- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
903-904

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborgs högskola - Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhetssamhälle - Göteborgs morgonpost - Göteborgs museum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingendera ville upprätta ett universitet eller
en fakultet med examensväsen. Företrädarna
för den ena riktningen föreslogo en fri
högskola, hvars direkta undervisning skulle
anknyta sig till i staden redan befintliga
institutioner (handelsinstitut, museum),
liksom den äfven förutsatte allmänfattliga
föredrag; den andra riktningen åter föreslog
en handelsakademi. Emellertid erhöll frågan ny
form genom en donation af David Carnegie (1887)
å 500,000 kr. med villkor, att en högskola skulle
inrättas med fasta lärostolar i någon vetandets
hufvudgrupp (helst filosofiska fakulteten),
och 10 nov. 1887 beslöto stadsfullmäktige
upprättandet i denna anda af Göteborgs högskola,

[Illustration: Göteborgs högskolas byggnad, invigd 1907.]

till hvilken äfven återstoden
af Göteborgs undervisningsfonds Renströmska
medel (omkr. 40,000 kr.) anvisades. Dennas
stadgar antogos 20 dec. 1888 och stadfästes
af K. M:t 5 april 1889. Dessförinnan hade
en ny donation (200,000 kr.) lämnats af Oskar
Ekman, för att högskolan skulle kunna träda i
verksamhet. Dess första lärare utnämndes redan
1890, och 15 sept. 1891 öppnades högskolan af
dåv. ecklesiastikministern G. Wennerberg. Enligt
statuterna afser högskolan att meddela
vetenskaplig undervisning och befordra
vetenskaplig forskning: dess styrelse består
af en af K. M:t utsedd ordf., 7 valda ledamöter
(utsedda 4 af Göteborgs stadsfullmäktige, 1 af
Vet. och vitt. samh., 1 af Göteborgs museums
styrelse, 1 af de högre läroverkens förenade
kollegier) och högskolans rektor; dess lärare
äro dels ord. professorer, hvilkas utnämning
stadfästes af K. M:t, dels docenter, som
förordnas af styrelsen, men hvilkas förordnande
(enligt senare bestämmelse) stadfästes af
universitetens kansler. De ord. professorerna
samt de, som på förordnande upprätthålla
professorsämbeten, utgöra högskolans lärarråd.

Vid högskolans öppnande voro 7 professorsämbeten
inrättade, samtliga inom de till filosofiska
fakultetens humanistiska sektion hörande
ämnena. F. n. (1908) finnas 14 professurer,
nämligen i filosofi, historia och statskunskap,
i statskunskap med statistik, i geografi
och etnografi, i estetik, litteratur och
konsthistoria, i nordiska språk, i klassiska
språk (två), i romanska språk, i germanska språk,
i engelska språket, i jämförande språkforskning
och sanskrit, i semitiska språk samt i
nationalekonomi med sociologi. Dessutom finnes
ett antal docenter, hvarjämte äro anställda extra
lärare i främmande lefvande språk. I juni 1893
beviljade K. M:t högskolan examensrätt, hvarjämte
högskolan senare erhållit disputationsrätt för
doktorsgraden. Högskolans
fonder ha efter dess stiftelse betydligt
ökats, förnämligast genom Oskar Ekmans storartade
donationer, i det han dels ökade sin första
donation med ytterligare 255,000 kr., dels
bekostade uppförandet af högskolans byggnad,
som med inredning gått till omkr. 630,000 kr.,
hvarjämte han äfven bidragit till vissa andra
mindre fonder, bl. a. den Gustaf Adolfs fond,
af hvars räntor högskolans årsskrift bekostats,
liksom hans stärbhus donerat 50,000 kr. till en
Linnéfond. Andra större donationer ha gifvits af
Olof och Caroline Wijk ("Olof Olofson Wijks fond"
å 100,000 kr. och "Olof Wijks fond" 150,000 kr.),
August Röhss (350,000 kr.) och Andrew Carnegie
(181,500 kr.), hvarjämte donationer gifvits
af James Carnegie, Aron Philipson, Ivar Wærn
och Erik Wijk. Till minne af S. A. Hedlund
donerades en föreläsningsfond till högskolan
för anordnande af föreläsningsserier af
vetenskapsmän från andra orter. Studenternas
antal, som första läsåret var omkr. 30, har på
senare tid nått 100-talet, hvarjämte ett större
antal auskultanter följt kurserna och åhörarna
vid de offentliga föreläsningarna växlat från
300 till 3,000 de olika terminerna. I sept. 1907
invigdes af dåv. kronprins Gustaf högskolans
nybyggnad (se fig.) i Vasaparken, uppförd efter
ritningar af arkitekterna Hahr och Torulf och,
såsom ofvan nämnts, bekostad af konsul Oskar
Ekman. Högskolans bibliotek ingår i Göteborgs
stadsbibliotek (Göteborgs musei och högskolas
förenade bibliotek), som 1899 fick sin egen
byggnad.

K. W-g.

Göteborgs kungl. vetenskaps- och
vitterhetssamhälle.
Se Vetenskaps- och
vitterhetssamhället i Göteborg
.

Göteborgs morgonpost (förut Morgonposten), daglig
morgontidning i Göteborg, hvilken uppsattes
1896 (se Göteborgsposten) som organ för de
konservativa åsikterna under redaktion af filos.
doktor Fr. Åkerblom, som 1901 efterträddes af
E. Ander. Prenumerationspriset är på posten 6 kr.

Göteborgs museum stiftades 1861
hufvudsakligen på initiativ af redaktör
S. A. Hedlund. Ett väsentligt stöd egde
företaget i dåv. landshöfdingen O. I. Fåhræus,
och bland de ordnande krafterna märktes
därjämte dåv. konservatorn för Vetenskaps-
och vitterhetssamhällets sedan 1833 existerande
Naturhistoriska museum, A. W. Malm. Detta museum
och Göteborgs konstförenings 1856 började
tafvelsamling ingingo som delar i det nya
museet, som ursprungligen därjämte skulle omfatta
utställningar af ortens industriprodukter, något,
som dock under senare årtionden utgått ur planen.

I. Samlingarna:

1) Zoologiska afdelningen, museets äldsta
och fortfarande mest omfattande del,
innehåller rika samlingar från djurrikets
alla provinser. Ryggradsdjuren företrädas
således af åtskilligt öfver 10,000 n:r, däraf
öfver 4,000 n:r utländska fåglar och mer än
2,000 svenska fåglar. De svenska fiskarna
äro öfver 1,300 n:r starka. Bland däggdjuren
märkes särskildt den rika hvalsamlingen med
den stora stoppade s. k. Malmska hvalen (en
ung blåhval). Materialförvaltare J. Rambergs
enastående samling af gökägg med tillhörande
fosterföräldrars ägg tillhör numera museet. Den
anatomiska samt skelettsamlingen eger omkr. 2,500
n:r. Samlingen af ryggradslösa djur omfattar
bl. a. flera hundra tusen insekter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free