- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
797-798

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hitzig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och i Roscoe-Schorlemmers Ausführliches
lehrbuch der chemie
(bd V—VIII, 1896—1901)
samt flera arbeten rörande kemiens
historia. H. var universitetets rektor
1899—1907 (med undantag af hösten 1900) och
gjorde sig under en upprörd tid förtjänt om
dess lugn och förkofran. Universitetet röra
hans arbeten Stipendier och stipendiefonder
(1894; ny uppl. 1904), Statistiska uppgifter
rörande den studerande ungdomen 1867—1905

samt Akademiska tal (1900—06). H. utnämndes
i dec. 1907 till senator och biträdande chef
för Ecklesiastikexpeditionen samt efter
L. Mechelins afgång 1 aug. 1908 till vice
ordförande i Senatens ekonomiedepartement. Då
konflikten med de ryska maktegande ang. den
olagliga ingressen till arrendelagen i mars 1909
uppstod, bidrog väl H. till promulgationen, men
afgick likafullt jämte öfriga konstitutionella
ledamöter. Han är led. af sv. Vet. akad. (1899)
och af Fysiogr. sällsk. i Lund (1903).

3. August Johannes H., den föregåendes broder,
statistiker, f. 29 juni 1862 i Tusby, Nyland,
idkade efter aflagd filos. kandidatexamen
statistiska och nationalekonomiska studier
i Frankrike och Tyskland. Han blef andre
aktuarie vid statistiska centralbyrån 1886,
filos. licentiat 1887, aktuarie vid senatens
justitieexpedition 1893, juris kandidat 1898 och
direktor för statistiska centralbyrån 1902. Han
har utgifvit Sveriges ställning till utlandet
närmast efter 1772 års statshvälfning
(1881),
Det svenska tabellverkets uppkomst, organisation
och tidigare verksamhet
samt De första officiella
relationerna om svenska tabellverket
(i "Fennia",
XVI, 1900), Rättsstatistiken i Tyskland,
Österrike och Sverige
(Jur. för:s tidskr.,
1896), Den kommunala inkomstbeskattningen
och inkomstförhållandena i Finland I—II

(1904—05). På finska har han skrifvit en
handbok i allmän statskunskap. H. har varit
medlem af flera statistiska kommittéer samt har
affattat 1889 års arbetarförsäkringskommittés
statistik och betänkande rörande sjuk-,
begrafnings- och pensionskassor samt olycksfall i
arbetet. Tillhörande det suometarianska partiet
invaldes han i den första landtdagen efter
representationsreformen 1907 samt blef vid
koalitionssenatens bildande 1 aug. 1908 chef
för kammarexpeditionen.
1. R. T—dt. 2 o. 3. T. C.

Hjemme og ude, dansk tidning. Se Goldschmidt,
M. A
., sp. 1432.

Hjerkin l. Hjärkin (fno. Hjarðkinn),
fjällstuga på Dovrefjäll, mellan Hamar och
Trondhjems stift, på en höjd af omkr. 960
m. ö. h., vid nedgången till Foldalen. Den
har efter Trondhjemsbanans anläggning sin
väsentligaste betydelse som sanatorium. Under
medeltiden fanns där ett hospitium, som anlagts
1107—10 af konung Eystein Magnusson och hade
sin egen kyrka. I närheten ligga fjälltopparna
Hjerkinhö (1,300 m.), Snehætta och Skreahö.
O. A. Ö.

Hjernarp, socken. Se Hjärnarp.

Hjerpen, municipalsamhalle. Se Järpen.

Hjerpe skansar. Se Järpe skansar.

Hjerpås, socken. Se Järpås.

Hjersås, socken. Se Hjärsås.

Hjerta, svensk-finsk adlig ätt. Se Hierta.

Hjertberg, Ernst Gustaf, donator, f.
21 mars 1831 i Stockholm, d. där 3 mars 1888,
var sedan 1876 protokollssekreterare i Nedre
justitierevisionen. Se vidare Vitterhets historie och
antikvitetsakademien
.

Hjertbergsk amanuens. Se Vitterhets historie
och antikvitetsakademien
.

Hjertén, Johan, präst, psalmförfattare,
f. 1781 i Hjärttorp, Öra socken, Älfsborgs
län, d. 1835, blef 1826 kyrkoherde i Hällstads
pastorat af samma län. Han blef 1814 medarbetare
i psalmkommittén och författade psalmerna n:r
129, 234, 255, 312, 382 och 445 i Sv. psalmboken
af 1819. Han beskrifves som "en man med godt
hufvud och ädelt hjärta" och som "mycket värderad
af ärkebiskop Wallin". Flera af hans psalmer
vittna enligt Schartau "om biblisk insikt och
andlig kallelse"; Wieselgren räknar n:r 129
och 234 till psalmer "af första ordningen".

Hjerting, dansk lastageplats i sydvästra
delen af Jylland, vid Hjertingsbukten, omkr. 11 km.
från staden Varde; nu utan betydelse. 400 inv., som lefva af fiske.
E. Ebg.

Hjertlanda, socken. Se Hjärtlanda.

Hjertström, Ernst Johan Gustaf, psykiater,
f. 1849, d. 1902, e. o. professor i
psykiatri, öfverläkare vid Stockholms hospital
(Konradsberg), författade åtskilliga afhandlingar
inom ämnet psykiatri, hvaribland må nämnas Den
epileptoida sinnessjukdomen
(1883), Den cykliska
sinnessjukdomen
(1884) och Om indikationerna för
sinnessjukas vård utom offentlig eller enskild
anstalt
(1891).
G—s

Hjertum, socken. Se Hjärtum.


illustration placeholder
Fig. 1. Hjos vapen.

Hjo, uppstad i Skaraborgs län vid Vättern, där
en liten bäck från Mullsjön utfaller, i den del
af Västergötland, som för sin naturfägring och
bördighet fått namnet Gullkroken. Stadens areal
är 901 har, däraf 63 har vatten. Stadsjorden
är satt till 3 1/4 mtl. Antalet tomter är 185,
däraf 117 bebyggda. Taxeringsvärdet å hus och
tomter var 1907 2,450,000 kr. samt å jordar
564,700 kr. Stadens tillgångar öfverstego vid
1907 års slut dess skulder med något mer än
100,000 kr. Folkmängden uppgick 1908 till 2,126
och hade på de sista 20 åren ökats med fullt
47 proc. I den planlagda stadens omedelbara
grannskap har under de senaste åren ett antal
smärre lägenheter utbrutits från de större till
jordbruk använda jordarna och egnahemsidén
därigenom vunnit en förhållandevis storartad
tillämpning. Elektriskt ljus infördes för
yttre belysning 1902, och vattenledning anlades
1906. Genom Hjo—Stenstorps järnväg står staden
i förbindelse med statsbanenätet. Stadens hamn,
byggd 1851—53, omkr. 3 m. djup vid lastbryggan,
bildas genom en vågbrytare och tvenne i
sjön utgående stenarmar. Under hela året,
då isgång ej hindrar, uppehåller ett ångfartyg
regelbunden trafik mellan. H. och den midt emot i
Östergötland liggande lastageplatsen Hästholmen,
och godstrafiken på denna linje kommer antagligen
att få ännu större betydenhet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free