- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
289-290

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helena - Helena - Helena - Helena - Helena - Helenaeld. Se Elmseld - Helene. Se Hülsen - Helenin - Helenium - Helenopolis. Se Drepanon 2 - Helenos - Helensburgh - Heleocharis - Helfarikat. Se Halffabrikat - Helfat. Se Fat - Helfenzrieder, Johann Evangelist - Helferich, Johann Alfons Renatus von - Helfert, Joseph Alexander von - Helfjärding. Se Falu grufva, sp. 1342 - Helfranskt band. Se Halvfranskt band - Helfri. Se Tull - Helg - Helga - Helgafell - Helga hvgben. Se Leckespindlar - Helga korsaltaret. Se Altare, sp. 725 - Helga lekama dag - Helga lekamensgillet i Stockholm. Se Gille, sp. 1167-68 - Helgaldr. Se Galdr - Helga manna samfund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för att åt sin äldste son, Ludvig Filip, grefve
af Paris, rädda Frankrikes krona. Försöket misslyckades,
och H. måste fly till Tyskland, där hon
bosatte sig i Eisenach.

Helena, drottning af Italien. Se Viktor Emanuel,
konungar af Italien.

Helena, astron., en af småplaneterna.

Helena, förr namn på franska staden Elne
(se d. o.).

Helena, Saint, öar m. m. Se Saint Helena.

Helena [he’linə]. 1. Hufvudstad i nordamerikanska
staten Montana, 1,220 m. ö. h., vid Prickly
pear, ett litet tillflöde till Missouri, och vid östra
mynningen af Mullan-passet (1,822 m.), genom hvilket
norra Pacificbanan går öfver Klippbergen, tillika
station vid Union—Pacificbanan och
S:t Paul—Minneapolis—Manitoba-banan. 10,770 inv. (1900).
Katolsk biskop (sedan 1884). Universitet
(metodistiskt). Staden ligger i ett af de rikaste
grufdistrikten på jorden. I närheten varma mineralkällor.
— 2. Stad i nordamerik. staten Arkansas, på
högra stranden af Mississippi. 5,500 inv. (1900).
Bomulls- och trähandel.
(J. F. N.)

Helenaeld. Se Elmseld.

Helene, pseudonym. Se Hülsen.

Helenin, kem., ett i ålandsrot (af Inula Helenium)
förekommande kristalliserande ämne, C15 H20 O2,
förmodligen ett hexahydronaftalinderivat.
P. T. C. (H. E.)

Helenium L., bot., växtsläkte af fam. Compositæ,
afd. Tubulifloræ, med 30 arter i Nord-Amerika. De
äro upprätta örter med strödda, ofta nedlöpande
hela blad och gula eller af gult, rödt och brunt
brokiga korgar och odlas som prydnadsväxter i
trädgårdar.
G. L—m.

Helenopolis. Se Drepanon 2.

Helenos (grek. Ἔλενος), son till Priamos och
Hekuba, likasom hon egande spådomsgåfva. Enligt
senare sagor var han tvillingbror med Kassandra och
efter Paris’ död förrädisk mot Troja. I Æneiden
låter Vergilius H. stifta ett rike i Epirus.

Helensburgh [he′lenṡbarə], stad och hafsbad i
skotska grefskapet Dumbarton, vid Gareloch, en
arm af Clyde, midt emot Greenock. 8,554 inv. (1901).
J. F. N.

Heleocharis l. Eleocharis Lestib. Knappsäf,
bot., växtsläkte af fam. Cyperaceæ, föga skildt
från Scirpus, hvarmed det ofta förenas. I Sverige
finnas 5 arter, alla växande i vatten eller på
fuktiga ställen; den vanligaste är H. palustris
R. Br.
G. L—m.

Helfabrikat. Se Halffabrikat.

Helfat, rymdmått. Se Fat.

Helfenzrieder [-rīder], Johann Evangelist,
tysk astronom och fysiker f. 1724 i Landsberg, d.
1803, jesuit, lärare i matematik vid universitetet i
Ingolstadt, upptäckte 1766 en periodisk komet med 5
års omloppstid, hvilken dock senare icke återfunnits.
H. utgaf en mängd astronomiska och fysikaliska arbeten,
bland hvilka märkes Tubus astronomicus
amplissimi campi cum micrometro suo et fenestellis
ocularibus novum instrumentum
etc. (1773).
B—d.

Helferich, Johann Alfons Renatus von,
tysk (schweizisk) nationalekonom, f. 1817 i
Schweiz, d. 1892 i München, blef 1844 e. o. och
1847 ord. professor vid universitetet i Freiburg,
hvarifrån han 1849 förflyttades till Tübingen, 1860
till Göttingen och 1869 till München. Han var
medutgifvare af ”Tübinger zeitschrift für
die gesammte staatswissenschaft”; och
offentliggjorde där en serie klassiska arbeten,
särskildt öfver den österrikiska valutan sedan
1848, öfver hagelskadeförsäkringsväsendet och
öfver reformen af de direkta skatterna i Bajern.

Helfert, Joseph Alexander von, friherre,
österrikisk jurist och statsman, f. 1820,
blef 1847 lärare i romersk och kanonisk
rätt vid universitetet i Krakau, var 1848—49
medlem af österrikiska riksdagen och 1848—60
understatssekreterare i undervisningsministeriet
samt utnämndes ett par år senare till president i
centralkommissionen för minnesmärken. 1854 erhöll
han friherrlig värdighet och blef 1881 medlem af
herrehuset. I politiken klerikal och federalist,
var han en vän till Thun och Hohenwart. Bland
hans många skrifter märkas
Huss und Hieronymus (1853),
Die österreichische volksschule (bd 1 och 3, 1860—61),
Geschichte Oesterreichs vom ausgang des Wiener oktoberaufstands 1848 (4 bd, 1869—86),
Marie Luise, kaiserin der franzosen (1873),
Revision des ungarischen ausgleichs (2 bd, 1876),
Karoline von Neapel und Sicilien im kampf gegen die französische weltherrschaft (1878; nytt arbete om henne 1884) och
Aufzeichnungen und erinnerungen aus jungen jahren (1904).

Helfjärding. Se Falu grufva, sp. 1342.

Helfranskt band. Se Halffranskt band.

Helfri, Helfrihet. Se Tull.

Helg kallas den tid, under hvilken någon af
de stora kyrkofesterna firas. Den räknas från aftonen
före den första högtidsdagen. Julhelgen räknas från
julaftonen t. o. m. trettondagen med inbegrepp äfven
af mellanliggande söckendagar. Jfr Helgdag.

Helga, astron., en af småplaneterna.

Helgafell, gård på Island, vid Bredefjord,
på norra sidan af Snæfellsnes, tillhörde under
sagoperioden Snorre gode och Gudrun Osvifsdotter,
som dog där. Senare fanns där ett nunnekloster.
C. R.*

Helga högben, zool. Se Låckespindlar.

Helga korsaltaret. Se Altare, sp. 725.

Helga lekama dag, gammal benämning på Kristi lekamens fest.

Helgalekamensgillet i Stockholm. Se Gille,
sp. 1167—68, och där anförd litteratur.

Helgalär. Se Galär.

Helga manna samfund, den gamla svenska
öfversättningen (i det nuv. formuläret
moderniserad till de heligas samfund) af
lat. uttrycket communio sanctorum i den
apostoliska trosbekännelsens 3:e artikel. Denna
öfversättning återger dock säkerligen icke
detta bekännelseleds ursprungliga mening. Genom
de senare årens forskningar är det nämligen
otvetydigt ådagalagdt, att det latinska
ordet communio här ej är att fatta i konkret
betydelse (= samfund), utan i abstrakt mening
(= gemenskap). Ovisst är däremot, om ordet
sanctorum bör fattas som maskulinum (= de
heligas) eller som neutrum (= det heligas). I
senare fallet skulle öfversättningen blifva
"gemenskapen eller delaktigheten i det heliga",
d. v. s. kyrkans heliga gåfvor: sakramenten
o. s. v. (så särsk. Th. Zahn). De fleste forskare
anse dock öfversättningen "de heligas gemenskap"
vara den riktiga. Den närmaste anledningen till
detta bekännelseleds — ett af det sist tillkomna
i den apostoliska trosbekännelsen — uppställande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 22:09:23 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free