- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1233-1234

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamla - Hamlet - Hamlin, Hannibal - Hamling - Hamm - Hamm, Wilhelm von - Hammad - Hammada (Hamada) - Hammaditer - Hammam (Hamam) - Hammamet - Hammam-Meskutin - Hammam-Rirha (-Righa) - Hamman, Édouard Jean Conrad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

asp och ek samt de flesta öfriga löfträd
kunna underkastas hamling, men blifva
icke då så varaktiga som de först nämnda
trädslagen. 1. K. G. Wn. 2. C. G. H.*

Hamlet (hos Saxo Amlethus), dansk sagohjälte
och konung, enligt Saxo son till konung Horvendel
och drottning Gerutha. Sedan Horvendel blifvit
mördad af sin broder Fengo och denne äktat
Gerutha, ställde H. sig galen, under det han
likväl ständigt förberedde hämnd. Sänd till
England för att dräpas, vann han där mycket
beröm, hustru och krigsmakt, hvarefter
han återvände till Danmark och hämnade
sin fader. Namnet skrifves isl. Amlõði,
fda. Amblothe, Ambluþe och har i betydelsen
"dåre" upptagits i fsv. amblodhe, som
förekommer i Erikskrönikan. Från Belleforests
och Boisteaus "Histoires tragiques" (1564) kom
sagan till Shakspere, som gaf den klassisk form
i tragedien "Hamlet" (1602), hvilken å sin sida
ligger till grund för tragedier af Ducis (1769),
Öhlenschläger (1846), Alex. Dumas och P. Meurice
(1848) och Marcel Schwob (1899). I Helsingör
visar man en apokryfisk "H:s graf". Se vidare
A. Olrik, "Sakses oldhistorie" II, 158 ff.;
Simrock, "Quellen des H." (1870), Latham,
"Dissertations on H." (1872), Zinzow, "Die
Hamletsage" (1877), G. P. Hausen, "Legend of
H." (1887), och R. Zenker, "Boeve-Amlethus"
(1905).

Hamlin [hä’mlin], Hannibal, nordamerikansk
statsman, f. 1809 i Paris, staten Maine, d. 1891
i Bangor, Maine, blef 1833 advokat, tillhörde
under flera år sedan 1836 sin hemstats legislatur
och invaldes 1843 och 1845 af demokraterna i
unionskongressens representanthus. H. blef
1848 senator, omvaldes 1851, men öfvergick
1856 till det republikanska partiet, därtill
förmådd af sin långt tidigare ådagalagda
motvilja mot slafveriets utsträckning till
förut fri jord. Republikanerna genomdrefvo
nu H:s val till guvernör i Maine, hvilken
befattning han efter en månads ämbetstid
utbytte mot sin gamla plats i senaten. H. var
under Lincolns första presidentskap 1861-65
vicepresident och understödde därunder
troget dennes politik. 1865-66 var han
hamnuppbördsman i Boston, 1869-81 ånyo senator
och 1881-82 amerikansk minister i Madrid. H:s
redbara politiska karaktär förskaffade
honom i rikt mått hans landsmäns aktning.
V. S-g.

Hamling, skogsv. Se Hamla 2.

Hamm. 1. Stad (stadskrets) i preussiska
reg.omr. Arnsberg (Westfalen), vid Lippe. 38,430
inv. (1905). H. är en hastigt uppblomstrande
industristad, som har flera järngjuterier och
maskinverkstäder, stora verk för tråddragning
jämte puddel- och valsverk samt fabriker för
tillverkning af landtbruksredskap, kemikalier
m. m. Gymnasium med realprogymnasium och
realskola. 2 km. ö. om staden ligger en
naturlig termalsoole af 33,s°C., som håller
386 kbcm. kolsyra och 74,7 klornatrium på
litern. Denna källa är en konkurrent till
Nauheim och Oeynhausen och rikare på salt än
dessa. Frekvens omkr. 1,500 kurgäster årligen. -
H., som blef stad 1200, var hufvudstad i
grefsk. Mark och medlem af hansan. De starka
fästningsverken slopades 1763. I Radbodgrufvan
vid H. omkommo genom olyckshändelse i
nov. 1908 öfver 300 arbetare. - 2. Förr förstad
till Hamburg, 1894 införlifvad med staden.
Ln. (J. F. N.)

Hamm, Wilhelm von, tysk agronom, f. 1820 i
Darmstadt, d. 1880 i Wien, blef 1844 direktör
för landtbruksskolan Rüti vid Bern och flyttade
1846 till Leipzig, som redaktör för "Agronomische
zeitung", hvilken han utgaf till 1868, och
grundlade 1851 vid Leipzig den första tyska
fabriken för landtbruksredskap. 1867 utnämndes
han till chef för jordbruksdepartementet i
österrikiska handelsministeriet och adlades
1870. H. var i många afseenden en föregångare på
det praktiska landtbrukets område och utöfvade
en betydande författarverksamhet inom agronomiens
och industriens områden. Bland hans många
skrifter märkas Die landwirthschaftlichen geräthe
und maschinen Englands
(1845; 2:a uppl. 1856),
Belehrungen über alle zweige der viehzucht (2:a
uppl. 1870), Grundzüge der landwirthschaft
(1851-54, bearbetning efter ett franskt
original), Weinbuch (1865; 3:e uppl. 1886) och
Wesen und ziele der landwirthschaft (1866; 2:a
uppl. 1872). (H. J. Dft.)

Hammad. Se Hammaditer.

Hammada (Hamada) kallas i Sahara platåer,
öfversållade af skarpkantade stenar, ofta
af ofantlig utsträckning. En af de största
bland dylika platåer är H. el-Homra ("den
röda H."), som skiljer Tripolis från Fessan,
omkr. 600 km. i ö. och v. och 200 km. bred
och af omkr. 600 m. höjd öfver hafvet,
genomdragen af djupa, fruktbara dalar.
(J. F. N.)

Hammaditer, muhammedansk dynasti i norra
Afrika, hvars förste regent var Hammad,
som i början af 1000-talet uppsvingade
sig till själfständig härskare öfver ett
betydande område från Constantine i ö. till
Tlemsen i v. Hans efterträdare regerade först i
El-Kal’a och sedan i det 1068 grundlagda Bidjaja
(Bougie). Hammaditerna, hvilkas historia fylles
af ständiga tronstrider omväxlande med uppror af
underlydande stammar och krig med grannfolken,
störtades 1152 af almohaderna. K.V.Z.

Hammam (Hamam), arab., varmt bad, offentligt
bad, "turkiskt bad" (se Bad, sp. 613). Ordet
ingår som sammansättningsled i namn på turkiska
badorter. - Hamamdschi-baschi, uppsyningsmän
öfver offentliga bad i Turkiet.

Hammamet, hamnstad i Tunisien, vid norra ändan af
H.-viken, omgifven af fruktträdgårdar och lundar
af olivträd. 3,000 inv. J. F. N.

Hammam-Meskutin ("de förtrollade baden"),
badort, under regeringens förvaltning, i
algeriska dep. Constantine, 16 km. s. v. om
Gelma, vid järnvägen Bône-Constantine, i en
synnerligen vacker dal, omgifven af 1,000-1,400
m. höga berg. Svafvel-, salt- och järnkällor
af hög värmegrad (ända till 95° C.). Baden
begagnades redan på romarnas tid under namnet
Aquæ Tibilitanæ. (Ln.)

Hammam-Rirha (-Righa), badort i algeriska
dep. Alger, 26 km. n. ö. om Miliana, i ett
vackert berglandskap, med mycket besökta
saltkällor (40 -51° C.) och järnkällor (af 17°
och 75° värme), vackra anläggningar och ett
militärhospital. Ruiner af romerska badorten
Aquæ calidæ. (Ln.)

Hamman [amä’], Édouard Jean Conrad,
belgisk-fransk målare, f. 1819 i Ostende,
d. 1888, studerade i Antwerpen under de
Keyser. 1846 flyttade han till Paris, där han,
efter Comtes föredöme, med mycken duktighet,
men utan dennes finhet och djup i uttrycket
målat historiska genretaflor, såsom Rabelais vid
franska hofvet, Kristofer Columbus, Fiolmakaren
Stradivari, Anatomen


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free