- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
899-900

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg - Göteborg-Borås järnväg - Göteborg-Hallands järnväg - Göteborgs aftonblad - Göteborgs domprosteris Norra kontrakt - Göteborgs domprosteris Södra kontrakt - Göteborgs handels- och sjöfartstidning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landfästning och etablissemang för armén skulle
"helt och hållet försvinna" i den mån Vanäs
fästning (Karlsborg) hunne fullbordas. Dess
militära betydelse inskränker sig numera till att
vara garnisonsort för Göta artilleriregemente
(vid Kviberg utanför staden), hvarjämte ett
kustartilleridetachement är förlagdt till den
forna flottstationen vid Nya varfvet. Från forna
krigstider kvarstå emellertid som grånade minnen
Kronan (nu apterad till krigsmuseum) och Göta
lejon samt Nya Älfsborg och skansar vid Billingen
och Rya nabbe. Numera är dock inloppet
skyddadt genom de starka befästningarna vid
Västerberget och fästningen Älfsborg. Efter
fullbordandet 1800 af Trollhätte slussverk
blef G. hamnplats för städerna vid Vänern,
och kontinentalsystemet, hvarunder G. blef
nederlagsort för all Englands handel med norra
Europa, medförde en för staden lysande tid;
men därefter sjönk den ned i en vanmakt, hvarur
den långsamt måste arbeta sig upp. Visserligen
öppnades västgötalinjen af Göta kanal 1822
och östgötalinjen 1832, men G:s handel med
inrikes orter tog ej någon fart förrän efter
år 1844, då Trollhätte slussar ombyggts till
lika dimensioner med Göta kanals. Efter denna
tid ha handel, fabriksrörelse och skeppsfart
varit i en betydande tillväxt, icke minst under
västmakternas krig med Ryssland. Efter denna tid
utmärkes G. af en lugn ekonomisk utveckling,
som allt tydligare framträdt från slutet af
1880-talet.

Litt.: Cederbourg, "Beskrifning öfver G." (1739),
Granberg, "Staden G:s historia" (1814–15),
K. M. Rydquist, "Historisk-statistisk beskrifning öfver G." (1860),
V. Berg, "Samlingar till G:s historia" (1882 ff.),
Cederblad, "G." (1884),
Axel Kamm, "G." (i "Sveriges handel och industri", 1903 ff.),
"G., institutions sociales et philanthropiques" (till Parisutställningen 1900) och
"G:s bestrebungen um’s gemeindewohl" (1901),
S. K. P. Lagerberg, "G. i äldre och nyare tid" (planschverk, 1902),
"G:s stads privilegier" (1783),
"G:s stads donationshandlingar" (4 dlr, 1900–03),
"G:s stads statistik" (1900 ff.), samt
H. Fröding, "Det forna G." (1903) och
"Berättelser ur G:s äldsta historia" (1908).
Jfr äfven "Vår flotta" (1907; om G:s hamn).
        Axel Ramm. L. W:son M.

Göteborg–Borås järnväg (sign. G. B. J.), en 67
km. lång, Göteborg–Borås järnvägsaktiebolag
tillhörig, bredspårig (1,435 m.) järnväg
mellan Almedals station å Västkustbanan af
Statens järnvägar och Borås nedre station,
belägen med 30 km. inom Göteborgs och
Bohus län och med 37 km. inom Älfsborgs
län. Järnvägen, som öppnades för trafik 1894,
trafikerar jämte Statens järnvägar jämväl den 5
km. långa statsbanesträckan Almedal–Bergslags
Göteborg. Vid Borås har järnvägen anslutning
till Borås–Alfvesta, Varberg–Borås och Borås
(Borås–Herrljunga) järnvägar. Vid 1907 års slut
utgjorde bokförda byggnadskostnaden 6,546,554 kr.,
hvaraf för rullande materiel 1,675,939 kr.,
aktiekapitalet 3,226,600 kr. och reservfonden
630,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt
säte i Göteborg.
        A. d’A.

Göteborg–Hallands järnväg. Se Västkustbanan.

Göteborgs aftonblad, daglig aftontidning för
Göteborgs stad och västra Sverige, grundlades
i okt. 1888 af boktryckaren H. Österling, som
uppsatte eget tryckeri för tidningen och
redigerade den till 1 apr. 1889. Då öfvertogs
redaktionen, af Oskar Emil Norén, som jämte
Österling m. fl. bildat aktiebolag för tidningens
fortsatta utgifvande. Norén, som var tidningens
redaktör till 30 nov. 1899, följde ett program,
som betydde strid mot en mängd förhållanden inom
den stora handelsstaden och särskildt mot den
då så godt som allenarådande "Göteborgs handels-
och sjöfartstidning". Tidningens första år blefvo
en stormtid, under hvilken den energiske ledaren
utan hänsyn eller fruktan gick till anfall
mot stadens liberala fraktion. Därigenom vann
tidningens konservativa och protektionistiska
åskådning fastare mark i staden, och "Göteborgs
aftonblad" vardt ett betydande språkrör
för den konservativa medelklassen. Genom
populär redigering, billigare lösnummer- och
annonspris samt modernare och snabbare metoder
för tryckning och distribution vann tidningen
en stor läsekrets. Sedan Norén, då nästan ensam
egare af tidningen, 30 nov. 1899 öfverlämnat
den i andra händer, har den faktiskt varit
Fosterländska förbundets organ och intager
en tongifvande ställning på den konservativa
flygeln. Hufvudredaktörer ha varit J. Sellmann
(l dec. 1899–1 dec. 1901), professor
Vilhelm Lundström (16 dec. 1901–1 okt. 1906)
och Magnus Myrström (sedan 1 okt. 1906). Bland
tidningens politiska medarbetare må nämnas
advokatfiskal K. E. Ljungberg, professorerna
K. L. Reuterskiöld och R. Kjellén samt filos.
doktor J. A. Hallgren. Tidningens upplaga är nu
(1908) 20,500 exemplar vanliga veckodagar och
31,000 på lördagarna, prenumerationspriset 8
kr. inom Göteborg, 7 kr. på posten.

Göteborgs domprosteris Norra kontrakt i
Göteborgs stift, omfattar de sju pastoraten
Stora Lundby, Skallsjö och Lerum; Angered och
Bergjum; Starrkärr, Kilanda och Nödinge; Östad;
Skepplanda, S:t Peter och Tunge; Ale-Sköfde och
Hålanda; Rommele, Fors, Upphärad, Åsbräcka och
Fuxerna. 1,037 kvkm. 28,637 inv. (1907).

Göteborgs domprosteris Södra kontrakt i
Göteborgs stift, omfattar dels de sexton pastoraten
Gustavi domkyrkoförsamling i Göteborg;
Kristine församling i G.;
Tyska församlingen i G.;
Gamlestadsförsamlingen i G.;
Hagaförsamlingen i G.;
Oskar Fredriks församling i G.;
Masthuggsförsamlingen i G.;
Karl Johans församling i G.;
Annedals församling i G.;
Vasaförsamlingen i G.;
Örgryte;
Landvetter, Härryda och Partille;
Fässberg, Kållered och Råda;
Västra Frölunda och Askim;
Styrsö;
Lundby (tillhörande Göteborgs stad) och
Tufve,
dels Göteborgs garnisonsförsamling och
Nya Varfvet (tills vidare särskild förs.).
53,901 har. 202,830 inv. (1907).

Göteborgs handels- och sjöfartstidning,
daglig aftontidning i Göteborg. Dess första
14 nummer utkommo 1832 som bihang till
den af gymnasieadjunkten Lomberg utgifna
politisk-litterära tidningen "Götha runor",
emedan utgifvaren af Handelstidningen,
bokhållaren M. Prytz, icke kunnat erhålla det
begärda tillståndsbeviset i rätt tid. Det första
nummer, som bär namnet "Göteborgs handels- och
sjöfartstidning", är därför numreradt med n:r
15 och utkom 7 april 1832. Tidningen var
till en början afsedd endast för handels- och
sjöfartsnotiser och behöll länge en öfvervägande
merkantil prägel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free