- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
915-916

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborgssystemet - Göteborgstidningen - Göteborg-Särö järnväg - Götene - Göter - Göteryd - Götes konung - Göteve - Göthe, Samuel - Göthe, Johan Fredrik - Göthe, Erik Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Underhandlingar mellan representanter för
föreningen och för nämnda produktionsanstalter
resulterade s. å. i en öfverenskommelse om
leverans af brännvin och öfriga spritvaror
under de närmaste åren fr. o. m. 1
jan. 1909. Göteborgssystemet är infördt i de
flesta af Finlands stadssamhällen, i Norge sedan
1871, i Storbritannien genom biskopen af Chester
och earl Grey sedan 1896: 1904 förvaltade de
brittiska bolagen enl. systemet 170 värdshus. I
Tyskland representeras Göteborgssystemet af
Verein für gasthausreform, som förfogar öfver
två egna och två utarrenderade värdshus.
– Se vidare S. Rubenson, "Le système suédois
réglant le commerce des boissons fortes"
(Sthlm 1890) och "Das Gothenburger system"
(Sthlm 1907), samt K. Key-Åberg, "Stockholms
utskänkningsaktiebolag, dess organisation och
25-åriga verksamhet etc." (1902).

2. Ett i Göteborg infördt sätt för skötseln af
stadens renhållning (se d. o.).

Göteborgstidningen. Se Göteborgs handels- och
sjöfartstidning
, sp. 902.

Göteborg–Särö järnväg (sign. G. S. J.),
bred-spårig (1,435 m.), tillhörig
järnvägsaktiebolaget Göteborg–Särö, utgår
från egen station i Göteborg söderut till
den natursköna hafsbadorten Särö i Hallands
län. Banan, som har en längd af 24 km.,
hvaraf 16 inom Göteborgs och Bohus län och 8
inom Hallands län, står icke i spårförbindelse
med någon annan järnväg. För trafik öppnades
sträckan Göteborg–Släp, 23 km., 1903 och sträckan
Släp-Särö, 1 km., 1904. Vid 1907 års slut uppgick
bokförda byggnadskostnaden till 1,919,367 kr.,
hvaraf för rullande materiel 501,762 kr., och
aktiekapitalet till 784,400 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Göteborg. Planer
dels att för 1,7 mill. kr. hembjuda banan
till staden Göteborg, dels att öfvergå till
elektrisk drift ha (1908) varit å bane.

A. d’A.

Götene, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. 1,178 har. 577 inv. (1907). G. bildar
med Holmestad, Vättlösa och Ledsjö ett
konsist. pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt.

Göter, litt. hist. Se Götiska förbundet.

Göteryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. 16,246 har. 2,899 inv. (1907). G. utgör
ett konsist. pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.

Götes konung utgör en del af svenske konungens
titel. Titeln "Rex sveorum et gothorum",
d. v. s. "Svears och götars konung", nyttjades
veterligen första gången af Karl Sverkersson
(1161–67), och den motsvarande fornsvenska formen
svea ok göta konung har fr. o. m. Magnus Ladulås
erkännande (1278) som hela Sveriges konung (han
var dessförinnan konung öfver endast Svealand,
under det att hans broder Valdemar innehade
Götaland) varit den regelmässiga konungatiteln
i stället för den förut vanliga titeln "Svea
konung". Den hos Olaus Petri förekommande formen
"götas" är uppkommen genom tillägg af pluralens
nya genitivmärke s till den gamla genitivformen
"göta". Enligt Peder Svart blef Gustaf Vasa krönt
till "Sverigis och Götis etc. konung", och sedan
början af 1540-talet skref han sig "Sveriges,
Götis och Vendes konungh". Denna yngsta form,
Götis eller Götes, är (liksom Vendes) lånad från
den danska konungatiteln ("Vendis og gottis"),
där den brukats sedan Valdemar Ätterdags tid,
men numera ersatts af "de (Venders og) Gothers".

Ad. N-n.

Göteve, socken i Skaraborgs län, Vilske
härad. 2,253 har. 558 inv. (1907). Annex till
Floby, Skara stift, Vånga kontrakt.

Göthe. 1. Samuel G., diplomat,
tillhörde den östgötska prästsläkten Eosander
(se d. o.), hvilket namn han bar, tills han
1698 adlades med namnet G., f. 1637 i Åsbo,
Östergötland, d. 2 mars 1712 i Stockholm. G. var
handsekreterare hos residenten von Lilienthal
i Moskva 1665, tillhörde de svenske legaternas
svit vid gränsmötet vid Pliusaströmmen 1666,
var de följande åren sekreterare hos de svenske
ministrarna i Moskva och translator på 1673 års
stora beskickning till nämnda stad, utnämndes
1677 till referendariesekreterare för ryska
ärendena i kansliet och afgick 1680 på en
beskickning till Ryssland. 1681 utnämndes han
till rådman i Stockholm och 1693 till assessor
i Svea hofrätt. 1699 var han tredje ambassadör
på den stora beskickningen till Ryssland. –
2. Johan Fredrik G., den föregåendes kusins son,
den bekante arkitekten, inbegreps 1712 i G. 1:s
adelskap, upphöjdes 1713 i friherrligt stånd,
men tog ej introduktion. Om honom se vidare
Eosander 4.

Göthe, Erik Gustaf, skulptör, f. 1779 i
Stockholm, d. där 26 nov. 1838, blef elev vid
konstakademien, där han vann flera belöningar
och 1803 blef agré. Han hade arbetat på Sergels
ateljé; 1803 reste han till Rom. Där blef Canova
hans förebild, och där utförde han i marmor en
kolossal Meleager (1806), som graverades och
mottogs med mycket bifall, vidare en sittande
Ung Bacchus (1808, Nationalmuseum), Ungdomen,
som döljer kärleken, allegorisk grupp, samt
en Minnesvård öfver lady Temple, uppsatt
på begrafningsplatsen vid Cestius pyramid
(Rom). 1810 återvände han hem, och hans
första uppdrag blef då en Minnesvård öfver
Axel v. Fersen
. Man fann konstnärens idé
att förse "historien" med vingar och låta
den handskas med riksmarskalksstafven mindre
lycklig. Monumentet utfördes i gottlandssten
och är uppsatt i Steninge park. Till sin forne
lärare Sergel råkade G. ganska snart i ett spändt
förhållande. I sina bref till Byström skildrar
Sergel honom hånfullt och öfverlägset – "han
kommer att förbli en medelmåttig handtverkare". –
En kolossal staty af kronprinsen Karl Johan
utställdes å akademiens utställning 1811, men
blef ej utförd i ädlare material. 1812 kallades
G. till led. af akademien och 1815 till vice
professor och 1827 till professor. Bland hans
arbeten från denna tid äro byster i marmor
af Karl XIII, Desideria, Oskar, Josefina,
Karl, Eugénie, D. von Schulzenheim, Leopold

(tillhörig Sv. akademien), L. von Engeström,
Edelcrantz, Hagströmer
och P. van Suchtelen. Han
utförde äfven en Svea (på Rosersberg), Hebe i
marmor samt en duplett af sin Bacchus (till
England). Men hans förnämsta sysselsättning
blef modellerandet af Karl XIII:s staty,
beställd af Karl Johan. Statyn göts i Paris och
aftäcktes 5 nov. 1821. De 4 lejonen omkring
sockeln modellerades af Fogelberg. 1822 företog
G. sannolikt på uppmaning af sin gynnare,
excellensen van Suchtelen, en resa till
Petersburg, där han modellerade en Liggande
backant
(i marmor, 1826, Nationalmuseum), som
förskaffade honom ledamotskap af därvarande
konstakademi, samt fick beställning på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free