Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Hus, gård och tomt i staden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid invigningen af järnvägen mellan
Liverpool och Manchester 15 sept. 1830 blef
han öfverkörd och svårt skadad samt afled
samma dag. Jfr biografi af J. Wright (1831).
(V. S—g.)
Huskurer (Husmedel) kallas af menige man utan
läkares förordnande använda kurer. De bestå
ofta i utvärtes anbringande af hudretande
medel (liniment, salfvor, heta lock eller
grötar), svettdrifvande medel (fläder-
eller kamomillte, "glödgadt vin" med allehanda
kryddor o. s. v.), laxermedel af olika slag,
"nervstärkande" medel (Hoffmanns droppar),
mera sällan kräkmedel o. s. v. Äfven kan till
huskurer räknas användning af s. k. kryddpåsar
o. d. Åtskilliga af dessa kurer äro, rätt
anbragta, fullt rationella och användas äfven
mer eller mindre af läkare. Några af dem ha
förr tillhört den vetenskapliga medicinen, men
blifvit öfvergifna af läkarna, medan en del af
allmänheten fasthållit vid dem. Ofta ha därför
"huskurerna" en ålderdomlig prägel. De gå utan
bestämd gräns öfver i vidskepliga signerier
(t. ex. de många gamla ältkurerna, läsning och
"stöpning" öfver de sjuke, smörjning med en
fläsksvål, som sedan nedgräfves en torsdagsnatt
vid en korsväg o. d.) eller i användning af vår
moderna humbugsmedicin (se Hemliga medel). —
Bruket af i sig själfva förnuftiga huskurer
kan i många fall ha sitt berättigande eller
åtminstone vara oskadligt. Emellertid måste
man vid deras användning alltid erinra sig,
att om — såsom mycket lätt kan hända den
medicinskt obildade — misstag begås angående
åkommans art, huskuren kan medföra de vådligaste
följder. Så kan t. ex. ett afföringsmedel
åstadkomma oberäknelig skada, ja döden, om
orsaken till förstoppning och buksmärtor är
en blindtarms- eller bukhinneinflammation
(s. k. "maginflammation"), en kraftig
ingnidning af en salfva (med massage) på en
svullnad leda till allmän "blodförgiftning", om
svullnaden i sig hyser en varbildning o. s. v.
O. T. S. (C. G. S.)
 |
| Huskvarna vattenfall. |
Huskvarna, köping i Jönköpings län, genom en 2
km. lång bibana förenad med Rosendala station
å Jönköping—Gripenbergs järnväg, 7 km. från
Jönköping i en ovanligt naturskön nejd vid
Huskvarnaån, som där bildar fyra fall (se fig.),
af hvilka de tre öfre ha en sammanlagd fallhöjd
af 49,7 m. och det nedersta, kvarnfallet, af 29
m. H. utgör fr. o. m. 1907 egen kommun, eget
skoldistrikt och fattigvårdssamhälle, skild
från Hakarps socken, samt omfattar hemmanen
1 mtl H. södergård, 1/4 mtl H. norregård
och 1 mtl Rosendal med en areal af 340,74
har. 5,204 inv. (1908). Taxeringsvärde (1907)
å jordbruksfastighet 157,200 kr., å annan
fastighet 3,559,600 kr., å bevillningsfri
fastighet 173,000 kr., hvaraf 126,000 kr. å
H. vapenfabriksa.-b. tillhöriga tre skolhus,
kyrka och fattighus. Ordningsstadgan för
rikets städer och hälsovårdsstadgan för riket
tilllämpas i H. Platsen är företrädesvis
ett industrisamhälle. Största industriella
anläggningen äro H. vapenfabriksaktiebolag
(stadfäst 1867; ny bolagsordning 1900; inbetaldt
aktiekapital 3 mill. kr.) tillhöriga vapen-
och symaskinsfabrik, gjuteri, snickarverkstad
och kvarn (5 par stenar, 1 vals), taxerade
till 2,182,600 kr. (1907), hvaraf 77,500
kr å jordbruksfastighet. Gevärsfaktoriet vid
H. anlades 1680 af hofrådet Qveckfeldt och drefs
för kronans räkning till 1757, då det öfverläts
till öfverdirektören Fr. Ehrenpreus. 1820 såldes
det till öfverste G. Sture, hvilken bildade det bolag,
som nu är dess egare. Tillverkningen utgjordes
förr hufvudsakligen af gevär för svenska och
norska arméernas behof (1870 tillverkades 10,290
bakladdningsgevär, till ett värde af 370,000
kr.), men består nu jämte
jaktgevär af symaskiner och velocipeder. 1907
års tillverkning omfattade 7,000 ton gjutgods,
närmare 10,000 st. gevär, ett något mindre
antal velocipeder, symaskiner för öfver 800,000
kr. samt arbetsmaskiner för metallbearbetning
för omkr. 6,000 kr. Hela tillverkningen hade
ett värde af omkr. 5 mill. kr. Som drifkraft
användas 2 turbiner (200 hkr) för omedelbar
fabriksdrift och 8 turbiner (1,300 hkr)
för drifvande af elektr. generatorer, 57
elektriska motorer (550 hkr) för omedelbar
fabriksdrift samt 4 elektr. generatorer för
belysning. Antalet arbetare var omkr. 1,300. För
dessa har bolaget uppfört bostäder, försedda
med trädgårdstäppor, anlagt trädskola och i
öfrigt sörjt för deras bästa (se fig. till
art. Arbetarbostäder, sp. 1320
och 1323). Förvaltnings- och arbetspersonalen
eger del i en handelsförening äfvensom i
sjukhjälps- och begrafningskassor, till hvilka
årligt understöd lämnas af bolaget. — Förutom
denna finnas inom köpingen några andra smärre
fabriker, bl. a. en stål- och maskinborstfabrik
och en förnicklingsfabrik. Tills. funnos 1907
i köpingen 8 fabriker med 1,341 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 5,163,100
kr., 35 handtverkare med 83 arbetare samt 18
handlande med 24 biträden. Samhället har högre
folkskola, vatten- och kloakledningar samt
elektrisk belysning. Läkare och apotek finnas
ock. — Vid H. fanns förr äfven en kronans
krutkvarn, som stod under öfverinseende af
fältartilleriets i Jönköping chef. 1792 sprang
den jämte 808 ctr krut i luften, hvarefter den
ej återupptogs; privilegierna öfverflyttades
1796 till Husby kloster i Kopparbergs län.
Wbg.
Huslig ekonomi, pedag., den undervisning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0711.html
