- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
939-940

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haartman, Lars Gabriel von - Haartman, Karl Daniel von - Haartman, Viktor Georg Gustaf Gabriel von - Haas, Friedrich Josef - Haas, Johannes Hubertus Leonardus de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handels-, sjöfarts- och vänskapstraktat med
Sverige-Norge och fungerade därjämte dels som
led., dels som ordf. i flera viktiga kommittéer,
bland hvilka särskildt förtjäna nämnas en för
uppgörande af förslag till ökande af Finlands
statsinkomster (1838) och en för afgifvande
af betänkande angående ordnande af landets
penningväsen (1839). De reformer H. i dessa
kommittéer förberedt fullföljde han med kraft,
sedan han åter inträdt i senaten, 1840, som
chef för finansexpeditionen och ordf. i en för
myntrealisationen inrättad temporär afdelning
af Ekonomidepartementet samt, 1841, som vice
ordf. i detta departement. Tullförhållandena till
Ryssland ordnades på ett för landet förmånligare
sätt än förut, grundskatterna reglerades genom
minskning af räntepersedlarnas antal, handel
och näringar uppmuntrades och understöddes,
Saimakanal påbegyntes och fullbordades,
i penningväsendet bragtes genom 1840 års
myntrealisation större ordning och stadga än
alltsedan 1809 varit rådande, och finanserna
sattes för första gången i ett tillfredsställande
skick, så att landet utan alltför stora
finansiella rubbningar kunde genomgå Krimkriget
med de kostnader och förluster, som detta
medförde för statsverket. I rent politiska
frågor leddes H., liksom mången af den tidens
statsmän, af byråkratiska och konservativa
tendenser, hvilka, i trots af hans banbrytande
verksamhet på flera områden, gjorde honom föga
populär hos hans samtida, i synnerhet sedan under
1850-talet liberalare idéer och sträfvanden fått
insteg i sinnena. Sedan grefve Berg blifvit
generalguvernör i Finland, uppstodo mellan
honom och senatens dittills allsmäktige ledare
tvistigheter, hvilka slutligen ledde därhän,
att H. 1858 begärde och erhöll afsked. 1849 hade
H. erhållit friherrlig värdighet.

illustration placeholder

3. Karl Daniel von H., den föregåendes
halfbroder, läkare, f. 5 maj 1792 i Åbo, d. 15
aug. 1877 på sin egendom Raadelmaa vid Åbo,
blef 1805 student i Åbo, 1813 filos. kandidat,
1814 med. kandidat, 1815 filos. doktor och 1816
med. licentiat. Han antogs 1817 till stadsläkare
i Åbo, utnämndes 1818 till adjunkt i kirurgi
och barnförlossningskonst vid Åbo universitet
och utsågs 1825 till accouchementsläkare
i Åbo. 1833 befordrades han till professor i
kirurgi och obstetrik, förordnades samtidigt att
vara t. f. generaldirektör för medicinalverket
samt utnämndes 1836 till ord. innehafvare
af detta ämbete, från hvilket han tog
afsked 1855. H. var en skicklig läkare och
förvärfvade sig anseende äfven som vetenskaplig
författare. Hans Handbok för barnmorskor
(1821) nyttjades nära trettio år som ledning
vid barnmorskeundervisningen i Finland. I det
förnämligast på hans initiativ grundade Finska
läkarsällskapets handlingar offentliggjorde
han flera artiklar, förnämligast innehållande
meddelanden från hans praktiska läkarverksamhet,
samt utgaf Anvisning till igenkännande af
de allmännaste sjukdomar hos menniskan

(1844-45). Slutligen bör framhållas, att H.
genom sitt Försök att bestämma den genuina racen
af de i Finland boende folk, som tala finska

("Acta soc. scient. fenn.", 1845) var den förste,
som lärde, att finnarna ur antropologisk synpunkt
måste hänföras till flera olika raser.

4. Viktor Georg Gustaf Gabriel von H.,
den föregåendes brorson, statsman, f. 4
mars 1830 i Helsingfors, d. 22 maj 1895
vid Bonn, student 1847, egnade sig först åt
den juridiska banan, blef 1865 direktör och
1866 ordf. i Finlands bank, 1870 senator och
led. af Ekonomidepartementet. Han var 1871-82
biträdande chef för senatens finansexpedition,
1872-74 därjämte led. i öfverstyrelsen för
skolväsendet och valdes 1882 till led. af
kommittén för de finska ärendena i Petersburg. Då
han ej återvaldes, tog han 1888 afsked från
senatorsämbetet. H. var medlem af ridderskapet
och adeln vid så godt som alla ständermöten sedan
1863. Han kallades till landtmarskalk vid 1888
års landtdag. Jämte talmännen vid denna landtdag
begaf han sig 1890 till Petersburg för att inför
monarken framföra uttrycken af finska folkets
bekymmer med anledning af de fortgående angreppen
från ryskt håll mot Finlands konstitutionella
ställning, men lyckades icke vinna audiens hos
kejsaren. För andra gången landtmarskalk vid
1891 års landtdag, angaf han genom sitt frimodiga
och kraftiga tal till monarken vid landtdagens
öppnande den ton, som ständerna därefter vidhöllo
i de konstitutionella frågorna. Ständernas på
en gång lojala och fasta hållning gentemot de
ryska s. k. reformplanerna berodde till ej ringa
del på hans ledning. Vid 1894 års landtdag var
han ordf. i det utskott, som hade att uppsätta
ständernas adress till monarken i frågan om
kodifikation af Finlands grundlagar.
1 o. 2. R. C.* 3. R.T-dt. 4. M. G. S.

Haas [has], Friedrich Josef (hans ryska namn är
Fedor Petrovitj Gaaz), rysk fängelseläkare och
filantrop, f. 1780 i Münsterseifel nära Köln,
d. 1853, blef 1806 öfverläkare vid Pavlovska
sjukhuset i Moskva. Hans utnämning till
ordf. i sällskapet för fängelsevård (1829)
hade ett epokgörande inflytande på den ryska
rättsmedicinen och fångvården genom en mängd
praktiska reformer ur sanitär och sedlig
synpunkt, särskildt i fråga om det sibiriska
deportationssystemet. Genom personlig beröring
med fångarna, brefväxling m. m. fick H. en djup
inblick i fångarnas andliga och materiella
förhållanden och kallades af dem "den helige
doktorn" på grund af sin outtröttliga hjälpsamhet
och gifmildhet. Med enskilda medel grundlade han
i Moskva ett fattigsjukhus (Gaazovskaja), som
ännu existerar under namnet Kejsar Alexander
III:s sjukhus. Där hade han en oerhördt
stor kostnadsfri praktik. 1848 lugnade han
den genom koleran uppskrämda befolkningen
genom tal på gatorna och genom att under
bar himmel sätta sig i ett badkar, där en
kolerapatient nyss aflidit. H. skref Ma visite
aux eaux d’Alexandre en 1809-10
(en studie af de
kaukasiska mineralkällorna) och Appel aux femmes
(postum). Biogr, af A. F. Koni (tysk öfv. 1899).
A-d J.

Haas [has], Johannes Hubertus Leonardus de,
holländsk målare, f. 1832, d. 1880. Lärjunge till
van Oos i Haarlem, kom han 1857 till Bruxelles
och hade där stor framgång, särskildt 1861 med
taflan Efter en öfversvämning. Han var
öfverlägsen i skildringen af den holländska
naturen, som lifvades af hästar, oxar, kor och
åsnor. C. R. N.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free