- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1439-1440

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvitkorn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målarskola sedan 1837. Då de äldre
Düsseldorfs-målarna sysselsatte sig
hufvudsakligen med fantiserade ämnen, följde
däremot H. den hos den samtida litteraturen
rådande lusten att upptaga och behandla
sociala frågor, och han har i detta hänseende
icke utan skäl blifvit ställd vid sidan af
skalden Freiligrath. Bland H:s arbeten äro De
schlesiske väfvarna, Vedtjufven, Utvandrare
besöka före afresan sina käras grafvar
(1846,
nationalgalleriet i Kristiania), Utpantning
(1847, Königsberg), Jakträtten (1845,
Ravenéska galleriet i Berlin), Räddning vid
eldsvåda
(1853, hans mest betydande målning)
och den larmoyanta Synderskan vid kyrkdörren
(1867, Berlins nationalgalleri).
C. R. N. (G—g N.)

Hübner, Otto, tysk statistiker, f. 1818,
d. 1877, idkade ekonomiska studier i Paris
och London samt hörde från 1842 till det tyska
frihandelspartiets verksammaste medlemmar. En
tid var han anställd i Österrikiska Lloyd (se
d. o.), men blef 1849 till följd af sina tyska
sympatier förvisad från Österrike. Han flyttade
då till Berlin och grundade där "Statistiches
zentralarchiv". 1851 började han utgifva de
årligen utkommande "Statistische tafel aller
länder", de bekanta "Hübnerska tabellerna",
som efter H:s död fortsatts af Juraschek (se
d. o.). Af hans öfriga statistiska arbeten må
nämnas Die banken (1853). 1862 stiftade H. den
första hypoteksbanken i Preussen: "Preussische
hypoteken-versicherungs-aktiengesellschaft"
(sedan 1895 "Preussische pfandbriefbank")
och stod i spetsen för densamma till sin död.
J. R. N.

Hybo, järnvägsstation i Ljusdals
socken, Gäfleborgs län, vid statsbanelinjen
Ljusdal—Hudiksvall. Hudiksvalls trävaruaktiebolag
har där en större ångsåg (4 ramar), vid hvilken
1908 försågades 49,352 kbm. trävaror och
tillverkades 150,899 hl. träkol. 269 arbetare,
hvaraf 3 kvinnor.

Hybodus Ag., paleont., fossilt, i trias-, jura-
och kritsystemen lefvande hajsläkte, hvars tänder
hade en hög midtspets och en mängd sidospetsar,
som utåt blefvo allt mindre. Ryggfenans taggar
voro djupt räfflade och vid bakre randen försedda
med två rader krökta taggar. Chordaslidan
var oledad. Se Ichthyodorulit.
A. Hng.

Hybrid (lat. hibrida, af grek. hybris, våld),
om djur och växter, detsamma som bastard
(se d. o.); sammansatt ord, som är hämtadt ur
två olika språk. Med trippelhybrid menas inom
botaniken en hybrid mellan en hybrid och en
art, med kvadruppelhybrid en hybrid mellan två
hybrider. Sådana hybrider förekomma t. ex. inom
släktena Salix och Vitis.Hybridation,
korsning (kroasering). — Hybridisera, bot.,
befrukta en art med en annan, bilda hybrid. —
Hybriditet, hybridform, bastard.
G. L—m.

Hybridation. Se Hybrid.

Hybridisera. Se Hybrid.

Hybriditet. Se Hybrid.

Hybridogen (af hybrid,, se d. o., och
grek. genein, födas), bot., säges om en växtart,
som uppkommit genom hybridisering.

Hybris. 1. Grek. myt., gudinna, representerande
öfvermodet, den mänskliga förhäfvelsen. —
2. Astron., en af småplaneterna. — 3. Zool. Se
Ugglesläktet.

Hübsch, Heinrich, tysk arkitekt, f. 1795 i
Weinheim (Baden), d. 1863 i Karlsruhe, studerade
först vid universitetet i Heidelberg och blef
1815 arkitekturelev. Efter ett par resor till
Italien blef han 1827 kallad till Karlsruhe,
där han utförde flera stora byggnader. H.,
som utmärkte sig mera för klart förstånd
än rik fantasi, var i synnerhet stark i det
konstruktiva. Hans bästa verk är Konstskolan i
Karlsruhe. Vidare märkas af honom brunnssalongen
och teatern i Baden-Baden och flera kyrkor i
trakten af Karlsruhe. Äfven restaurerade han
mycket hårdhändt domkyrkan i Speier 1845. —
Därjämte var H. författare. 1828 utgaf han:
In welchem style sollen wir bauen? Sina
grundsatser uttalar han i Die architektur
und ihr verhältnis zur heutigen malerei und
skulptur
(1847). Die altkristlichen kirchen
utkom 1859—63.
C. R. N.*

Hübschmann, Heinrich, tysk språkvetenskapsman,
f. 1848 i Erfurt, d. 1908, filos. doktor 1872,
privatdocent i Leipzig 1875, e. o. professor 1877
och ord. professor i indoeuropeisk språkvetenskap
i Strassburg 1877, där han verkade till sin
död. H. arbetade företrädesvis på det iranska och
armeniska området, och hans beståndande förtjänst
är att slutgiltigt ha anvisat armeniskan plats
som en särskild indoeuropeisk familj vid sidan
om den ariska, grekiska, italiska o. s. v. —
i st. f. att man förut mest ansåg den som en
iransk dialekt — genom Über die stellung des armenischen
im kreise der indogermanischen sprachen

(i Kuhns "Zeitschrift für vergleichende
sprachforschung", XXIII) samt Armenische
studien. I. Grundzüge der armenischen etymologie

(1883). Af det stort anlagda Armenische
grammatik
hann H. utgifva endast
bd I (1897). Af hans öfriga utanför de
vetenskapliga tidskrifterna offentliggjorda
arbeten må nämnas Ein zoroastrisches
lied
(1872), Zur kasuslehre (1875), Zur
geschichte Armeniens und der ersten kriege der
araber
(1875), Das indogermanische vokalsystem
(1885), Etymologie und lautlehre der ossetischen
sprache
(1887) och Persische studien (1895).
K. F. J.

Hyby. 1. Socken i Malmöhus län, Bara
härad. 5,534 har. 2,025 inv. (1908). H. utgör
ett till egaren af Klågerup patronellt pastorat
i Lunds stift, Bara kontrakt. Inom socknen, vid
Klågerup, anlade Lunds sockerfabriksaktiebolag
(nu Svenska sockerfabriksaktiebolaget)
en saftstation, filial till Staffanstorps
sockerbruk, och i kyrkobyn H. ligger ett
bränneri, som under tillverkningsåret
1907—08 tillverkade 53,230 liter brännvin
af normalstyrka.
— 2. Fideikommiss i nämnda socken, 10 9/16
mtl, tax. till 482,800 kr. (1907), däraf ett
bränneri 4,000 kr. H., under medeltiden Höveby,
Höijby,
är en gammal sätesgård, hvars förste
kände egare tillhörde den släkt, som i slutet
af 1300-talet begagnade namnen Galen och Litle.
Under Fredrik I:s tid indrogs H. till kronan,
och efter freden 1660 förblef H. kronogods
och kungl. ladugård. 1789 förvandlades
H. till utsocknefrälse. 1812, sedan det genom
köp kommit till frih. Wrangel von Brehmer,
gjordes det till fideikommiss inom hans släkt.
Hufvudbyggnaden tillbyggdes 1883—84 efter
ritning af H. Zettervall. Fideikommisset
innehafves nu (1909) af frih. K. G. Wrangel
von Brehmer.

Hyckert, Anders Jansson, riksdagsman, f. 7
aug. 1770 i Söderbärke församling i Kopparbergs
län. d. 8 aug. 1826 å Ytterboda i Älfkarleö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free