- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
653-654

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hichens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hidalgo [ida’lgå], sp., port. Fidalgo (af hijo
l. fijo, son, och algo, något l. förmögenhet),
lägre adelsman på Pyreneiska halfön. Man skiljer
mellan hidalgos de naturaleza, adelsmän
genom börd, och hidalgos de privilegio,
adelsmän genom kunglig nåd eller genom köp
af adelsdiplom. Fordom egde de ett högre
medborgerligt anseende, men numera stå alla
hidalgoer, som icke tillhöra någon mycket gammal
ätt eller besitta ansenlig rikedom, på samma
samhällstrappsteg som de borgerliga klasserna. De
ha dock säte i Cuerpo colegiado de caballeros
hijosdalgo i Madrid, en adelsförsamling, hvars
ordf. är konungen. — Señor H., titel på de
kunglige och furstlige pagerna i Spanien.

Hidalgo [ida’lgå], en af de inre staterna
i Mexico, omfattande Rio San Juans
källområde. 22,215 kvkm. 605,051 inv. (1900),
27 inv. på 1 kvkm. H. ligger i östra delen af
Anahuac-platån, 1,500—2,500 m. ö. h., och dess
östra del genomdrages af Sierra madre oriental,
som i Cerro Canjando når 2,860 m. Till följd
af den stora höjdskillnaden förekomma nästan
alla klimattyper, och naturprodukterna äro
därför mångskiftande. Bergen äro ännu delvis
skogklädda, dalarna fruktbara. Bergsbruket är
mycket betydande: mest silfver, (1901 för 13,5
mill. kr.) koppar, bly och järn. I städerna
idkas bomullsindustri. Hufvudstad är Pachuca.
J. F. N.

Hidalgo [ida’lgå], Miguel, den mexikanska
frihetsrörelsens förste ledare, f. 8 maj 1753 i
Corralejas, Guanajuato, afrättad 20 juli 1811
i Chihuahua, blef 1779 präst och erhöll ett
indräktigt pastorat, där han bl. a. grundade
flera industriella anläggningar. 1809 anstiftade
H. en sammansvärjning mot det spanska väldet i
Mexico och började 15 sept. 1810 öppet uppror,
intog flera städer och tågade i okt. i spetsen
för 80,000 man mot hufvudstaden Mexico. Han
nödgades emellertid i dec. anträda återtåget
till Queretaro, och 7 dec. tillfogade honom
regeringstrupperna under general Calleja
ett förkrossande nederlag vid Aculco. Efter
ett nytt nederlag, vid Calderon-bron (öfver
Santiagofloden), 17 jan. 1811, måste H. fly,
utlämnades genom förräderi, beröfvades sin
prästerliga värdighet och afrättades. Efter
oafhängighetens genomförande flyttades H:s
lik 1823 till katedralen i Mexico, där
en kolossalstaty äfven rests öfver honom.
V. S—g.

Hidalgo del Parral l. Parral [ida’lgå],
bergsstad i mexikanska staten Chihuahua. 14,748
inv. (1900). Rika silfvergrufvor.
J. F. N.

Hidatsa l. Minitarier, en till
Dakotaindianerna hörande indianstam, bosatt på en
reservation i North-Dakota vid Little Missouris
mynning.
E. Rld.

Hiddemann, Friedrich Peter, tysk målare,
f. 1829 i Düsseldorf, d. där 1892, var elev
af Th. Hildebrandt och Schadow samt målade
mest genretaflor med fin uppfattning, humor
och kraftfull kolorit. En af hans förnämsta
taflor är Preussiska värfvare på Fredrik
II:s tid
(1870; Berlins nationalgalleri).
C. R. N.*

Hiddenit, miner., en djupt smaragdgrön
spodumenvarietet från Nord-Karolina.
A. Hng.

Hiddensee [-ṡe]. Se Hiddensöe.

Hiddensöe l. Hiddensee, liten, smal ö, v. om
Rügen, i preussiska prov. Pommern, 18 km. lång
och 0,25—3 km. bred med det 72 m. höga Bakenberg,
6 byar och omkr. 800 inv. (mest fiskare).
Hufvudort är Vitte med hafsbad. Ön lösrefs 1308
från Rügen genom en stormflod och led mycket af
nya stormfloder 1867 och 1872. Jfr Hild 4.
J. F. N.

Hide [ha͡i’d], jfr sv. hud, eg. hud; gammalt
engelskt ytmått för jord, vanligen 120 acres, men
på olika orter växlande mellan 40 och 180. Det
var lägsta jordenheten.

Hidinge, socken i Örebro län, Edsbergs
härad. 13,288 har. 1,982 inv. (1908). Annex till
Knista, Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt.

Hidjas. Se Hedjas.

Hidjra. Se Hedjra.

Hidseg-land. Se Gurskö.

Hiel, en man från Betel, som tvärt emot Josuas
ord (Jos. 6: 26) uppbyggde Jeriko till en
fortstad under konung Ahabs tid och därigenom
ådrog sig Josuas förbannelse, så att hans
äldste och yngste son måste dö (1 Kon. 16: 34).
E. S—e.

Hiel [hīl], Emanuel, flamländsk skald, f. 1834,
d. 1899, var bokhandlare, tullnär och lärare
vid konservatoriet i Bruxelles samt vardt 1869
bibliotekarie vid industrimuseet där. Alltifrån
sin ungdom slöt han sig med ifver till den
flamländska rörelsen och intresserade sig för
intima förbindelser mellan flamländsk och tysk
kultur. Af hans alstring har framför allt lyriken
vunnit allmän ynnest och räknas till nationens
yppersta. H. debuterade med öfversättningar från
tyskan 1859. Flera af hans dikter ha tonsatts,
såsom kantaten De heldenstam (1859), hymnen De
wind
(1864), oratorierna Lucifer och De Schelde
(med musik af Benoît), m. fl. Diktsamlingarna äro
Nieuwe liedekens (1861), Gedichten (1863 och
1868), De liefde in het leven (1871), Bloemeken
(1875), Liederen en gezangen voor groote en kleine
kinderen
(3 bd, 1879, med musik af Ghelume),
Werkmansliederen (1883), Soldatenliederen (1884),
Zeemansliederen (s. å.), Historische zangen en
vaderlandsche liederen
(1885), Monodramen
en andere gedichten
(1893), Symphoniën en
andere gezangen
(1894) och Het broodhuis
(1897). Dessutom skref H. dramer (Isa, 1874,
Jacoba van Beieren, 1880, Mathilda van Denemarken,
1890), litteraturhistoriska uppsatser m. m. H:s
patriotiska sånger (Belgenland, Eer Belgenland
m. fl.) äro synnerligen uppskattade.

Hielm. 1. Jonas Anton H., norsk jurist och
politiker, f. 1782 i Kristiansand, d. 1848
i Kristiania, blef student i Köpenhamn 1797,
aflade 1800 juridisk examen, blef 1803 auditör
och 1813 höjesteretsadvokat samt återvände
1814 i denna egenskap till Norge. Han var
1815—16 docent vid universitetet och blef
1820 regeringsadvokat. Till följd af några
mot K. M. Falsen riktade tidningsartiklar blef
han genom resolution 1822 suspenderad och 1825
afskedad från ämbetet, men stortinget beviljade
honom 1827 pension. Han representerade
Smaalenenes amt vid stortingen 1830, 1833, 1836
och 1842. (Äfven 1839 blef han vald, men afsade
sig då uppdraget.) H. tillhörde stortingets mest
oppositionella del och verkade i synnerhet för
att häfda Norges rättigheter gentemot Sverige,
men var på samma gång en ifrig unionsvän. Bland
hans skrifter märkas — utom en mängd artiklar i
den af brodern redigerade oppositionstidningen
"Det norske nationalblad" — Juridisk repertorium
(1818—23: utg. af H. tills. med Morgenstierne,
Lange och Vogt) samt åtskilliga uppsatser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free