. Sch.

Gällivareverken. På grund af särskilda under
slutet af 1700- och början af 1800-talet meddelade
privilegier hade, med hufvudsaklig hänsyn till
tillgodogörandet af Gällivare malmberg, flera bruk och
sågverk uppstått, hvilka försågos med
hemmanslägenheter, betydande skogstrakter, stockfångstskogar
och afverkningsrättigheter. Verken ökades efter
hand och bestodo, då Gällivare aktiebolag 1890–91
(se Gällivare malmberg) afslutade sin
verksamhet, af Altappens såg- och järnvalsverk
vid Luleå, Munksunds sågverk vid Piteå, Selets
och Borgfors sågar, Alsters, Selets och Meldersteins
stångjärnsbruk samt Selets och Avafors
masugnar. Th. N-m.*

Gällstad, socken i Älfsborgs län. Kinds härad.
7,490 har. 1,583 inv. (1907). G. bildar med
Grönahög, Tvärred, Marbäck, Finnekumla och Södra
Säm ett regalt pastorat i Göteborgs stift, Kinds
kontrakt.

Gällstämma kallades före 1862 en sockenstämma,
som var gemensam för alla de socknar, som hörde till
samma pastorat (gäll). Den hölls vid moderkyrkan
och behandlade angelägenheter, som angingo hela
pastoratet. J. F. N.

Gällö skans i Jämtland, 5 km. från Refsunds
kyrka vid Gällö station å tvärbanan genom Jämtland.
Öfverste H. Fleming intog i början af 1644
en befäst ställning vid Gällö bro, hvarefter han
bemäktigade sig hela Jämtland. Fram på sommaren
måste emellertid G. utrymmas af svenskarna,
hvarefter norrmännen i sin ordning förskansade sig å
samma plats. Sedan Jämtland 1645 afträdts till
Sverige, iståndsattes G. 1657 och försågs med
garnison, men måste redan s. å. utrymmas. Sedan
skansen efter krigets slut lämnats åt sitt öde,
reparerades den 1676, men fick sedan förfalla. L. W:son M.

Gälp l. Gjälp, en annan form för Gjalp
(se d. o.).

Gänga l. Skrufgänga, den upphöjning, som
finnes på en skruf eller motsvarande fördjupning å
den till skrufven hörande muttern. Med gängans
stigning förstår man afståndet parallellt med
skrufvens axel mellan två motsvarande punkter
af en gänga; det är ett så stort stycke skrufven
framflyttas i muttern, när den kringvrides ett helt
hvarf. Gängans djup är skillnaden mellan dess
största och minsta radier. Formen hos en gängas
tvärskärning kan vara olika. Den vinkel, som
skrufgängans sneda riktning bildar med ett mot axeln
vinkelrätt plan, kallas gängans stigningsvinkel.
Vid skarpgängade skrufvar är gängans
grundform vanligen en likbent triangel, vid
plattgängade en kvadrat. En skruf med endast en
gänga kallas enkelgängad. Löpa två, tre
eller flera gängor parallellt med hvarandra på samma
skruf eller mutter, benämnas dessa dubbelgängade,
tregängade o. s. v. Vidare har
man att skilja mellan högergänga och
vänstergänga. allteftersom gängan löper stigande
från vänster till höger eller tvärtom. G. R. D.*

Gängbackar. Se Back och Gängkloppa.

Gängkloppa, ett verktyg, hvarmed gängor
uppskäras i skrufvar, muttrar, rör o. d. Därtill höra
äfven s. k. backar (se Back) samt motsvarande
tappar jämte svängjärn för uppgängning af muttrar
(se fig.).
illustration placeholder
Fig. 1. Gängkloppa.

illustration placeholder
Fig. 2. Gradtapp.

illustration placeholder
Fig. 3. Svängjärn.

O. A. B.*

Gäravallen. Se Järavallen.

Gärd. 1. Kam., i äldre tider extra pålaga
eller bevillning till fyllande af något tillfälligt
behof, t. ex. underhåll vid möten och herredagar,
reparationer af slott o. d. Om gengärd se
d. o. – 2. Sjöv., tåg från en gaffels nock till
fartygets sidor, tjänande till gaffelns stöttning
sidovägen.
1. Kbg. 2. O. E. G. N.*

Gärde betyder ursprungligen hägnad, men
användes vanligen för att beteckna den sammanhängande,
till ett skifte hörande åkerjorden. H. J. Dft.

Gärdehö, en sedan 1765 i Viborgs län, Finland,
bestående, slutligen efter mantal utgående skatt.
Den afskaffades 1886. T. C.

Gärdeman, uppbördsman. Se Gärdetal.

Gärdemantal, kam. Se Mantal.

Gärden, vanlig förkortning af landttågsgärden
(se d. o.).

Gärdepenningar, kam., en prästerskapets utlaga
till kronan, utgörande vissa ören för hvarje
"helgärdshemman" inom pastoratet. Kbg.

Gärdespannmål, kam. Se Räntespannmål.

Gärdesta, fideikommissegendom i Lästringe socken,
Södermanlands län, med underlydande i
Sättersta och Tystberga socknar 9 1/8 mtl, med tegelbruk
och kvarn tax. till 289,500 kr. (1906). G.
tillhörde på 1500-talet Vasaätten, kom genom
donation 1569 till Sivert Kruse, öfvergick därefter till
släkten Lilje, men indrogs genom reduktionen. Sedan
det af presidenten J. Schönberg blifvit utlöst och
på 1700-talet haft flera olika egare, köptes det
1780 af frih. A. V. Löwen på Sjösa, som gjorde det
till fideikommiss för sin yngre son, frih. A. J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free