- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
999-1000

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fröken Florentinas af Ober-Weimar berättelse om sin befrielse från klostret
utgåfvos 1842 jämte utdrag ur almanacksanteckningar
1817—33, i hvilka hans naiva och egendomliga
skaplynne omedelbart afspeglar sig. — H:s
kompositioner äro rika och lifligt anordnade, de
äro tecknade med hvass penna, utan skuggor. För
själsrörelser och djupare patos saknar han
uttryck; men linjens skönhet och rörelsens
styrka ega i honom en lycklig tolk. Bäst och
mest omedelbar är han i sina teckningar ur
sällskapslifvet i Lund, ur sitt eget familjelif
och ur bondelifvet, marknadsscener o. d. Många
af hans ännu ej offentliggjorda teckningar
egas af Lunds universitetsbibliotek. Jfr
uppsats af A. O. Lindfors i "Ord och bild" 1906.
1. A. W. 2. —rn. (G—g N.)

Holmboe [-bω], norsk släkt, som härstammar från Vardalsprästen
Jens Holmboe (f. 1671, d. 1743).

1. Otto H., domprost i Kristiania, f.
1710 i Vardal, d. 1 okt. 1773 i Kristiania,
har ett ansedt namn i norska kyrkans historia
och på det norska landtbrukets område, särskildt
som flitig nationalekonomisk författare.

2. Bernt Mikael H., den föregåendes sonson,
norsk matematiker, f. 23 mars 1795 i Vang i
Valders, d. 28 mars 1850 i Kristiania, blef
student 1814, adjunkt vid Kristiania skola
1818 och öfverlärare därstädes 1821 samt
kallades 1826 till lektor (1834 professor) i
matematik vid universitetet. Från 1826 var han
därjämte lärare i matematik vid krigshögskolan.
Skrifter:
Forsög på en fremstilling af mathematikens principer samt af denne videnskabs forhold til philosophien (1822),
Lærebog i mathematiken (1825—27),
Stereometrie (1833),
Plan og sfærisk trigonometrie (1834) m. fl.
Med understöd af allmänna medel utgaf han (1839)
sin lärjunge N. H. Abels samlade arbeten.

3. Kristofer Andreas H., den
föregåendes broder, norsk språkforskare, f.
19 mars 1796 i Valders, d. 2 april
1882, blef student 1814 och aflade teol.
ämbetsexamen 1818. Därefter egnade han sig
åt studiet af österländska språk och höll
från 1820 föreläsningar i hebreiska
vid universitetet. 1821—22 studerade han i
Paris arabiska och persiska under S. de Sacy samt
nyarabiska under Caussin de Perceval. 1822 blef
han lektor och 1825 professor i österländska
språk vid Kristiania universitet. Från 1830
var han styresman för universitetets mynt- och
medaljkabinett, hvilket han, tillsammans med
F. Vibe och L. Aubert, grundlagt. 1876 tog han
afsked från professuren. — H. var medlem af flera
kommittéer för undervisningsväsendets ordnande
och utgaf (1834—40) bd 1—3 af "Norske
universitets- og skoleannaler". Många af
hans afhandlingar finnas tryckta i Kristiania
videnskabsselskabs handlingar. Äfven till
åtskilliga utländska vetenskapliga tidskrifter
lämnade han bidrag. Bland hans särskildt
utgifna arbeten märkas
Bibelsk geographie (1828),
Descriptio ornamentorum maximam partem aureorum et numorum in parochia Eger anno 1834 repertorum (1835),
De numis MD medii ævi, in Norvegia nuper repertis (1836—37),
De prisca re monetaria Norvegiæ et de numis seculi duodecimi nuper repertis (1841; 2:a uppl. 1854),
Das älteste münzwesen Norwegens bis gegen ende des 14:ten jahrhunderts (1846),
Sanskrit og oldnorsk, en sammenlignende afhandling (s. å.),
Det oldnorske verbum (1848),
Om pronomen relativum og nogle relative conjunctioner i vort oldsprog (1850),
Det norske sprogs væsentligste ordforraad, sammenlignet med sanskrit og andre sprog af samme æt. Bidrag til en norsk etymologisk ordbog (1852),
Norsk og keltisk. Om det norske og keltiske sprogs indbyrdes laan (1854),
Traces de buddhisme en Norvège avant l’introduction du christianisme (1857),
Norske vægtlodder fra fjortende aarhundrede (1863) och
Bibelsk realordbog (1868).

4. Hans H., den föregåendes syssling,
norsk skolman och politiker, f. 8 okt. 1798 i
Trondenes pastorat, d. 23 maj 1868 i Jarlsberg,
blef student 1818, verkade sedan 1822 som
lärare vid Möllers institut i Kristiania
och Kongsbergs realskola och förordnades
1825 som rektor vid Bergens katedralskola,
där han, som 1829 tog filol. ämbetsexamen,
var ord. rektor 1830—62. H. var en verksam
medlem af Bergens kommunalstyrelse, bevistade
1833—64 som representant för Bergen 8 storting
och nedlade ett mycket betydelsefullt arbete på
lagstiftningen ang. skolväsendet. Äfven som
publicist inlade han betydliga förtjänster på
det pedagogiska området.

5. Jens H., den föregåendes brorson, norsk
politiker, f. 14 juli 1821 i Tromsö, d. 13
juni 1891 i Kristiania, blef student 1839,
juris kandidat 1845, 1850 sakförare i Tromsö,
1856 fogde och sorenskriver i Hammerfest och
1866 amtman i det nyupprättade Finmarkens
amt. Han hade sedan 1859 representerat dessa
trakter i stortinget och dels genom förslag,
dels genom kommittéarbete (bl. a. norsk-svenska
lappkommittén) lagt i dagen en ingående kännedom
om sociala och ekonomiska förhållanden, och det
blef af vidtomfattande betydelse, att han 1874
blef statsråd. I denna egenskap skötte han de
följande 10 åren kortare och längre tid alla
sju regeringsdepartementen. Sedan han genom
riksrättens dom 1884 blifvit afsatt från sitt
ämbete, blef han s. å. sorenskriver i Moss.
Han tillhörde 1886 stortinget som representant
för Finmarkens amt; men valet blef ej godkändt.
Däremot representerade han efter 1889 års val
Smaalenenes amt till sin död. — Hans son,
Mikael H., f. 8 maj 1852 i Tromsö, student
1869, med. kandidat 1876, läkare vid Rotvolds
asyl för sinnessjuka 1880—93, senare direktör
för Norges civila medicinalväsen, har på
ett förtjänstfullt sätt tagit initiativ till
en rad lagar och åtgärder till bekämpande af
folksjukdomar och till reformer på den offentliga
hälsovårdens område.
1—5. O. A. Ö.

Holmboe [-bω], Thorolf, norsk målare,
f. 1866 på Helgeland i Nordlandet, blef
student och officer, innan han 1886 började
studera konst, först under Gudes ledning i
Berlin, sedan hos Cormon i Paris. Han målade
Nordlandets kustnatur och hafvet i storm
och stiltje och skildrade i oljemålningar,
akvareller och teckningar sjöfåglarnas lif i
I skärgården och teckningen
Där skrek en fågel (båda 1894, Nationalgalleriet i Kristiania),
Örnboet,
Stormnatt,
Skarfboet
m. fl.
Bland hans stämningar från sydligare trakter märkas
Akerselven (Nationalgalleriet),
Från det gamla Kristiania (konstmuseet i Köpenhamn),
Åskluft (Göteborgs museum),
Sommarnatt vid Särö,
Månsken
(utställda i Stockholm 1904).
H. har utfört förträffliga teckningar till Peter Dass’
Nordlands trompet (1892),
Norske digte (1894),
Sjöfugl (äfven texten af konstnären, 1896).
G—g N.

Holmbokhållare. Se Holmmajor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free