- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1139-1140

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hornborga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försteningsmedel för trä. Hornstensvandlade
trästycken och koraller träffas
på den västindiska ön Antigua.
P. T. C.*

Hornstrålen. Se Hof, veter.

Hornsulan. Se Hof, veter.

Hornsvampar, Ceratospongiæ. Se Badsvamp och
Svampdjur.

Hornsärf, bot., namn på Ceratophyllum demersum.

Hornsö, kronopark i Högsby, Kråksmåla och
Långemåla socknar i Handbörds härad af Kalmar
revir och län, inköpt genom följande k. bref: 10
okt. 1903 4,195 hektar för 409,695 kr. hemman
och lägenheter från Hornsö aktiebolag, 31
dec. 1904 för 25,400 kr. 1/64 och 59/1008 mtl
Elmhult n:r 4, 30 april 1906 för 210,000
kr. 4 mtl Lammhult n:r 1–6, 7 dec. 1906
för 12,000 kr. 59/1008 mtl Elmhult n:r 4, 21
dec. 1906 för 35,000 kr. 1/4 mtl Högahyltan
och 31 dec. 1907 för 4,000 kr. en afsöndrad
lägenhet från Elmhult, hvarjämte utskiftet till
länsmansbost. Skurebo tillagts kronoparken genom
k. bref 15 sept. 1905. Totalareal 4,378 har.
G. Sch.

Hornuf, zool. Se Berg-uf.

Hornugglan, zool. Se Ugglesläktet.

Hornverk. Se Framskjutna utanverk.

Hornvinjardalr. Se Hornindal.

Hornväggen. Se Hof, veter.

Hornåskledare. Se Elektrisk arbetsöfverföring,
sp. 316.

Hornämne, fysiol. kem. Se Keratin.

Horodenka, stad i östra Galizien, vid en
biflod till Dnjestr. 11,613 inv. (1900), mest
rutener. Landtbruksskola. Brännvinstillverkning.

Horonaim, en ort i det gamla Moab, som
omtalas i G. T. (Es. 15: 5; Jer. 48: 3, 5),
hos Josefos och i konung Mesas inskrift (se
Mesa). Dess läge kan ej numera bestämmas.
E. S-e.

Horopter (af grek. horos, gräns, och
optein, se), fysiol., kallas inbegreppet af
alla de punkter i rummet, som afbilda sig å
samhörande punkter i de båda ögonen. För hvarje
ställning af ögonen finns en särskild horopter.
R. T-dt.*

Horoskop [håråskåp; af grek. hora, tid,
och skopein, se]. 1. Se Astrologi,
sp. 284. – 2. Ett af Ehle konstrueradt
instrument för bestämmandet af solens
timvinkel eller den sanna soltiden.
B-d.

Horovitz [hå’rå-], Leopold, ungersk målare,
f. 1839 nära Kaschau, studerade i Wien, vistades
sedan 8 år i Paris, var länge bosatt i Warschau
och bor numera i Wien. H. väckte uppseende
med Åminnelsedag af Jerusalems förstöring
(världsutställningen 1873) med goda judiska
typer. Han målade flera andra bilder ur lifvet,
men är främst porträttmålare och räknas som
sådan till mästarna inom denna konstart. Hans
föredrag är bredt koloristiskt, psykologien
skarp och klar. Bland hans porträtt märkas
dylika af kejsar Franz Josef (flera olika),
furstinnan Sapieha, Franz Pulszky, Tisza.
G-g. N.

Hor-pa. folk och språk i norra Tibet (jfr Horsok).
(K. F. J.)

Horreboe [-bæ]. Se Horrebow.

Horrebow (Horreboe). 1. Peder H., dansk
astronom, f. 1679 i Lögstör på Jylland, d. 1764
i Köpenhamn, där han 1703 blifvit student och
varit Ole Römers lärjunge och medhjälpare. Han
var äfven privatlärare och tullinspektor,
men blef professor i matematik och astronomi
1714, filos. doktor 1719 och med. doktor
1725 samt erhöll afsked från professuren
1753. H. fortsatte Römers iakttagelser rörande
fixstjärnornas parallax och utgaf samtliga dessa
observationer i skriften Copernicus triumphans
(1727, holl. öfv. af J. Lulofs, 1741), genom
titeln antydande, att därmed jordens rörelse
vore bevisad. Med anledning däraf uppstod en
skriftväxling mellan den italienske astronomen
Manfredi och H., hvarur emellertid framgick, att
dessa observationer icke kunde tillmätas någon
beviskraft. Bland H:s mera reella förtjänster om
astronomien må nämnas en metod för bestämmande af
en orts polhöjd, den s. k. Horrebow-Talcottska
metoden,
som i våra dagar fått en utomordentlig
betydelse, särskildt vid studiet af polhöjdernas
variationer. Han uppfann ock ett sätt att beräkna
tiden för dagjämningarnas inträffande. H. utgaf
en stor mängd arbeten, bland dem Prodromus
geometriæ
(1714) och Basis astronomiæ
(1735). En samling af hans skrifter utgafs
1740–41 med titeln Opera mathematico-physica
(d. I–III).

2. Christian H., den förres son, dansk
astronom, f. 1718 i Köpenhamn, d. där
1776, blef 1753 faderns efterträdare som
professor vid universitetet i Köpenhamn. H.
sysselsatte sig särskildt med studier öfver
solen. Dessa ledde honom till upptäckten af
solfläckarnas periodicitet, hvilken upptäckt
dock ej publicerades, så att den förblef obekant
till långt efter hans död.

3. Otto H., den föregåendes son, dansk
rationalist, f. 1769 i Köpenhamn, d. 1823,
blef teol. kand. 1793 med utmärkelse
samt fick en viss betydelse som en af
deismens mera framstående målsmän i slutet
af 1700-talet. Öfvertygad om att "tron
förmörkar förnuftet", att bibeln är af ett
rent mänskligt ursprung och Jesus endast en
stor filosof samt att all sann religion
endast är sedelära, uppträdde H., i skriften
Er det en christelig lærers pligt at lyve for
almuen
(1796), mot sin meningsfrände Bastholm,
därför att denne velat försvara, att prästen
för menighetens skull predikar trosläror, som
han själf icke hyllar. Ännu häftigare angrep
han dock den kristna trons varme förkämpe
biskop Balle i Harlekin præst och sedermera
(1797–1801) i veckoskriften "Jesus og
fornuften". Vidare skref han Voltaires domme
om religion og bibel
(1798). Hans anseende
som tänkare fick emellertid ett hårdt slag, då
A. S. Örsted 1798 blottade hans obekantskap med
Kants filosofi, hvilken han ständigt åberopade.
Vid sin död var han nästan bortglömd.
1. (B-d.) 2. B-d. 3. C. R.*

Horrebow-Talcottska metoden, astron. Se
Horrebow 1.

Horred, socken i Älfsborgs län Marks härad. 4,514
har. 1,158 inv. (1908). Annex till Istorp,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.

Horreum Margi, romarnas namn på Cuprija
(se d. o.).

Horribel (fr. horrible, lat. horribilis, af
horrere, rysa), ryslig, förfärlig, oerhörd.

Horribile dictu, lat., rysligt att omtala. –
Horribile visu, lat., rysligt att skåda.

Horrocks, Horrox [hå’reks], Jeremiah, engelsk
astronom, f. 1617 eller 1619 i Toxteth, nära
Liverpool, d. 1641. Ehuru död vid unga år,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free