- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1201-1202

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hudar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på ett område af nagelbädden, där en oafbruten
hornvandling af epidermisceller till
nagelsubstans eger rum och där underliggande blodkärl
endast svagt kunna skimra igenom. Aflägsnas
nageln, nybildas densamma från detta område af
nagelbädden. Hos djur med klöfvar, hofvar eller
klor utvecklas ej endast den hornskifva, som
motsvarar människans nagel, utan förhorningen griper
– ehuru på ett visst annat sätt – äfven öfver på
spetsen och insidan eller undersidan af fingrarnas
eller tårnas yttersta leder. En rest af denna
hornsula bildar hos människan den ofvannämnda
nagelsömmen. Hornsulan har hos människan försvunnit
jämsides med utvecklingen af de spiciella ställen
för beröringssinnet på tårnas och fingrarnas yttersta
leder, som benämnas toruli tactiles.
E. Hgn.

Hudar. Se Läder.

Hudatrofi, med. Se Hudsjukdomar.

Huddersfield [ha’dəṡfīld], stad och grefskap (48
kvkm.) i norra England, före 1888 hörande till
West Riding af grefskapet York, vid vänstra stranden
af floden Colne. 95,047 inv. (1901). I H.
finnas två colleges (gymnasier), ett tekniskt institut,
teater, museum. H. är Englands förnämsta fabriksstad
för den s. k. "fancy trade" (handeln med
västtyger, schalar o. d.) samt har äfven silkes- och
bomullspinnerier, järngjuterier och maskinverkstäder.
Kanaler och järnvägar sammanbinda staden med
norra Englands förnämsta industriplatser.
(J. F. N.)

Huddinge, socken i Stockholms län, Svartlösa
härad. 14,365 har. 2,225 inv. (1908). H. bildar
med Brännkyrka ett konsist. pastorat i Strängnäs
stift, Södertörns kontrakt.

Huddunge, socken i Västmanlands län, Våla
härad. 12,127 har. 1,345 inv. (1908). H. utgör
ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Fjärdhundra
norra kontrakt.

Hude [hō-] Hermann Philipp Wilhelm
von der
, tysk arkitekt, f. 1830, d. 1908, fick sin
utbildning i Berlin, vid akademien och hos Stüler.
Efter att ha gjort studieresor i Holland, England och
Frankrike slog han sig ned i Berlin, där han byggde
bl. a. Villa Markwald och Hotel Kaiserhof,
Centralhotellet, Lessingteatern.
Äfven Hamburgs Kunsthalle
(1863–69) är ett verk af H. (i förening med Schirrmacher).
(G-g N.)

Hude, Anna, dansk historiker, f. 26 juli 1858,
blef 1882 student och var 1887 den första danska
kvinna, som tog skolämbetsexamen, liksom hon
var den första, som 1889 vann universitetets
guldmedalj och 1893 blef filos. doktor, på en
historisk afh. om Danehoffet og dets plads
i Danmarks statsforfatning.
1889 blef hon
assistent i riksarkivet och var sedan 1894
medarbetare på "Repertorium diplomaticum
regni danici mediævalis". Hon utgaf 1902 en
öfv. af "Holstenerpræstens krönike" (förr kallad
Presbyter bremensis). – Hennes broder Karl H.,
f. 1860, blef filol. kandidat 1883 och filos.
doktor 1888, adjunkt vid metropolitanskolan i
Köpenhamn 1891 och rektor vid Fredriksborgs skola
1902. H:s gradualafhandling rörde den kritiska
behandlingen af Thukydides, och 1898–1901
ombesörjde han en kritisk edition af dennes verk.
E. Ebg.

Hudemfysem (Underhudsemfysēm). Se Emfysem.

Hudene, socken i Älfsborgs län, Gäsene härad.
5,571 har. 1,164 inv. (1908). Annex till Södra
Björke, Skara stift, Kullings kontrakt.

Hudfjäll, anat. Se Hud.

Hudfärg, anat. Se Hud.

Hudhorn (lat. cornu cutaneum), anat., en af
förhornade öfverhudsceller bestående utväxt,
som mer eller mindre liknar ett kreaturshorn;
kan förekomma hvar som helst å huden (äfven å
hornhinnan) och antager någon gång betydande
dimensioner.
G. F-r.

Hudibras [hjō’dibräs], satiriskt epos af den
engelske skalden Samuel Butler.

Hudik, karl, individ; "passagerare"; ordet
tillhör student- och hvardagsspråket. Ursprunget
är okändt.

illustration placeholder
Fig. 1. Hudiksvalls vapen.

Hudiksvall, stapelstad i Hälsingland,
Gäfleborgs län, vid en från Bottniska viken långt
inskjutande fjärd, på näset mellan Lillfjärden
eller Hudviken och den yttre, Stora fjärden eller
Hudiksvallsfjärden. Arealen är 2,095 har, hvaraf
stadsplanen upptager 6 har. Bebyggda tomternas
antal vid 1907 års slut var 468. Taxeringsvärdet
1908 var 9,327,600 kr., hvaraf för
jordbruksfastighet 300,400 kr. Denna är
satt till 7,83 mtl. Folkmängden utgjorde
vid 1908 års slut 5,910 pers. På senaste
tid ha underhandlingar förts mellan staden
och vederbörande kommun (Hälsingtuna) om förstaden
Åviks införlifvande med staden, och dessa
underhandlingar ha nu fortskridit så långt,
att definitivt beslut om införlifvandet väntas
kunna fattas under innevarande år. Folkmängden
i Åvik uppgår till omkr. 1,800 pers. Till
följd af de stora eldsvådorna 1878 och 1879,
som lade en stor del af H. jämte det gamla
rådhuset i aska, hämmades staden i sin
utveckling, och folkökningen har sedan dess
varit obetydlig (endast 25,2 proc.) i själfva
staden, större i grannkommunerna. Af verk och
inrättningar märkas länslasarett och kurhus,
sparbank (1848), i hvars hus rådstufvurätten
och magistraten samt stadsfullmäktige och
drätselkammaren jämte stadens polis hyra lokaler,
Hudiksvalls bank (1889), H:s folkbank (1890),
afdelningskontor af Helsinglands ensk. bank
och af Sundsvalls ensk. bank, högre allmänt
läroverk (med endast latingymnasium) och
elementarskola för flickor. Två tidningar
utgifvas: "Hudiksvallsposten" (3 ggr i veckan)
och "Hudiksvalls nyheter" (4 ggr). I början af
1900-talet anlades vattenledning och fullständigt
dräneringssystem. Stadens tillgångar upptogos
1905 till 1,554,759 kr. och skulderna till
859,507 kr.
1908 utdebiterades kr. 6,25 per
bevillningskrona. Sedan 1888 har staden medelst
statsbanelinjen H.-Ljusdal (62 km.) förbindelse
med det svenska järnvägsnätet, och 1896 öppnades
den smalspåriga Norra Hälsinglands järnväg
till Bergsjö. Hamnen är rymlig och djup,
men inloppet till själfva fjärden är icke utan
sina svårigheter. Till säkerhet för de
sjöfarande finnas en fyr på östra udden af
Agön ute i hafsbandet, en fyr vid Kråkösund,
mellan de staden tillhöriga öarna Kråkön och
Innerstön, samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free