Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hauasch - Hauberg, Peter Kristian - Hauberrisser, Georg - Haubold, Christian Gottlieb - Haubourdin - Hauch, Johannes Karsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig sedan mot ö. och faller ut i Abhebadd-sjön.
Oaktadt sin ringa bredd, endast 50 m.,
är floden ett viktigt samfärdsmedel.
J. F. N.
Hauberg, Peter Kristian, dansk numismatiker,
f. 29 sept. 1844, blef student 1863 och
utbildade sig till landskapsmålare; utställde
1873—76 flera målningar från Bornholm och
utgaf Bornholm, billeder og text (1879; 3:e
uppl. 1894). H. var 1877—85 delegare i en bok-
och konsthandel i Köpenhamn, men idkade dessutom
numismatiska studier och skref Möntforholdenes
udvikling i Danmark indtil 1146 (Videnskab:s
selskabs skrifter, 1900), Danmarks möntvæsen
1146—1241 (därst. 1904), Danmarks mönter og
möntvæsen i tidsrummet 1241—1377 och 1377—1481 (i
"Aarböger for nordisk oldkyndighed etc." 1884 och
1886). H. blef 1887 inspektör för myntsamlingen
och vid folkmuseet, 1891 äfven vid Thorvaldsens
museum och 1892 vid nationalmuseet. Sedan
1893 är han korresponderande led. af
Vitt. hist. o. ant. akad.
E. Ebg.
Hauberrisser, Georg, tysk arkitekt, f. 1841,
studerade i München, Berlin och Wien
(under Schmidt) och är sedan 1867 bosatt
i München, af hvars konstakademi han blef
hedersled. 1874. H. byggde 1867—72 Rådhuset i
München i rik gotik — 1900—03 tillbyggdes det,
likaledes efter hans ritningar — både omfattande
och storartadt. H. har vidare uppfört Rådhuset
i Wiesbaden i tysk renässans, pompöst och
måleriskt, Rådhussalen i Landshut och Paulskyrkan
i München (1892—95).
G—g N.
Haubits (ty. haubitze, af tjech. haufnice),
artill., en kastpjäs (se d. o.), som har längre
lopp, större utgångshastigheter och större skottvidder
än mörsaren. Haubitsen blir på grund häraf
vid en och samma kaliber äfven tyngre än
mörsaren. Den liknar till det yttre kanonen och
har i hufvudsak undergått samma utveckling som
denna. Eldrörets längd var förr 6—8 kaliber,
men har liksom vid alla artilleripjäser ökats
och är nu 12—14 kal. Största utgångshastigheten
är numera i allmänhet 300 m., och skottvidden
växlar, beroende på kalibern mellan
6,000 och 7,000 m. Genom sin större skottvidd
anses haubitsen nu lämpligare än mörsaren och
börjar uttränga denna. Vid fält-, positions-
och fästningsartilleriet användas haubitser
af 10,5—15 cm. kaliber; vikten af eldrör
och lavett tillsammans är vid dessa kalibrar
1,000—2,200 kg., projektilvikten 14—41 kg. Vid
kustartilleriet användas gröfre haubitser med
24—30 cm. kaliber och 180—320 kg. projektilvikt;
deras uppgift är där förnämligast att genomslå
fientliga fartygs pansardäck. Nedanstående bild
visar en 15 cm. svensk positionshaubits af 1906
års modell. Jfr Mörsare.
G. af Wdt.
Haubits. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>