Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hessen-Darmstadt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landsherren utnämnda medlemmar,
sammanträder hvart femte år och under
mellantiden representeras af ett af 5
medlemmar bestående synodalutskott. Alla
evangeliska kyrkoförsamlingar inom ett
dekanat (storhertigdömet är deladt i 23
dekanat) representeras af en i regel hvarje
år sammanträdande dekanatssynod, bestående af
samtliga präster inom dekanatet och lika många af
kyrkostämmorna valda lekmän; ordf. är dekanen,
som väljes af dekanatssynoden för 6 år. Den
katolska landskyrkan, biskopsstiftet Mainz,
bildar en del af den öfverrhenska kyrkoprovinsen
och lyder under en biskop med domkapitel. För
den israelitiska kulten finnas 8 rabbinat.
Enligt budgeten för finansåret 1908—09
stego inkomster och utgifter till 81,957,522
mk. Statsskulden belöpte sig 1 april 1908
till 398,4 mill. mark och statens aktiva till
642,35 mill. mk. Matrikularbidraget till
rikskassan var 6,383,946 mk. — H:s trupper
bilda enligt militärkonventionen med Preussen
13 juni 1871 en särskild division, den 25:e,
af 18:e armékåren. — Nationalfärgerna äro rödt
och hvitt. H:s vapen är deladt i nio fält:
landtgrefsk. H., furstendömena Mainz och
Worms, grefsk. Ziegenhain, storhertigdömet
H. (hjärtsköld: ett krönt, af tio ränder
i silfver och rödt öfverkorsadt lejon, som
i högra upplyfta tassen håller ett svärd),
grefsk. Katzenelnbogen, Büdingen, Hanau och
Nidda. Ordnar och hederstecken finnas till ett
antal af 14. — Hufvudstad är Darmstadt.
Historia. H. uppstod genom landtgrefskapet
Hessens (se d. o.) delning 1567, då 1/8 af de
hessiska länderna, nämligen öfre grefskapet
Katzenelnbogen, med hufvudorten Darmstadt,
tillföll Filip den ädelmodiges yngste son
Georg I (1567—96). 1596 ärfdes största delen
af dennes land af Ludvig V (1596—1626), medan
brodern Fredrik I (1596—1638) blef landtgrefve
af Hessen-Homburg (se H.-Homburg).
Landtgrefvarna af H. regerade i allmänhet fredligt, ehuru
landet ej undgick de allmänna tyska krigen,
samt gynnade konster och vetenskaper. Under
revolutionskrigen förlorade Ludvig X
(1790—1830) en stor del af sina besittningar,
men erhöll genom freden i Lunéville 1801 och
riksdeputationens hufvudbeslut 1803 en riklig
ersättning i hertigdömet Westfalen samt delar
af stiften Mainz och Worms m. m. Han blef
medlem af Rhenförbundet och antog 1806 titeln
storhertig samt kallade sig som sådan Ludvig I.
På Wienkongressen 1814 måste han afträda
Westfalen, men fick i stället ett område på
vänstra Rhenstranden. I sitt lands förvaltning
genomförde han en mängd reformer och oktrojerade
1820 en konstitutionell författning. Med
landtdagen råkade hans son Ludvig II
(1830—48) i en strid, som fortsattes af dennes
son Ludvig III (1848—77) till 1872, då ett bättre
förhållande mellan statsmakterna inträdde. 1866
förenades H.-Homburg i personalunion med H.,
men redan s. å. måste Ludvig, som i striden
mellan Österrike och Preussen 1866 ställt sig på
förstnämnda makts sida, till Preussen afträda
bl. a. sin nyvunna besittning. För den n. om
Main belägna delen af H. blef Ludvig medlem af
Nordtyska förbundet (s. å.), och genom fördraget
15 nov. 1870 bestämdes hela landets inträde i
det nya Tyska riket. Ludvig III efterträddes af
sin brorson Ludvig IV (1877—92) och denne af
sonen Ernst Ludvig. — Jfr Ewald, "Historische
übersicht der territorialveränderungen der landgrafschaft
H. und des grossherzogtums H." (2:a
uppl. 1872), Soldan, "Geschichte des
grossherzogtums H." (1896), och Heppe,
"Kirchengeschichte beider H." (2 bd, 1876—78).
1. (J. F. N.) 2. J. F. N. V. K—r.*
Hessen-Darmstadt, tyskt storhertigdöme. Se
Hessen 2.
Hessen-Eschwege, en bilinje af landtgrefliga
huset Hessen-Kassel (se d. o.), som stiftades
af landtgrefven Morits’ son, Fredrik, 1627 och
utgick med stiftaren, 1655.
Hessen-Homburg, till 1866 tyskt landtgrefskap,
var urspr. en del af Hessen-Darmstadt, skildes
därifrån 1622 och tillföll Georg I:s yngste son
Fredrik I (d. 1638). Landtgrefve Fredrik II med
silfverbenet (se d. o.) förvärfvade
i svensk och brandenburgsk tjänst krigisk
ryktbarhet samt inlade stora förtjänster
om sitt lands utveckling. Fredrik V Ludvig
(1751—1820) blef 1806 mediatiserad, och hans land
införlifvades med Hessen-Darmstadt, men 1815
återfick han sitt rike, med ökadt område. Med
landtgrefve Ferdinand Henrik Fredrik utdog
regenthuset 1866, hvarefter H. förenades med
Hessen-Darmstadt, som 3 sept. s. å. afträdde
det till Preussen. Det utgör numera delar af
provinsen Hessen-Nassau och Rhenprovinsen. Det
forna landtgrefskapet omfattade 275 kvkm. och
hade 27,374 inv. (1864). Jfr v. Herget, "Das
landgräfliche haus H." (1903).
Hessen-Kassel, till 1866 ett kurfurstendöme
och en stat i Tyska förbundet, numera en del
af preussiska prov. Hessen-Nassau (se d. o.),
bestod af stamlandet (Egentliga Hessen),
furstendömet Hersfeld, storhertigdömet Fulda,
furstendömet Hanau, grefskapet Schaumburg,
herrskapet Schmalkalden och några smärre
områden. Areal 9,581 kvkm. 745,063 inv. (1864);
Historia. H.-Kassel var urspr. en del af
det forna landtgrefskapet Hessen (se Hessen 1).
Vid delningen af det hessiska landet
1567 tillföll H.-Kassel, som också bar titel
landtgrefskap, Filip den ädelmodiges äldste
son, Vilhelm IV (1567—92). Landtgrefve
Morits (1592—1627) öfvergick från lutherska
till reformerta läran. Hans yngre söner,
Herman, Fredrik och Ernst, stiftade bilinjerna
H.-Rotenburg, H.-Eschwege och H.-Rheinfels
(den yngre). Hans äldste son, Vilhelm V
(1627—37), gjorde (1628) tronen ärftlig efter
förstfödslorätt. I trettioåriga kriget deltogo
som Sveriges bundsförvanter Vilhelm V och,
efter hans plötsliga död, hans hjältemodiga
änka, Amalia Elisabet (se denna), som ända till
1650 styrde landet under sin son Vilhelm VI:s
(1637—63) minderårighet. I westfaliska freden
(1648) erhöll H.-K. också en landutvidgning,
abbotstiftet Hersfeld och större delen af
grefskapet Schaumburg. Vilhelm VI:s tredje son,
Filip, stiftade linjen H.-Philippsthal
(se d. o.). Under Vilhelms andre son, Karl I
(1670—1730), började hessarna vinna soldatrykte
som legoknektar i främmande härar. Karls äldste
son och efterträdare, Fredrik I (1730—51),
som 1720 hade blifvit konung af Sverige,
öfverlämnade styrelsen öfver H.-K. åt sin
broder, som sedermera efterträdde honom under
namn af Vilhelm VIII (1751—60). Dennes son
Fredrik II (1760—85), hvilken öfvergick till
katolicismen, förvärfvade mycket penningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
