- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
421-422

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hennin. Se Dräkt, sp. 932 - Henning - Henning, Petter d.ä. - Henning, Kristian - Henning, Gustaf - Henning, Petter d.y. - Henning, Karl Fredrik Salomon - Hennings, Rudolf Teodor Alexander - Hennings, Betty Mathilde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hennin [änǟ’], fr., hufvudbeklädnad. Se Dräkt,
sp. 932.

Henning, guldsmedsfamilj i Stockholm, härstammade
från Henning Petri (Pettersson, Peters), d. 1702,
guldsmed och rådman i Nyköping, af hvilken
arbeten stämplade HP (sammanbundna bokstäfver)
finnas bl. a. i Allhelgona kyrka i Nyköping och
Nordiska museet.

1. Petter H. d. ä., äfven kallad H. Gläser,
den ofvannämndes son, f. 1658,
d. 1714, blef mästare i guldsmedsämbetet
i Stockholm 1688, var hofguldsmed hos
Karl XI, Karl XII och Hedvig Eleonora och
efterlämnade en ansenlig förmögenhet.
Arbeten af honom, stämplade PH (sammanbundna
bokstäfver), finnas i både offentliga
och enskilda samlingar: nämnas må det
skrin, hvari Uppsala mötes beslut inlades
vid 100-årsfesten 1693 (nu i Riksarkivet), Karl
XII:s kröningshästsko (nu i konung Gustaf V:s
ego), altarkärl i Stockholms slottskapell
med Hedvig Eleonoras namnchiffer, altarkärl
i Statens historiska museum m. m. Hans änka,
guldsmedsdottern Anna Maria Richter,
fortfor att drifva verkstaden med användning af
mannens stämpel, ända till år 1735, då deras
son blef mästare (se nedan); bland arbeten
från denna änkeverkstad märkas hattmakarämbetets
i Stockholm ståtliga välkomma, 1716
(nu i Nordiska museet), altarsilfver i Ulriksdals
slottskapell, Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm,
en präktig skål i ingenjör K. R. Lamms samling
m. m.

2. Kristian H., äfven kallad H. Gläser,
den föregåendes yngre broder, blef
mästare i Stockholms guldsmedsämbete 1692
och valdes till "bisittare" 1706, men
tyckes sedan ha råkat i fattigdom och
omtalas icke efter 1716. Hans stämpel
visar bokstäfverna CH inom oval ram. Nordiska
museet eger ett par präktiga kannor,
som tillhört Stockholms bryggarämbete,
utförda af honom 1700, Statens historiska
museum ett oblatskrin (dat. 1710); bägare,
skedar o. d. med hans stämpel äro ej sällsynta.

3. Gustaf H., son af H. 1, förestod
länge som gesäll sin moders verkstad, blef
1731 mästare med egen verkstad och afled 1756,
hvarefter hans änka under ett år höll verkstaden
i gång. Föremål med hans stämpel GH inom oval
ram anträffas ej sällan; Nordiska museet eger
en sked.

4. Petter H. d. y., den föregåendes broder,
öfvertog 1731 föreståndarskapet för
sin moders änkeverkstad och blef 1735
mästare (jfr ofvan) samt öfvertog då moderns
verkstad. Han omtalas sista gången 1755.
Upk d. y.

Henning, Karl Fredrik Salomon, präst,
kyrkohistoriker, f. 19 juli 1843 i Vistorp,
Skaraborgs län, blef student i Uppsala 1866,
filos. doktor 1875 och teol. kandidat 1878. Han
prästvigdes 1879, kallades 1881 till docent i
kyrkohistoria samt utnämndes 1882 till lektor
i kristendom och hebreiska vid Strängnäs högre
allm. läroverk med Öfver-Selö som prebende och
1894 till domprost i Växjö. 1893 utnämndes
han till teol. doktor. H. har skrifvit
bl. a. Johan Conrad Dippels vistelse i Sverige
samt Dippelianismen i Stockholm 1727—1741
(1881),
Bidrag till kännedomen om de religiösa rörelserna
i Sverige och Finland efter 1730
(1891),
Strengnäs stift under den liturgiska striden till
Upsala möte 1593
(1893) samt artiklar i Nordisk
familjebok (1:a uppl.).

Hennings, Rudolf Teodor Alexander, jordbrukare,
f. 1841 på Baadesgaard å Lolland, Danmark,
hvarifrån fadern inflyttade till Sverige, blef
student i Uppsala 1859, var elev vid enskilda
egendomar i Danmark och i Sverige, genomgick
kurs vid Ultuna landtbruksinstitut samt var
1863—71 förvaltare af enskildas gårdar och
1871—77 föreståndare för Lunds landtbruksskola
i Närke. Sedan 1877 arrenderar han Schinkelska
godset Vallstanäs i Uppland. På grund af
sitt anseende som jordbrukare och sin stora
praktiska förmåga har han varit mycket använd i
det allmännas tjänst, som led. af Stockholms läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott (sedan
1889), af Ultunakommittén (1877), af Styrelsen
för Ultuna landtbruksinstitut 1878—89, af
Styrelsen för statens redskapsprofningsanstalter
(sedan 1897), som prisdomare och led. af
styrelserna för landtbruksmöten,
bestyrelsen för hästutställningar
i Stockholm o. s. v. H. blef led. af
Landtbruksakad. 1884, föredragande å dess
landtbruksafdelning 1894 och hedersled. 1907.
H.J. Dft.

illustration placeholder

Hennings, Betty Mathilde, dansk skådespelerska,
född Schnell, f. 26 okt. 1850 i Köpenhamn,
utbildades från sitt 8:e år i k. teaterns
balettskola, utförde 1866 sin första
större roll i baletten "Valdemar" och
ingaf då stora förhoppningar som blifvande
solodansös. Likaledes vann hon 1868 mycket
bifall för sin själfulla framställning af
Sigyn i baletten "Thrymskviden". Under Höedts
ledning utbildade hon sig till skådespelerska
och uppträdde 1870 som Agnès i Molières
"Fruntimmersskolan" samt sedermera med stor
framgång i en rad ingénuepartier, tills
hon 1879 som Nora i "Et dukkehjem" visade,
att hon kunde utföra äfven mera invecklade
karaktärsroller. Hon spelade efter hand denna
roll 100 ggr under allmän beundran och dessutom
med stor framgång flera andra Ibsen-roller,
särskildt Hedvig i "Vildanden" och Fru Alving i
"Gengangere". Ej mindre utmärkt var hon i kloka
och eleganta damroller, såsom Bodil i "Fröken
Bodil og hendes broder" och Emily i "Den kære
familie", Jane i Dumas’ "Damernas vän", liksom
i afgjordt romantiska och tragiska roller, som
prinsessan i "Der var en gang" (spelad 182 ggr),
Kong Renés datter, Ofelia och Maria Stuart. Äfven
Holbergs Leonore fick genom henne nytt behag
och rikare innehåll. Hennes mycket omväxlande
repertoar, alltifrån helt unga flickor (som
exempelvis den ofvan nämnda halfvuxna Hedvig i
"Vildanden") till gamla kvinnor (t. ex. den
mästerligt genomförda gamla gumman i Esmanns "I
stiftelsen" eller den döende modern i Betzonichs
"Guldkareten"), har omfattat 170 roller, hvilka
hon har spelat inalles nära 3,000 gånger. Fru H:s
rollfack spänner sålunda öfver ett vidt område,
alltifrån ingénue till tragédienne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free