Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hö, landtbr. - Höand - Höastma - Höbacill - Höbom - Höbärgning - Höchst - Höchstädt - Höckenflycht, J. Se Hökeflycht - Höckert, Johan Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplägges fodret ofta halftorrt i stack,
där det råkar i jäsning, åtföljd af stark
uppvärmning, och blir därvid starkt aromatiskt
doftande och brunt, hvarför det kallas
brunhö. Foder, hoplagdt till jäsning
alldeles utan föregående torkning, kallas
pressfoder, ensilage, surfoder l. surhö (se
Pressfoder). Hö i stack eller större ladrum,
där det kan packa sig väl, plägar väga 70–100
kg., maskinpressadt hö ända till 400 kg per kbm.
H. J. Dft.
Köand. Se And.
Höastma, med. Se H ö f e b e r.
Höbacill, Bacillus subtilis, bot., en bland
torrt gräs nästan konstant förekommande
bakterie, som man lätt erhåller i renkultur
genom att koka höet i vatten. Höbacillens
sporer öfverlefva kokningen, andra bland höet
förekommande organismer förstöras däremot.
GL L-m.
Höbom, landtbr., ett numera föga användt
enkelt landtbruksredskap, bestående af en
4–5 m. lång träbom, som anspännes med en
dragare i hvardera ändan och med hvilken det i
"sträng" hoprafsade höet hopsläpas till volmar.
H. J. Dft.
Höbärgning, landtbr. Det afslagna höet får
vanligen torka något liggande "på slag",
hvarefter det, numera vanligen med hästräfsa,
hopföres i "strängar". Sedan lägges det i runda
högar, s. k. volmar l. såtar, innehållande 1/10–1/2
lass, eller ock upphänges det på hässjor. I
dessa afslutas torkningen, hvarvid också en
lindrig jäsning, s. k. svettning, försiggår,
och slutligen inköres det torra höet i hus
eller lägges i stack. Hässjning (se
Hässja) förekom förr hufvudsakligen i skogsbygd, men
har numera vunnit allmännare spridning på grund
däraf, att höet kan uppläggas på hässjan äfven
i fuktigt tillstånd och sedan är väl skyddadt
mot regn, under det att höet ej kan volmas,
förrän det är väl torrt; dessutom genomträngas
volmarna lättare af väta, så att de måste slås
isär för torkning, innan fodret kan inköras.
H. J. Dft.
Höchst, kretsstad i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau), vid Niddas
inflöde i Main. 15,833 inv. (1905). Gymnasium
och realskola. Storartad tillverkning af färger
(4,300 arb.), maskiner, armaturer, tobak och
cigarrer, käx och mjöl.
– I H. fanns 1746–98 en berömd porslinsfabrik.
– 10 juni 1622 vann Tilly med ligans trupper
vid H. en seger öfver hertig Kristian af
Braunschweig. H. intogs af svenskarna 17
nov. 1631 och förstärktes af Oxenstierna
våren 1632. 11 okt. 1795 slogo därstädes
österrikarna under Clerfayt de af Jourdan
anförde fransmännen.
J. F. N. L. W:son M.
Höchstädt, stad i bajerska
reg.-omr. Schwaben-Neuburg vid vänstra stranden
af Donau. 2,305 inv. (1905). 20 sept. 1703 blef
österrikiske generalen Styrum slagen därstädes af
en bajersk-fransk armé under kurfursten af Bajern
och marskalk Villars, och 13 aug. 1704 vunno
prins Eugens af Savojen och hertig Marlboroughs
förenade arméer en lysande seger vid H. öfver
de förenade bajrarna och fransmännen under
kurfursten af Bajern och marskalk Tallard. Den
sistnämnde måste med en del af sin här gifva sig
fången, sedan han af Marlborough blifvit instängd
i byn Blenheim, hvarför engelsmännen
vanligen benämna slaget efter denna ort.
C. O. N.
Höckenflycht, J. Se Hökeflycht.
Höckert, Johan Fredrik, målare, f. 26
aug. 1826 i Jönköping, d. 16 sept. 1866 i
Göteborg, började tolf år gammal teckna för J. J.
Ringdahl i Stockholm, studerade 1844–45
vid konstakademien, gjorde studieresor i Sverige i sällskap med sin äldre
kamrat Boklund och följde honom 1846 till München. Först där fick han
undervisning i målning, studerade äfven lefvande modell och försökte sig
med genremotiv (Två banditer, som dela rofvet, 1849). S. å. återkom
han hem, gjorde en studieresa i Lappland och for så till Paris 1851. Där
påverkad af en tysk kamrat, Max Hess, tog han
itu med ett historiskt motiv, Drottning Kristina
befaller sina drabanter att mörda Monaldeschi
(1853, Göteborgs museum; färgerna ha svartnat
betydligt). Den teatraliskt uppstyltade, men
koloristiskt effektfulla målningen erhöll mention honorable
på salongen nämnda år. Sedan H. utställt taflan
i Sverige, blef han agré vid akademien, som äfven
tillerkände honom resestipendium. På nyåret 1854
återvände han till Paris och målade nu med
ledning af ett af sina utkast från Lappland den stora
taflan Gudstjänst i ett lappkapell, som belönades med
första klassens medalj på världsutställningen 1855.
H:s förhoppning, att svenska staten skulle inköpa
taflan, gick om intet – ett konstverk, som ej var
hemsändt till påseende, ansågs ej kunna inköpas –
hvarpå H. 1856 sålde taflan till franska regeringen
(den finns på museet i Lille). H. gjorde nu en tur
till Nederländerna och studerade Rembrandt, målade
s. å. Det inre af en lappkåta, som erhöll en af
hedersplatserna på salongen 1857, hemsändes året
därpå och inköptes för Nationalmuseum. Andra
målningar från dessa år äro En scen från
lappmarken och Hemkomst från jakten (såld till
England). 1858 återvände H. till hemlandet och blef
nu vice professor vid akademien, hvars led. han
var sedan 1856. Hemma målade han lapplandsmotivet
Brudfärd på Hornavan (1858, Nationalmuseum),
en målning, som med fint uppfattad
naturstämning, bredt behandlingssätt och blond ton visar
ett annat målarlynne än hans föregående arbeten.
Han besökte Dalarna s. å. och målade sedan flera
motiv därifrån: Dalkulla bärande sitt barn till dopet,
Rättvikskulla vid spiseln (1860, Göteborgs museum),
Höskörd vid Siljan (såld till England), Gustaf Vasa
räddas af Tomte Matts’ hustru (1860, i
Utmelandsmonumentet). 1861–62 reste H. till Spanien,
Tunisien och Italien och hem öfver London, där
han var biträdande kommissarie vid världsutställningens
svenska konstafdelning. Från 1862 är
porträtt af bejen i Tunis (Gripsholm), året förut
hade han målat Karl XV i frimurardräkt (Ulriksdal).
Hemkommen började han sin stora målning
Stockholms slotts brand den 7 maj 1697 (skisser i
teckning och i olja på Göteborgs museum). Hans
intresse delades likväl under de följande åren
mellan detta storverk och annan sysselsättning. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
