- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1341-1342

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husbehofsskog ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersökning, att anläggningen icke
skulle förorsaka skada för annan.
Kbg.

Husbehofsskog. Se Skogslagstiftning.

Husberg, Karl Sigfrid, ämbetsman, f. 21
sept. 1854 i Småland, blef student i
Uppsala 1872, juris kandidat 1879 samt
juris doktor 1882. Han tjänstgjorde som
sekreterare i särskilda utskottet riksdagen
1882 ang. lagstiftning för lapparna i Sverige
och Norge och i lappkommittén 1882–83 samt i
konstitutionsutskottet 1884. S. å. utnämndes
han till landssekreterare i Norrbottens län och
blef, efter att 1889–93 ha varit förordnad till
expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet,
1893 landshöfding i samma län. Hösten 1900
inträdde han som konsultativt statsråd i
v. Otterska ministären och kvarstod som sådan
äfven i den andra Boströmska och Ramstedtska
ministären och var en af de tre svenska
statsrådsmedlemmar, hvilkas underhandlingar
med norska regeringens delegerade ledde till
den s. k. kommunikén af 24 mars 1903. Han
öfvertog juni 1905 efter v. Friesens
frånfälle Ecklesiastikdepartementet. Sedan
han aug. 1905 afgått tills. med ministärens
öfriga medlemmar, utnämndes han s. å. till
landshöfding i Älfsborgs län. H. har i Andra
kammaren representerat Luleå, Piteå och Haparanda
1888–90 och Luleå och Haparanda 1897–99 samt i
Första kammaren Västerbottens län 1891–93 och
Norrbottens län 1905–06 och var 1898–99 vice
ordf. i lagutskottet. Som riksdagsman intog
han en moderat ståndpunkt och vann i följd
af sin lugnt öfvertygande och klara logiska
framställning mycket snart anseende som en af
riksdagens mest framstående debattörer. Dessutom
har han varit medlem af kommittén ang. juridiska
examina (1895), af lappkommittén (1895–96) och
af kommissionen 1909 ang. förbättrad farled
mellan Vänern och Kattegatt samt intill sin
statsrådsutnämning ordf. i den 1899 tillsatta
förliknings- och skiljenämndskommittén. I
kyrkomötet har han representerat Härnösands stift
1893, 1898 och 1903 samt var under de två första
kyrkomötena medlem af kyrkolagutskottet.
T–s

Husbloss, Ichthyocolla, Colla piscium, farm.,
ett limpreparat, erhålles af simblåsorna hos
åtskilliga arter af störsläktet, Acipenser L. Det
är i synnerhet A. Huso L., som lämnar detta
preparat, och af denna arts namn har benämningen
husbloss uppkommit. Äfven flera andra störarter
gifva detta lim, såsom A. Gyldenstädtii Br. &
R., A. Ruthenus L. och A. Stellatus Pall., hvilka
tillhöra Kaspiska och Svarta hafven samt deras
floder, och den i Nord- och Östersjön lefvande
A. Sturio L. Husbloss beredes på det sätt, att
de färska simblåsorna uppklistras, rensköljas,
utspännes på bräden och få halftorka i solen,
hvarefter ett yttre lager (muskelhinnan)
borttages och det kvarsittande inre lagret får
ytterligare torka. Denna hinna sönderskäres
sedan i trådar eller formas till blad, lösa
eller hophäftade till böcker o. s. v. Den
bästa sorten (från Ryssland) utgöres af
tunna blad, hvilka äro hvita eller svagt
gulaktiga och något iriserande vid påfallande
ljus (såsom handelsslagen Saliansky, Beluga,
Premislovoj). Ett sämre slag är det i hästsko-
eller lyrform från Valakiet. Godt husbloss
bör till största delen lösas i kokande vatten,
får ej ha smak eller lukt af fisk eller svafvel
(blekt med svafvelsyrlighet). En del husbloss
löst i 24 delar kokande vatten stelnar vid kallnandet
till ett gelé, som sedan hårdnar till lim. Inom medicinen
har husbloss ersatts af vanligt rent lim,
gelatina (se Lim). Den begagnas till s. k. munlim
och inom flera tekniska yrken. – Med fisklim,
som förr ofta ansetts vara identiskt med
husbloss, menas numera vanligen ett lim beredt
på simblåsa, skinn, tarmar etc. från vissa andra fiskar.
O. T. S. (C. G. S.)

Husbocken, zool. Se Långhorningar.

Husbonderätt l. Husbondevälde, jur., dels
den – tämligen obestämda och med ofullkomliga
skyddsmedel utrustade – makt inom familjen,
särskildt öfver hustruns person och arbetskraft,
som tillkommer mannen ("husfadern"), dels ock
i tjänstehjonsförhållandet arbetsgifvarens
("husbondens") befogenhet att inom skäliga
gränser tillgodogöra sig tjänarens arbetskraft
och att, i händelse tjänaren icke inställer
sig i tjänsten eller rymmer därifrån, få
honom genom myndighets försorg hämtad till
tjänsten. Dylik husbonderätt tillkommer jämväl
fattigvårdsstyrelse öfver vissa understödstagare
eller deras män eller föräldrar. Jfr
Fattigvård, sp. 1445,
Jäf och Legohjon.
C. G. Bj.

Husbondevälde. Se Husbonderätt.

Husby. 1. Socken i Kopparbergs län,
Hedemora tingslag. 41,318 har. 5,475
inv. (1908). H. bildar med Stjärnsunds kapell
(sedan 1 maj 1909) ett regalt pastorat i
Västerås stift, Hedemora kontrakt. Om H. kloster
se Gudsberga. Jfr Ekhoff i "Svenska
fornminnesför:s tidskr." 1899. –
2. H.-Lyhundra, socken i Stockholms län, Lyhundra
härad. 4,569 har. 808 inv. (1908). H.-L. bildar
med Skederid ett konsist. pastorat i Uppsala
stift, Sjuhundra kontrakt. –
3. H.-Långhundra, socken i Stockholms län, Långhundra
härad. 8,117 har. 1,046 inv. (1908). Annex
till Vidbo, Uppsala stift, Seminghundra
kontrakt. Se Folkskola, pl. VIII. –
4. H.-Oppunda, socken i Södermanlands län, Oppunda
härad. 6,870 har. 1,127 inv. (1908). H.-O. utgör
ett konsist. pastorat i Strängnäs stift, Oppunda
östra kontrakt. –
5. H.-Rekarne, socken i Södermanlands län, Öster-Rekarne härad.
9,225 har. 2,222 inv. (1908). H.-R. utgör ett konsist.
pastorat i Strängnäs stift, Öster-Rekarne kontrakt. –
6. H.-Sjutolft, socken i Uppsala län, Trögds härad.
2,749 har. 660 inv. (1908). H.-S. utgör ett regalt pastorat
i Uppsala stift, Trögds kontrakt. Kyrkan,
som består af skepp och kor samt torn i v.,
är bekant för sina väggmålningar, utförda af
den under senare medeltiden arbetande Alb(er)tus pictor. –
7. H.-Ärlinghundra, socken i Stockholms
län, Ärlinghundra härad. 3,864 har. 935
inv. (1908). Annex till Odensala, Uppsala stift,
Ärlinghundra kontrakt. Kyrkan är romansk och
särskildt anmärkningsvärd genom sitt torn, som
är byggdt öfver koret. –
8. Kungs-Husby, Västra Husby och Östra Husby, socknar. Se dessa ord.

Husbygård, gods i Husby-Oppunda socken,
Södermanlands län, vid Husbyån mellan Lidsjön
och Torpfjärden af Långhalsen. 14 1/4 mtl,
tax.-v. 234.000 kr. (1908), kvarn, 25,000
kr. Godset bildades 1642 af vicepresidenten
Jakob Skytte. Från hans släkt såldes det 1707 och
hade sedan flera olika egare ur adliga släkter,
tills det 1794 såldes till excellensen grefve
G. Wachtmeister på Tistad. Dennes son grefve
V. Wachtmeister lät uppföra den nuv. tvåvånings
manbyggnaden och anlade kvarnen. Hans son grefve
G. V. Wachtmeister, som uppdref H. till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 22:09:23 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free