- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
957-958

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hohenmauth ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blott en mast och hade storseglet
försedt med bom. Fig. föreställer
en holländsk hoj. Jfr Bilander.
R. N.*

illustration placeholder
Det nybyggda Hohkönigsburg, sedt från s. ö. (Se sp. 956.)


Hoja, Johan af. Se Hoya.

Hojer, Andreas, dansk historiker och
rättslärd, f. 18 maj 1690 i västra Slesvig,
d. 28 aug. 1739, reste som informator för
ministern grefve J. G. Holsteins söner
utomlands 1717–18. Närmast till vägledning
för sina lärjungar skref H. Kurzgefasste
dännemarckische geschichte
(1718), utmärkt för
sina sunda omdömen om personer och händelser,
men i företalet med skarpa utfall mot danskarna
för deras likgiltighet för sin egen historia:
detta framkallade bl. a. Holbergs harm och en
häftig anonym motskrift. Då skriften dessutom
innehöll mera oförbehållsamma uttalanden om
danska konungars enskilda lif, än man då var
van vid, blef den förbjuden. Men sedan förbudet
1731 upphäfts, öfversattes boken på danska och
begagnades i många år som lärobok. Liknande
motstånd väckte en samtidig latinsk afh. af
H. om äktenskap mellan släktingar, hvilken
äfven stred mot gängse föreställningar. Äfven
H:s litterära tidskrift "Nova literaria Daniæ et
vicinarum regionum" (jan.–juli 1721), som skulle
meddela en fortlöpande öfversikt af dansk-norsk
och svensk litteratur, måste upphöra på grund
af författarens frispråkighet. 1720 utgaf han
Continuatio annalium Alberti Stadensis. Helt
visst genom Holsteins inflytande blef H. 1722
kunglig historiograf. Som sådan utarbetade han
en skildring af Fredrik IV:s regering (till
1711) i 8 handskrifna folioband (i Köpenhamns
kungl. bibliotek), men vid konungens död, 1730,
blef han afskedad som föregifven anhängare
af drottning Anna Sofies parti. Han skref då
till den nye konungens personliga underrättelse
en förkortad bearbetning König Friedrich des
vierten glorwürdigstes leben
(1732, utg. först
1829 af N. Falck). 1734 blef H. professor i
juridik vid universitetet med särskildt uppdrag
att förklara de danska lagarna, och han utförde
detta värf så väl, att han måste räknas som den
danska rättsvetenskapens grundläggare. Hans
Idea jurisconsulti danici (1737, öfv.,
"Forestilling paa en dansk jurist") var många
år den första vägledningen för unga jurister,
och hans föreläsningar i dansk rätt studerades
och utgåfvos långt efter hans
död (dansk processrätt 1769, dansk statsrätt
1783). H. blef 1734 medlem af missionskollegiet,
1736 generalprokurör och 1737 medlem af
generalkirkeinspektionskollegiet samt hade
säte och stämma i många viktiga kommissioner;
bl. a. sträfvade han, som själf fått tysk
utbildning, tyvärr förgäfves att skaffa danska
folkspråket i Slesvig bättre villkor. Äfven 1736
års förordning om införande af juridiska examina
kom till tack vare H. – H. var en otroligt
verksam och dådlysten personlighet, begåfvad med
stort skarpsinne och kraftig initiativförmåga,
ehuru många af hans samtida i honom endast sågo
en hänsynslös och högmodig tysk.
E. Ebg.

Hok (Hook), herrgård i Svennarums
socken, Jönköpings län, vid Hoksåns utlopp
ur Hoksjön, omkr. 3 km. från H. station å
Halmstad–Nässjö järnväg och omkr. 32 km. från
Jönköping. Egendomen omfattar 1 mtl med Lindefors
läderkartongfabrik, tax. till 158,500
kr. (1907). H. ligger i en vild och ödslig
trakt, omgifves af en nästan jämn sandhed,
bevuxen med låg granskog, och utmärkes
af en synnerligen frisk och stimulerande
höglands- och skogsluft, hvarför drottning
Sofia somrarna 1894 och 1895 valde H. till
rekreationsort. Lindefors privilegierades som
järnbruk 1728 och var i verksamhet ännu på
1870-talet. Hufvudbyggnaden vid H., uppförd på
1760-talet, är en envånings reveterad träbyggnad
med två mindre flyglar. Egendomen tillhör
E. Bengtsson, A. F. Johansson och P. Kullgren.

Hokkaido (jap. hoku, norr, kai, haf, och do,
väg), den japanska benämningen på norra
delen af japanska riket, omfattande ön
Jezo, Kurilerna och tillhörande öar. 94,012
kvkm. 843,717 inv. (1903). H. utgör ett enda ken
(förvaltningsområde).
J. F. N.

Hok-kin, kinesisk dialekt. Se Hak-ka.

Hokkofåglarna, Cracidæ, zool., en familj af
fågelordningen Galliformes, äro starkt byggda
med näbben i allmänhet längre än hos andra
hönsfåglar, längs ryggkanten starkt böjd, vid
roten klädd med naken vaxhud och stundom utstyrd
med köttiga utväxter. Vingarna äro starkt
afrundade; stjärten lång, kraftig. Mellanfoten
("tarsen") är lång; alla tårna sitta i
samma plan. Luftstrupen bildar hos många
hithörande fåglar å bröstkorgens yta flera
slyngor. Hokkofåglarna finnas i Central- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free