- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1397-1398

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hannover - Hannover, Nya - Hannover, Adolf - Hannover, Emil - Hannoverska alliansen - Hannoverska hästen - Hannäs - Hanoi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1851-66), hvars första regeringsår
upptogos af strider med representationen
angående författningens ändrande. På tyska
förbundsförsamlingens tillstyrkan förklarade
slutligen konungen egenmäktigt författningen
upphäfd (1855) och oktrojerade 1840 års
konstitution. Genom påtryckning vid valen
lyckades regeringen 1857 vinna majoritet i andra
kammaren; men sedan växte oppositionen under
Rudolf v. Bennigsens (se d. o.) ledning. 1862
tvangs den reaktionäre ministern v. Borries
att afgå, och en liberalare ministär kom
till styret (till hösten 1665). 1866 slöt sig
Georg till Österrike och gaf ett afvisande
svar på Preussens fordran (15 juni), att han
skulle af väpna och samtycka till en reform af
förbundsförfattningen. Detta svar framkallade
Preussens krigsförklaring, 16 juni. Preussiska
trupper inryckte i H., och Georg tvangs trots
hannoveranernas seger vid Langensalza (27 juni)
att kapitulera (29 juni). 20 sept. s. å. tog
konungen af Preussen H. i besittning, och 1
okt. 1867 infördes den preussiska författningen
därstädes. H. blef en preussisk provins; en ny
provins- och kretsordning infördes 1885. Inom
den tyska riksdagen och preussiska landtdagen
intogo emellertid de hannoverska ombuden
en mot Preussen afvog ställning (welfiska
partiet), och någon fullständig försoning
mellan nusen Hannover och Hohenzollern har
ej kommit till stånd (se
Cumberland, sp. 955). - Litt.: Havemann, "Geschichte
der lande Braunschweig und Lüneburg" (3 bd, 2
uppl. 1855-57), v. Heinemann, "Geschichte von
Braunschweig und H." (3 bd, 1883-92), Oppermann,
"Zur geschichte des königreichs H. 1832-60"
(2 bd, 2 uppl. 1868), E. v. Meier, "Hannoversche
verfassungs- und verwaltungsgeschichte" (2 bd,
1898-99), v. Hassell, "Geschichte des königreichs
H." (2 bd, 1898- 1901, i welfisk anda).
1-3. J. F. N. 4. V. K-r.*

Hannover [-nåfer], Nya. Se
Bismarckarkipelagen.

Hannover. 1. Adolf H., dansk anatom, f. 24
nov. 1814 i Köpenhamn, d. 7 juli 1894, blef 1832
student och 1839 med. licentiat. 1841-48 var
han anställd som läkare vid Fredriks hospital
och blef 1850 visitator vid samma hospital
samt erhöll 1856 professors och 1890 etatsråds
titel. Vid sidan af sin medicinska praktik
utöfvade H. en betydande verksamhet såsom
anatom. Redan 1837 vann han universitetets
guldmedalj för en afhandling De structura
gangliorum systematis nervosi
. 1840 prisbelönades
han af Videnskabernes selskab för svar på frågan
Hvilke resultaler tor physiologien opstille
af de senere mikroskopiske undersögelser
af nervesystemet?
1856 tillerkändes honom
af Franska institutet Montyonska priset
för undersökningar om ögat (Bidrag til
ölets anatomie, physiologie og pathologie
,
1850). Förutom dessa böra bland H:s många
arbeten nämnas Mikroskopiske undersögelser af
nervesystemet
(1843), Hvad ær cancer.? (s. å.),
De quantitate relativa et absoluta acidi
carbonici ab homine sano et ægroto exhalati

(1845), Om mikroskopets bygning og dets brug
(1847), Om menstruationens betydning (1851),
Om epitelioma (1852), Ueber die entwickelung
und den bau des säugethicrzahns
(1857), Öjets
nethinde
(1876, för hvilket han 1878 för andra
gången erhöll Montyonska priset). Bland hans,
förnämligast i Mullers Archiv och "Ugeskrift
for læger" intagna smärre afhandlingar
må framhållas den, i hvilken han meddelade
sina resultat om kromsyrans användning vid
mikroskopiska undersökningar och därigenom åt
den mikroskopiska anatomien skänkte ett det
utrnärktaste hjälpmedel.

2. Emil H., den föregåendes son, dansk
konstförfattare, f. 1864 i Köpenhamn, var i fyra
år elev vid konstakademien, egnade sig sedan
åt konstforskning och kritik. Han har utgifvit
Antoine Watteau (1888), stora, uttömmande
och förtjänstfulla verk öfver Christen Köbke
(1893), C. W. Eckersberg (1898) och Constantin
Hansen
(1901), (tills, med Ch. A. Been) den
utmärkta texten till planschverket Danmarks
malerkunst
(1902-03) och Dänische kunst
des 19. jahrhunderts
(Leipzig 1907). H. har
dessutom skrifvit en del förtjänstfulla studier,
mest om rokokotiden och om samtidas konst och
konstindustri. H. redigerade "Kunstbladet"
1898. Han blef 1894 bibliotekarie
vid Konstindustrimuseet och 1906 dess
föreståndare. 1. R. T-dt. 2. G-g N.

Hannoverska alliansen, ett på slottet
Herrenhausen vid Hannover 3 sept. 1725 ingånget
förbund mellan England, Frankrike och Preussen,
till hvilket senare anslöto sig äfven Holland (9
aug. 1726) och Sverige (14 mars 1727), hvaremot
Preussen 1726 öfvergick till motförbundet,
den 1725 mellan kejsaren och Spanien i Wien
afslutade och 1726 af Ryssland biträdda wienska
alliansen. Se närmare Wienska alliansen och jfr
Hj. Jansson, "Sveriges accession till Hannoverska
alliansen" (1893).

Hannoverska hästen är en tämligen grof
halfblodshäst, från början uppkommen i Hannover
företrädesvis genom förädling af den inhemska
häststammen med engelska hingstar, som särskildt
befrämjades genom landets långvariga (1714-1837)
förening med England. Afvelsmålet är numera
frambringande af en tillräckligt grof, men ädel
halfblodshäst, som i de lättare exemplaren
lämnar en stark ridhäst, i de tyngre åter en
medelstor karossier eller, från militär synpunkt,
en tyngre kavallerihäst eller stånghäst vid
artilleriet. Stambok öfver rasen föres sedan
1893, i denna upptagas ston, som anses lämpliga
för det uppställda afvelsmålet och befinnas
fria från ärftliga fel och hvilkas såväl fader
som morfader och mormors fär bevisligen äro af
likartad härstamning. Döttrar efter stamboksförda
ston upptagas, då de fölat första gången, som
afvelsston, om de äro fallna efter likartad
hingst och af stambokskommissionen anses
lämpliga. Inom den hannoverska afveln godkända
(likartade) hingstar äro: alla från ärftliga
fel fria engelska fullblodshingstar, alla i de
preussiska statsstuterierna uppställda beskällare
samt alla i hingstdepån Celle, som hufvudsakligen
leder denna hästafvel, stationerade hingstar
och öfriga inom prov. Hannover befintliga, af
stambokskommissionen godkända, halfblodshingstar
af bevisligen likartad härstamning och fria från
inblandning af kallblodiga raser. Den hannoverska
hästen har på senare tider i stor utsträckning
användts inom den ädla hästafveln i vårt land,
i det att hingstarna i statens hingstdepåer till
största delen tillhöra nämnda ras, och äfven en
mängd hannoverska ston, företrädesvis som föl,
importerats af såväl hushållningssällskap som
enskilda hästuppfödare. E. T. N.

Hannäs, socken i Kalmar län, Norra Tjusts
härad. 13,389 har. 1,339 inv. (1907). Annex
till Tryserum, Linköpings stift, Norra Tjusts
kontrakt.

Hanoi (förr Kescho), hufvudstad i franska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0751.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free