Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hästskötsel - Hästsläktet - Hästspringråttan - Hästspårvägar - Häststynget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
189
Hästsläktet-Häststynget
190
en tjock hårrem, är klippning äfven lämplig,
om de sättas in i varma stallar eller tagas
i ansträngande arbete. Då värmeafgången från
kroppen genom den alltför tjocka hårremmen i
hög grad försvåras, måste hästen nämligen i
stället minska värmeproduktionen inom kroppen
genom minskadt foderupptagande, och har man
därför också funnit, att klippning under sådana
förhållanden kunnat öka foderlusten och på så
sätt förbättra hullet. Däremot är klippning
gifvetvis till skada för hästar, som behöfva
vistas mycket ute i hvilken väderlek som helst,
såsom fallet är med arbetshästar i allmänhet,
äfvensom för unghästar. För att klippning öfver
hufvud skall vara till gagn fordras, att åt
hästen egnas en sådan vård, att olägenheterna
undvikas, t. ex. genom täckning till skydd mot
regn och kyla och genom omsorgsfull torkning,
om han blifvit våt; kan man icke gifva honom
erforderlig vård och skötsel, bör klippningen
hellre undvikas.
Om skötseln af hästens hofvar och skoning se Hof
och Hofbeslagskonst.
Stallutrymmet beräknas för medelstor häst:
spiltans längd 2,8-3 m. och bredd l,8-2,2 m.,
för större vagnshästar eller för afvelshingstar:
längd 3,5-4,5 och bredd 2,0-2,5 m.; gången
bakom enkel spiltrad bör vara minst l,8 m. och
emellan två rader 2,8 m. bred; en box bör göras
minst 3,5 m. i kvadrat, och för flera föl
i samma box beräknas 5 kvm. per djur; höjden
i stallet bör rättas efter hästarnas antal,
och beräknas för ett antal intill 12 st. 3 m.,
för 12-30 st. 4 m., och för större antal 5 m.;
som allmän regel därvid gäller, att för låga
stallar bli osunda och för höga åter alltför
kalla, och i medeltal bör ett kubikinnehåll af
minst 30 kbm. beräknas per häst. Stallet bör
vidare vara ljust och väl ventilerat, men
dragfritt och tillräckligt varmt, och anses som
lämplig temperatur för arbetshästar 12- 15° och
för ädlare hästar och moderston med föl 16-18°;
för varma stallar göra hästarna ömtåliga, för
kalla förorsaka en alltför stark foderförbrukning
endast för underhåll af kroppstempeaturen, och
hästarna hålla sig i allmänhet i dålig kondition
och ådraga sig lätt vissa förkylningssjukdomar,
såsom katarrer i näsan och respirationsorganen,
äfvensom reumatism. För att stallarna skola bli
tillräckligt ljusa, bör fönsterytan beräknas
till 1/15-1/13 af golfytan, och fönstren
anbringas högt upp och vidga sig starkt inåt;
helst bör man anbringa fönstren bakom djuren
eller åtminstone tillse, att ögonen skyddas för
direkt solljus. För att ventilationen skall kunna
anses tillfredsställande, bör kolsyrehalten i
stalluften därigenom kunna hållas vid eller
under 3 promille, och därtill erfordras en
lufttillförsel af omkr. 50-70 kbm. per djur
i timmen.
I fråga om hästens användning gäller som
hufvudregler, att arbetet rättas efter den typ
hästen företer, att han icke för tidigt användes
till tyngre arbete och att öfveransträngning i
arbetet undvikes. Arbetshästar kunna t. ex. börja
att användas till lättare körning redan vid
2 1/2-3 års ålder, men böra dock skonas från de
tyngsta körningarna till 4 1/2-5 år; ädlare hästar
(vagnshästar) kunna som 4 1/2-åringar användas
till kortare, lättare turer, men ej förr än
efter fyllda 5 år till mera ansträngande arbete
och först vid 6 år till fullt arbete. Detsamma
gäller i allmänhet äfven för ridhästar. Arbetet
bör naturligtvis lättas efter hästens krafter,
och som måttligt arbete för en tyngre arbetshäst beräknas att
i skridt och på jämn mark draga ett lass af
omkr. 1,500 kg vikt; med ett dylikt arbete bör
med lämpliga pauser för hvila och fodertider
kunna fortsättas 10 à 12 timmar dagligen. Vid
hastigare gångarter stegras arbetet väsentligt,
och beräknas som medelmåttigt arbete för en
medelstor vagnshäst att i vanligt trav draga
en last af 200 kg., hvarmed vid iakttagande
af omväxlande skridt och hvilopauser bör kunna
fortsättas 8-10 timmar, och för en ridhäst att
bära 80 kg i 10 à 12 timmar i medelmåttigt traf
med till-ryggaläggande af maximum 100 km. Vid
mera ansträngande eller ihållande arbete böra
lämpliga raster beräknas, och vid dragarbete i
långsam takt bör hästen få hvila 1/4-1/2 timme
efter 2 1/2-3 timmars arbete, och vid arbete i
hastigare gångarter, då man efter 10 minuters
traf och 5 min. galopp omväxlar med skridt,
bör ett af brott göras hvar eller hvarannan
timme, beroende på hästens kondition och
kraftförbrukning. Efter särskildt ansträngande
arbete bör hästen omsorgsfullt skötas,
t. ex. genom användning af fotbad och våtvärmande
omslag, eller lindning af extremiteterna med
yllebindor till och uppöfver knä- och hasled,
hvarigenom uppkomsten af seninflammationer,
senskide- och ledgallor undvikas. För undvikande
af brytsår tillses noga, att alla remtyg hållas
mjuka och smidiga och väl stoppade samt att
sele och sadel väl passa efter hästens form.
E. T. N.
Hästsläktet, zool. Se Hästdjuren.
Hästspringråttan, zool. Se Springråttor.
Hästspårvägar. Se Spårvägar.
Häststynget, Gastrus (Gastrophilus) equi,
zool., en till ordn. tvåvingar, Diptera, och
fam. styng-flugor, Oestridce (se Styngflugor),
hörande insekt, som tilldragit sig uppmärksamhet
därigenom, att den lefver parasitiskt hos hästen,
i det den genomgår sin larvutveckling i hästens
mage. Själfva flugan är till färgen brun-aktig,
med glasklara vingar, hvilka äro försedda med
ett gråaktigt tvärband på mid-ten och två gråa
fläckar i spetsen. Längden uppgår till 12-14
mm. Honan lägger sina ägg utanpå hästens kropp,
hvarvid hon med förkärlek väljer sådana ställen,
där hästen kan komma åt att slicka sig, såsom
frambenen och bukens sidor. De ur äggen kläckta
små larverna inkomma vid slickningen i munnen och
transporteras vidare ned i magsäcken. Där hålla
de sig fast vid slemhinnan medelst de hakar,
som finnas i främre kroppsändan. De orsaka
härvid varbildning och flytningar, hvilka skola
utgöra larvernas förnämsta föda. Den fullväxta
larven lämnar med exkrementerna värddjuret och
förpuppar sig i jorden. - Flera närstående arter
med liknande lefnadssätt förekomma. Nämnas må
tunntarmstynget, G. nasalis, hvars larv lefver
i tunntarmen hos häst, men äfven anträffas hos
nötkreatur, får och getter. Äggen läggas kring
munnen och näsöppningen hos det tillämnade
värddjuret. En annan art, ändtarmstynget,
Häststynget och dess larv. (Något förstorade.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
