- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1183-1184

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halsprydnad - Halsring - Halsskydd - Halstapp - Halstead - Halsted - Halsteinan - Halsten l. Hallsten - Halsua - Halsvener - Halsvifvel - Halt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medeltiden inneslöt denna kapsel i stället någon
relik, eller ock ersattes den af ett krucifix,
kors eller dylik symbol.

illustration placeholder

Borgmästarhalskedja af guld (Zürich, i slutet
af 1400-talet).

Renässansen utarbetade
halskedjorna med pärlor, ädelstenar, kaméer och
emalj till praktfulla
mästerverk af guldsmedskonst (jfr fig.). Under
1600-talet bibehöllos halssmyckena,
men förenklades; under förra delen af
1700-talet existerade de i regel i det
enkla pärlbandets form och försvunne nästan
alldeles mot slutet af århundradet (jfr dock
Halsbandsprocessen). Från 1820-talet till
slutet af 1830-talet voro emellertid halsband
åter på modet i ganska anspråkslösa former
(t. ex. gjutjärnssmycken). Under 1860-80-talen
var halskedjan en favoritprydnad. Den gamla
amulett- eller relikkapseln, hvilkens roll under
mellantiden öfvertagits af de i guld och ofta
äfven juveler infattade miniatyrporträtten (se
Miniatyr), lefde upp som medaljong, inneslutande
ett fotografiporträtt eller ett "suvenir". I våra
kvinnliga allmogedräkter äro halssmyckena ofta
af stor betydelse och utmärkas genom ålderdomlig,
ej sällan t. o. m. medeltida karaktär. Jfr Dräkt,
pl. I, fig. 13; II, fig. 7, .9, 11, 13; III,
fig. 2, 4, 8. N. E. H.

Halsring. Se Halsprydnad.

Halsskydd, en till 1906 års mundering för
armén (den gråa) hörande elastisk hvit
halsbindel af bomull eller ylle, som vid
på- och aftagandet trädes öfver hufvudet.
C. O. N.

Halstapp, maskinb. Se Axeltapp.

Halstead [hå’lsted], stad i engelska
grefsk. Essex, n. v. om Colchester, vid
Colne. 6,073 inv. (1901). Tillverkning af siden,
sammet och flor. Omkr. 3 km. n. om H. ligger
Little Maplestead med en af de 4 ännu kvarstående
engelska rundkyrkorna; 5 km. i s. ö. ligger
Earl*s Colne med ett praktfullt, på ruinerna af
ett gammalt benediktinkloster uppfördt slott.
(J. F. N.)

Halsted, fordom kloster på Lolland, Nörre härad,
tillhörigt benediktinorden och måhända grundlagdt
under medverkan af Erik Plogpennings dotter
Jutta, som 1284 fick gården genom byte af Erik
Klipping. I hvarje fall stiftades klostret mot
slutet af
1200-talet och nämnes i bevarade urkunder första
gången 1305. Nedbrändt af lybeckarna 1510,
indrogs klostret 1538 till kronan och
förlänades därefter till flera adelsmän;
1588 tilldelades det drottning Sofia som
lifgeding, 1719 utbytte Fredrik IV det mot
baroniet Juellinge på Själland, hvarefter
H. fick namnet Juellinge. Det tillhör nu
en medlem af familjen Krag-Juel-Vind-Frijs.
T. H-r.

Halsteinan. murad femhörnig befästning i Norge,
på en höjd 3 km. s. om Levanger. H. var
i tämligen godt stånd på 1700-talet,
men har sedan förfallit. Ännu kvarstå
dock meterhöga, öfver-vuxua murar.
L. W:son M.

Halsten l. Hallsten, svensk konung, son till
konung Stenkil (d. omkr. 1066) och samkonung
med sin broder Inge. Om H :s regering känner
man föga. I ett samtida tillägg (scholion)
till Adams af Bremen krönika omtalas, att
han, sedan två andra tronpretendenter dödats,
blifvit konung, men inom kort förjagats. Att
han och Inge varit samkonungar 1081, framgår af
ett bref till dem från påfven Gregorius VII,
där de betecknas med initialerna I och A samt
kallas "västgötarnas konungar". I Västgötalagens
konungalängd heter det om H., att han var "hofsam
och godlynt; de mål, som drogos inför honom,
bättrade han, och därför veklagade Sverige öfver
hans frånfälle". H., hvars dödsår är okändt,
var fader till samkonungarna Filip och Inge d. y.
V. S-g.

Halsua [ha’lsoa]. Se Halso.

Halsvener, anat., de blodådror (vener), som,
enkla eller greniga, framgå på halsen, dels på
djupet, dels tätt under huden, i hvilket senare
fall de som blekblå strimmor äro synliga hos
finhylta. Alla föra de blodet från hufvudet
eller halsen till hjärtat. G. v. D.*

Halsvifvel, zool. Se Viflar.

Halt (ty., eg. håll!, stanna!). 1. Krigsv.,
marschs afstannande eller tillfälligt
stillastående af en marscherande trupp. Vid
ungefär 1/2 timme efter marschens början brukar
halt första gången göras; sedan sker sådan, så
ofta rast (se d. o.) erfordras. Kommandoordet
halt! användes för att af bryta en trupps
rörelse; det föregås vanligtvis af benämningen
på afdelningen i fråga. - Halt!, anropningsord
af en post vid fästning, läger eller vakt eller
af en patrull, då någon vill passera in eller
ut genom postkedjan eller möter. Sedan den
passerande eller mötande stannat, tillropas han
med orden Hvem där? - 2. Ridk. Vid ridning sker
halt därigenom, att hästen först "samlas", så att
hans tyngd öfverflyttas till bakdelen, hvarefter,
sedan hästen stannat, ryttaren gifver efter med
handen och håller skänklarna färdiga att hindra
hästen träda tillbaka samt söker förmå honom
att genom framfötternas framställande åter lika
fördela sin tyngd på fram- och bakdel. Om
halfhalt se d. o. - 3. Metall, den kvantitet af en
metall, som innehålles uti en malm, malmblandning
eller legering. Den metallhalt, som erfordras,
för att en malm skall vara värd att bearbetas,
växlar högst betydligt i förhållande till den
ingående metallens värde. Så t. ex. kan guldmalm
vara värd att bearbetas vid en guldhalt af
0,001 proc. (10 gr. per ton), silfvermalm vid
en silfverhalt af 0,2 proc., kopparmalm vid
en kopparhalt af 2 proc. o. s. v., under det
järnmalm måste hålla åtminstone några och tjugu
proc. för att vara brytvärd. Äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:47:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free