- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
87-88

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hauasch - Hauberg, Peter Kristian - Hauberrisser, Georg - Haubold, Christian Gottlieb - Haubourdin - Hauch, Johannes Karsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig sedan mot ö. och faller ut i Abhebadd-sjön.
Oaktadt sin ringa bredd, endast 50 m.,
är floden ett viktigt samfärdsmedel.
J. F. N.

Hauberg, Peter Kristian, dansk numismatiker,
f. 29 sept. 1844, blef student 1863 och
utbildade sig till landskapsmålare; utställde
1873—76 flera målningar från Bornholm och
utgaf Bornholm, billeder og text (1879; 3:e
uppl. 1894). H. var 1877—85 delegare i en bok-
och konsthandel i Köpenhamn, men idkade dessutom
numismatiska studier och skref Möntforholdenes
udvikling i Danmark indtil 1146
(Videnskab:s
selskabs skrifter, 1900), Danmarks möntvæsen
1146—1241
(därst. 1904), Danmarks mönter og
möntvæsen i tidsrummet 1241—1377
och 1377—1481 (i
"Aarböger for nordisk oldkyndighed etc." 1884 och
1886). H. blef 1887 inspektör för myntsamlingen
och vid folkmuseet, 1891 äfven vid Thorvaldsens
museum och 1892 vid nationalmuseet. Sedan
1893 är han korresponderande led. af
Vitt. hist. o. ant. akad.
E. Ebg.

Hauberrisser, Georg, tysk arkitekt, f. 1841,
studerade i München, Berlin och Wien
(under Schmidt) och är sedan 1867 bosatt
i München, af hvars konstakademi han blef
hedersled. 1874. H. byggde 1867—72 Rådhuset i
München i rik gotik — 1900—03 tillbyggdes det,
likaledes efter hans ritningar — både omfattande
och storartadt. H. har vidare uppfört Rådhuset
i Wiesbaden i tysk renässans, pompöst och
måleriskt, Rådhussalen i Landshut och Paulskyrkan
i München (1892—95).
G—g N.

Haubits (ty. haubitze, af tjech. haufnice),
artill., en kastpjäs (se d. o.), som har längre
lopp, större utgångshastigheter och större skottvidder
än mörsaren. Haubitsen blir på grund häraf
vid en och samma kaliber äfven tyngre än
mörsaren. Den liknar till det yttre kanonen och
har i hufvudsak undergått samma utveckling som
denna. Eldrörets längd var förr 6—8 kaliber,
men har liksom vid alla artilleripjäser ökats
och är nu 12—14 kal. Största utgångshastigheten
är numera i allmänhet 300 m., och skottvidden
växlar, beroende på kalibern mellan
6,000 och 7,000 m. Genom sin större skottvidd
anses haubitsen nu lämpligare än mörsaren och
börjar uttränga denna. Vid fält-, positions-
och fästningsartilleriet användas haubitser
af 10,5—15 cm. kaliber; vikten af eldrör
och lavett tillsammans är vid dessa kalibrar
1,000—2,200 kg., projektilvikten 14—41 kg. Vid
kustartilleriet användas gröfre haubitser med
24—30 cm. kaliber och 180—320 kg. projektilvikt;
deras uppgift är där förnämligast att genomslå
fientliga fartygs pansardäck. Nedanstående bild
visar en 15 cm. svensk positionshaubits af 1906
års modell. Jfr Mörsare.
G. af Wdt.
illustration placeholder
Haubits.


Haubold [-bålt], Christian Gottlieb,
tysk jurist, f. 1766 i Dresden, d. 1824
i Leipzig, 1789 e. o. professor och 1796
ord. professor i Leipzig, blef delvis under
inflytande från Gustaf Hugo en bland de förste
förkämparna för den historiska skolans principer
och egnade sin uppmärksamhet särskildt åt den
sachsiska rätten och dess historia. Bland hans
arbeten kunna nämnas Manuale Basilicorum (1819),
Lehrbuch des sächsischen privatrechts (1820,
3:e uppl. 1847) och ett antal akademiska tal
och afhandlingar i romersk rätt, efter hans
död utgifna under titeln Opuscula academica
(1826 ff.).
Rld.

Haubourdin [åbordä̃’], stad i
franska depart. Nord (Flandern) vid Deûle, 5
km. s. v. om Lille. 7,936 inv. (1901). Vackert
slott och ett fort. Tillverkning af socker,
cikoria och olja.
J. F. N.

illustration placeholder

Hauch. 1. Johannes Karsten H., dansk
skald, f. 12 maj 1790 i Fredrikshald, Norge,
där fadern var amtman öfver Smaalenenes amt,
d. 4 mars 1872 i Rom, tillbragte sin barndom i
Bergen och Hardanger. 1803, då fadern utnämndes
till stiftamtman på Själland, blef Köpenhamn
hans hem, och vid bombardemanget 1807 deltog han
aktivt i stadens försvar. 1808 blef H. student
och skulle studera juridik. Men dels drogs han
genom H. K. Örsted till naturvetenskaperna och
påverkades starkt af Schellings filosofi,
dels fördes han af det djupa intryck,
som Öhlenschlägers och sedermera Goethes,
Shaksperes och Tiecks diktning gjort på honom,
in i omfattande, men tämligen planlösa estetiska
studier, hvilka tillika med naturfilosofiska
drömmerier framkallade en lyrisk produktion.
Med Öhlenschläger kom han 1814 i personlig
beröring, hvilken blef af stor betydelse för
hans utveckling samt medverkade till hans första
framträdande som författare, nämligen i den
baggesenska fejden, på Öhlenschlägers sida
(en recension öfver "Frejas altar" och en satir,
Castor og Pollux, 1816). H:s första större
verk, Contrasterne (1816), innehöll dels ett
parodiskt skådespel, "Rejsen til Ginnistan",
dels ett romantiskt panteistiskt, "Phantasiens
magt"; hans nästa arbete, Rosaura (1817),
var ett svagt romantiskt drama. Men osäker om
sin poetiska kallelse, kastade H. sig öfver
på naturvetenskapernas studium, tog (1820)
magisterkonferensen i fysik och blef doktor
(på en zoologisk afh.) samt reste 1821 med
statsunderstöd utrikes. Han stannade ute i sex år. 1823 måste hans ena
fot amputeras, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free