- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1113-1114

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hallands läns första infanteribataljon - Hallands läns mellersta domsaga - Hallands läns norra domsaga - Hallands läns södra domsaga - Hallandsposten - Hallands regemente - Hallands revir - Hallands Väderö - Hallands ås - Hallaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hallands läns första infanteribataljon. Se
Hallands infanteribataljon.

Hallands läns mellersta domsaga (jfr Hallands
län
). 1,729 kvkm. 40,288 inv. (1907).

Hallands läns norra domsaga (jfr Hallands
län
). 94,009 har. 25,468 inv. (1907).

Hallands läns södra domsaga (jfr Hallands
län
). 2,211 kvkm. 47,700 inv. (1907).

Hallandsposten, daglig förmiddagstidning i
Halmstad, hvilken började utkomma 1857 med två
nummer i veckan och 1900 vardt daglig. Utgifvare
och redaktör var först C. E. Gernandt (se d. o.);
af dess senare redaktörer inlade särskildt Viktor
Larsson
1897-1908 förtjänster om tidningens
utveckling. Prenumerationspriset på posten
är 6,70 kr. Upplagan är 4,000 ex. Tidningens
hållning är radikal.

Hallands regemente (n:r 16) kallas fr. o. m. 1902
det förut bestående Västgöta-Dals regemente,
som i sammanhang med förändringen flyttades
till Halmstad. Västgöta-Dals regemente
var, med knektkontrakt af 1683 och 1684,
roteradt med 900 nummer i Älfsborgs län
(däraf ungefär två tredjedelar i Dalsland)
och 300 i Skaraborgs län. Dess chefsstation
var Vänersborg och mötesplats Grunnebo hed,
vid järnvägen Vänersborg-Uddevalla. Hallands
regemente erhåller sitt värnpliktiga manskap
från Halland och från Ängelholmstrakten
af Skåne. Det är förlagdt i Halmstad.
C. O. N.

Hallands revir omfattar hela Hallands län
och är uppdeladt i 9 bevakningstrakter (Tölö,
Faurås, Hults, Halmstads, Fammarps, Tönnersjö,
Höka, Oxhults och Vallåsens). I reviret finnas
24 kronoparker och kronoflygsandsfält med en
sammanlagd areal af 12,937 har. öfriga allmänna
skogar, för hvilka skogshushållningsplaner
upprättats, äro 177 till antalet och
omfatta 7,140 har, hvarjämte ett flertal
enskilda tillhöriga flygsandsfält står
under skogsstatens kontroll. Kronoparkerna
lämnade 1904 en inkomst af 13,011 kr.,
medan utgifterna samtidigt utgjorde 35,174
kr. Emedan en stor del af kronoparkernas
areal består af kala ljunghedar eller nyligen
planterade sådana, nedläggas här betydligt
större kostnader, än hvad skogarna afkasta.
G. Sch.

Hallands Väderö, ö i Kattegatt, 2,6
km. v. om Torekovs fiskeläge, Torekovs
socken, Kristianstads län. Den skänktes 1344
af Magnus Eriksson till S:t Tomas kapell i
Torekov och tillhör f. n. Torekovs kyrka,
som utarrenderar den till gräsbete. Den är
omkr. 2,5 km. lång, 1,3 km. bred och har en
areal af 276,5 har. Taxeringsvärde 16,600 kr. Ön
bebos endast af skogvaktare och fyrbetjäning
samt om somrarna af gäster i en villa. Jorden
består dels af krosstensgrus, dels af flygsand,
hvarjämte berggrunden (gnejs) flerstädes går
upp i dagen. Ingen del är odlad; däremot har
största delen af ön en kraftig och egendomlig
skogsvegetation (lind, ek och bok), som bär
en nästan urskogsartad karaktär, ehuru skadad
genom vårdslös betning samt åverkan af harar,
hvilka förr funnits där i otrolig mängd, men nu
äro nästan utdöda, och kaniner, som på senare
åren i hög grad förökat sig. Försöksodling med
fasan har slagit väl ut. På öns af en gördel af
holmar och skär omkransade stränder häcka massor
af simfåglar. Konung Oskar II arrenderade för
flera år jakträtten på ön. På nordvästra udden
finnes sedan 1884 i ett hvitt, 13 m. högt
fyrtorn af järn en fyr med fast hvitt sken med
röd blänk (två tätt på hvarandra i minuten),
anbragt 20,6 m. ö. h. och med en lysvidd af 14
min. Mistsiren eller mistlur. Skeppsbrott tima
ofta vid ön; för drunknade, hvilkas lik flutit
i land, finnes en särskild begrafningsplats
utstakad. Se J. Eriksson, "Hallands Väderö. En
geografisk och historisk beskrifning" (1906).

Hallands ås, en från det i Skåne nedskjutande
småländska höglandet utgående, omkr. 40
km. lång höjdsträckning, som mot n. v. utgår
till Kattegatt, mellan Skelderviken och
Laholmsbukten, och sålunda med sin mellersta
sträckning ligger på gränsen mellan Halland
och Skåne. Åsens massa är gnejs, täckt af djupt
gruslager. Genom två dalgångar är H. delad i tre
delar. Den västligaste, omkr. 11 km. långa delen,
hvilken ligger inom Kristianstads län, har en
höjd ö. h. af vid pass 150 m., öfver hvilken
dock toppar resa sig till inemot 180 m. och en
t. o. m. till 183,5 m. Såväl på höjden som på
sluttningarna finnas odlade fält samt ek- och
bokskogar. Den mellersta delen, omkr. 22 km. lång
och 5 km. bred, stiger med branta sluttningar
och stupningar, i synnerhet på norra sidan,
till en medelhöjd af nära 190 m. och uppnår inom
Halland sin största höjd å Högalte knall,
226 m. Denna del har i sluttningarna odlade fält
och skogsdungar, men på hjässan mestadels blott
kärr, mossar och ljungmark. H. blir mot ö. lägre;
dess mossar ligga vid 150 m. ö. h. och ännu
längre i ö. vid 120 m., hvarefter den sterila
åsen fördelar sig i spridda höjder. Å denna del
uppnå två kullar en höjd af 206,3 m., hvilket är
den högsta afvägda punkten i Skåne. Af de två
ofvan nämnda dalgångarna har den västra dalens
botten en högsta höjd ö. h. af 110 m. (stationen
Grefvie vid Västkustbanan, som går genom dalen,
ligger på 102 m. höjd), den östra 119 m., och
för den mellan Ängelholm och Laholm gående
landsvägen, som genom en djup fåra slingrar
sig upp öfver åsen, är högsta punkten 185 m.
K. S.

Hallaren, sjö i norra Västmanland med en
areal af 540 har och aflopp till Dalälfven vid
Kölfors. För att skaffa vattenkraft åt Sala hytta
(som då årligen lämnade öfver 5,000 löd. mk
silfver à 90 kr.) höjdes på 1630-talet genom en
damm vid Kölfors sjöns yta med 3 m. Därigenom
ökades dess storlek till 2,030 har, och
tills. 2,370 har till större delen god jord
dränktes och vattenskadades, och H:s vatten
leddes genom Dofte graf till längre ned belägna
trakter, då genom nya uppdämningar Klasbomyr och
Sala damm bildades på förut torr, till ringa del
odlad jord. Emedan vattenkraften icke längre
var behöflig för det ändamål, för hvilket den
bildades, beslöt man på 1890-talet att sänka
sjön H. genom att återleda den till Dalälfven
vid Kölfors samt uttappa Klasbomyr och Sala damm
till Sagån. Hela den genom dessa arbeten, som
afslutades 1905, torrlagda och nyvunna jorden
upptager en ytvidd af tills. 3,528 har, hvaraf
1,917 har beräknas utgöra åker, och sammanlagda
kostnaden uppgick enligt kostnadsförslagen till
346,500 kr. (men i verkligheten till 407,000
kr.) för afdikningen och 120,716 kr. för
odlingen. Jordförbättringsvärdet uppskattas till
omkr. 700,000 kr. Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free