- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1275-1276

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgräfningarna i Priene och utnämndes 1894 till
geheime regeringsråd. H. eger genom sina
pergamenska gräfningar samma betydelse
för vår kännedom om den hellenistiska
perioden som Schliemann för urtiden.
(T. J. A.)

Human vaccin. Se Humaniserad lymfa.

Humb., vid växtnamn förkortning för
F. W. H. Alexander v. Humboldt.

Humber [hambe], Trents och Ouses gemensamma
æstuarium på Englands östra kust, omkr. 60
km. långt, mellan grefskapen York och
Lincoln. Genom kanaler står H. i förbindelse
med landets största floder. På dess norra
strand ligger den viktiga handelsstaden Hull.
(J. F. N.)

Humbert [öbär], Gustave Amédée,
fransk rättslärd och politiker, f. 1822,
d. 1894, vardt biträdande lärare i romersk
rätt 1859 i Paris, professor 1864 i Toulouse,
medlem af franska nationalförsamlingen 1871
och senator på lifstid 1875, justitieminister
i kabinettet Freycinet (1882) och president
i la cour des comptes 1890. Utom fackliga
afhandlingar i tidskrifter författade
H. Essai sur les finances et la comptabilité
publique chez les romains
(2 bd, 1887)
och Organisation de l’empire romain (1892).
Rld.

Humbert [öbär], Ferdinand, fransk målare, f. 1842
i Paris, började med att framställa antika och
bibliska ämnen, t. ex. Madonna med Jesusbarnet
(1874, Luxembourg) och har utfört väggmålningar
(Pro patria i Panthéon 1886), men är allra
bäst i sina porträtt (ett ståtligt damporträtt
1896, Luxembourg), Öfverste Marchand (1900,
staden Paris’ samling), målarens själfporträtt
(i Uffizigalleriet, Florens, 1905). H. är medlem
af Institutet.
G-g N.

Humbert, konung af Italien. Se Umberto.

Humbert-affären [öbär-], en ekonomisk-politisk
svindelaffär i Frankrike, som 1902–03 väckte
mycket uppseende. Thérèse Daurignac, gift
med f. d. justitieministern Gustave Humberts
son, f. d. deputeraden Frédéric Humbert,
utgaf sig för att vara arftagerska till
en amerikansk mångmillionär Crawford och
lyckades med stöd af detta påstående upplåna
stora penningsummor, särskildt sedan hon satt
i gång en invecklad process med två uppdiktade
brorsöner till testator och lyckats sprida tron
på, att i ett med sekvester belagdt kassaskåp
förvarades största delen af den omtvistade
förmögenheten. Med de lånade medlen höllo hon
och hennes släktingar ett lysande hus och kunde
därigenom knyta värdefulla förbindelser inom
Paris’ politiska och ekonomiska värld samt på så
sätt under en lång tid hålla svindeln i gång och
sina tallösa fordringsegare på afstånd. Dessa
genomdrefvo dock till sist, i maj 1902, en
inventering af det ryktbara kassaskåpet, som
då befanns tomt, och samtidigt försvunno fru
Humbert och hennes släktingar. De häktades
emellertid i Madrid (dec. 1902). Under den
följande rättegången sökte fru Humbert energiskt
göra troligt, att millionerna och de mystiska
herrarna Crawford existerade. Några bevis kunde
hon emellertid ej förete, och i aug. 1903 dömdes
hon, hennes make och två bröder, Romain och Émile
Daurignac, till flerårigt fängelsestraff.
V. S-g

Humbla, Philibert, rättslärd, f. 14
sept. 1814 i Karlskrona, d. 15 jan. 1891 i
Lund, blef 1843 docent, 1845 adjunkt och 1866
professor, allt inom juridiska fakulteten vid
universitetet i Lund,
där H. företrädde flera olika discipliner, under
de sista årtiondena af sitt lif civilrätt, och
författade åtskilliga afhandlingar, däribland
Om obestämda strafflagar (1850), Inledning
till läran om stöld och snatteri
(1862) och Om
vilkoren för eganderättens öfvergång vid köp
af fast gods
(1865). Vid jubelfesten 1868 blef
H. juris hedersdoktor.
C. G. Bj.

illustration placeholder

Humble, Gustaf Adolf, homilet,
f. 20 febr. 1674 i Jönköping, d. 29 nov. 1741
i Växjö, erhöll filosofiska graden i Dorpt
1694 och studerade sedan, med ett understöd
af Karl XI, vid flera utländska universitet,
hvarunder han gjorde bekantskap med åtskilliga
af den tidens utmärktare teologer, såsom Spener
och dennes motståndare Fecht m. fl. Efter
hemkomsten utnämndes han 1700 till kyrkoherde
i Eskilstuna, Klosters och Fors’ församlingar,
blef 1709 hofpredikant hos änkedrottning Hedvig
Eleonora, teol. doktor 1719, utnämndes s. å. till
amiralitetssuperintendent i Karlskrona och
vardt 1730 biskop i Växjö. H. ansågs för en
af sin tids yppersta predikanter. Efter hans
död utkom Förklaring öfver de årliga sön-
och högtidsdags-evangelier
(1745). H. gjorde
sig känd som en af ortodoxiens allra ifrigaste
förkämpar mot pietismen, särskildt genom sin
bok Novator ἄταχτος eller om några nygirigas
oordentliga privata conventicler
(1728).
(E. M. R.)

Humble, Julius Lorens, skolman, f. 16 juli 1835 i
Karlskrona, student i Lund 1852 och filos. doktor
därstädes 1862. I senare delen af dansk-tyska
kriget 1864 deltog H. som frivillig. 1866
utnämndes han till lektor i främmande lefvande
språk vid Högre lärarinneseminariet, hvars
rektor han var 1879–1889. Han erhöll afsked
från lektoratet 1903. H. har, utom en akademisk
afhandling och några öfversättningar, utgifvit
följande skrifter Vår tids ungdomsläsning,
hennes inflytande och riktiga ledning

(1871), Om k. Seminarium för bildande af
lärarinnor, förslag till ändring i läroverkets
organisation
(1874) samt Rättstafningsreformen
och Svenska akademien,
tre uppsatser (1876).
(P. E. L-m.)

illustration placeholder

Humboldt [ho’m-]. 1. Friedrich Wilhelm
Christian Karl Ferdinand,
friherre von H.,
tysk statsman, filolog, f. 22 juni 1767 i
Potsdam, d. 8 apr. 1835 på sitt slott Tegel
vid Berlin, studerade 1787–90 i Frankfurt
a. O. och Göttingen juridik och statskunskap,
fornkunskap och filosofi samt tjänstgjorde
1790–91 i kammarrätten i Berlin, men drog sig
därefter, med titel af legationsråd, tillbaka
ur statstjänsten. Under tio år njöt han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free