- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
793-794

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hitzig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en lång tid som gäst hos Olof Haraldsson i Norge
samt följde (1020—21) Björn stallare på hans
sändefärd till Ragnvald jarl i Västergötland
och till Uppsala. Snorres noggranna redogörelse
för denna färd och särskildt för Torgny lagmans
uppträdande grundar sig tydligen på en redan
befintlig saga, hvilken sannolikt ledde sitt
ursprung från H:s berättelse efter hemkomsten
till Island.
C. R.*

Hjaltland, det gamla nordiska namnet på
Shetlandsöarna.

Hjarbek, dansk lastageplats i Nörrejylland,
vid Limfjorden, som där kallas Hjarbekfjord,
9 km. n, v. om Viborg.

Hjarðarholt, gård på Island, i Laxådalen, ö. om
Hvammsfjorden. Den byggdes af Olav Höskuldsson
Påfågel, omkr. 980—990. Laxdölasagan omtalar,
hurusom dryckeshallen på H. var utsmyckad
med snidade och målade bilder — en af de
få underrättelser, som finnas om fornnordisk
konst. Om det mytologiska ämnet för dessa bilder
diktade Ulf Uggesson en drapa (Húsdrápa),
af hvilken fragment ännu finnas i behåll.
C. R. (R. N—g.)

Hjarðkinn. Se Hjerkin.

Hjarne, dansk sagokonung. Han var Frode den
fridsammes skald och kvad öfver honom en drapa,
för hvilken han lönades med konungakronan. Men
då Frodes son Fridlef kom hem från främmande
land, afföll en stor del af folket från
H., som stupade i striden och höglades på
Hjarnö (se d. o.). Sagan har lämnat stoff till
K. Gjellerups drama "Kong Hjarne skjald" (1893).
E. Ebg.

Hjarnö, dansk ö vid östra kusten af Jylland,
i Horsensfjordens mynning, 160 inv.
E. Ebg.

Hjellby, socken. Se Gällby.

Hjelm, dansk ö i Kattegatt, omkr. 5 km.
från Nörrejyllands östra kust, begagnas endast
till bete. 1855 byggdes midt på ön en fyr,
50 m. öfver hafvet. Se vidare Djursland.
E. Ebg.

Hjelm, Nils Turesson, krigare, d. 1726, bondson
från Virestad socken, Kronobergs län, ingick
i krigstjänst 1687, blef 1700 drabant, 1701
korpral vid drabanterna, 1703 generaladjutant
samt 1706 öfverste för ett dragonregemente
och adlad. Han var en käck soldat, följde kung
Karl på hans segertåg från Narva till Poltava
samt blef fången vid Perevolotjna. Efter
Nystadsfreden (1721) kom han hem och fick 1722
generalmajors karaktär.

Hjelm, Peter, läkare och universitetslärare,
f. 25 mars 1670 i Växjö, d. 1715 i Moskva,
idkade studier i Uppsala, företog en längre
utrikes resa och blef, efter att ha utgifvit
afh. De hydrophobia (1697), med. doktor i
Greifswald. Hemkommen kort därefter, förordnades
han 1699 till provinsialläkare i Södermanland
och befordrades 1705 till med. professor i
Åbo. Utrustad med stor lärdom, arbetade han,
sedan han blifvit universitetslärare, på att
höja de medicinska studierna och öfver hufvud
medicinalväsendet i Finland, ehuru på grund af
de svåra tiderna endast få af hans förslag
kröntes med framgång. 1710 förordnades han
till fältläkare vid finska armén, men var dock
tidtals närvarande vid akademien. Under den
allmänna flykt, som från Finland företogs till
Sverige 1714, tillfångatogs han af ryssarna
på Åland och fördes till det inre af Ryssland.
R. T—dt.

Hjelm, Petter Jakob, kemist, f. 1746, d. 1813
i Stockholm, blef 1763 student i Uppsala, 1774
auskultant i Bergskollegium, 1782
proberare vid k. myntet, 1784 led. af
Vet. akad. samt 1794 myntguardien och
föreståndare vid Bergskollegii laboratorium
chymicum. H. författade flera uppsatser i
kemi, bergsvetenskap, metallurgi m. m., bland
hvilka hans undersökningar öfver molybden,
hvilket grundämne af honom först erhölls i
metalliskt tillstånd, äro viktigast. H. lämnade
äfven en geologisk beskrifning öfver Dalarnas
porfyrbildningar.
P. T. C.*

Hjelm, Karl Jakob, dekorationsmålare, tecknare,
f. 1771 i Falun, d. 1827 i Stockholm, var
elev af Desprez och arbetade på k. teaterns
dekorationsmålarverkstad. Men han försummade ej
därför sin konstnärliga utbildning och utförde
ganska förtjänstfulla teckningar till Gustaf
III:s dramatiska skrifter (1806—07). 1805
hade han blifvit "kostymritare" vid teatern,
och antagligen från 1809 innehade han plats
som "dekoratör" (d. v. s. han gjorde utkasten
till dekorationerna). 1812—23 var H. tillika
teaterns maskinist. Bland hans dekorationer
nämnas de till "Preciosa" (1824), "Snöfallet"
(1825) och "Två engelsmän", (s. å.). H. utförde
en del stora akvareller, efter Desprez’ eller
egna kompositioner (Roms brand förvaras i
riksmarskalkrummen i k. slottet). H. erhöll
professors titel och var sedan 1805 led. af
konstakademien.
—rn.*

Hjelm, Per Gustaf, sjömilitär, författare,
f. 1794 i Karlskrona, d. 1875, underlöjtnant
1810, premiärlöjtnant 1824, kommendör 1837,
postdirektör i Örebro 1852, författade några
broschyrer om sjöförsvaret och kan anses vara
den, som först (1844) framställde förslag
om pansrade ångfartyg för svenska flottan.
H. W—l.

Hjelm, Fanny Elisabet Vilhelmina, målarinna,
f. 6 nov. 1858 i Lindesberg, studerade
vid konstakademien 1878—84, är en skicklig
porträttör i miniatyr.

Hjelm, Klaus Winter, norsk jurist, f. 21 maj 1797
i Strand (Ryfylke), d. 22 okt. 1871 i Kristiania,
blef student 1818 och juris kandidat 1823. Året
därefter förordnades han till docent i filosofi
samt blef 1826 lektor och 1834 professor i
juridik. 1827 fick han uppdrag af stortinget att
utarbeta utkast till en allmän civillagbok för
Norge och befriades därför från skyldigheten
att hålla föreläsningar. Då lagkommissionens
verksamhet 1842 afbröts, utnämndes H. till
assessor i Höjesteret, hvilken plats han
innehade till sin död. Bland hans skrifter
må nämnas Betænkning og forslag til lov om
grændserne for religionsfriheden
(1840), Udkast
til lov om creditvæsenet af lovcommissionen og
Professor Hjelm
(1842), Udkast til almindelig
rettergangslov for kongeriget Norge
(1849) och
Om grundlovens principer (1863). I förening
med B. H. v. Munthe af Morgenstierne och
P. C. Lasson utgaf han (1826—31) "Juridiske
samlinger" (4 bd) och redigerade 1849—67 "Norsk
retstidende". Hans söner skrifva namnet Winter-Hjelm
och Winterhjelm (se d. o.).
O. A. Ö.

Hjelmit, miner., ett, efter P. J. Hjelm
uppkalladt, vid Kårarfvet nära Falun anträffadt,
sällsynt, svart mineral, sammansatt af
tantal- (och niob-)syrade salter af järn,
mangan, uran, yttrium, cer, kalcium + aq.
P. T. C.*

Hjelmkollen, bergshöjd i Norge strax ö. om
färjstället vid Svinesund, synes ha befästs
redan 1717, och såväl 1807 som 1814 iståndsattes
därvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free