- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
281-282

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hörnefors, järnbruk i Umeå - Hörner, Johan - Hörnesit Haid., miner - Hörnfeldt - Hörningsholm, fidekomissegendom i Mörkö socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där Duncker föll, restes 1874 till 100-årsdagen
af Dunckers födelse en minnesvård (se fig.)
med

illustration placeholder
Duncker-monumentet vid Hörnefors.


inskriften: "Här föll i strid för fosterlandet
J. Z. Duncker den 5 juli 1809. Att dö
för vårt land är att lefva för vår ära".
C. O. N.

Hörner, Johan, porträttmålare, f. 1711 i
Edebo socken (Uppland), d. 11 mars 1763 i
Köpenhamn, kom vid sjutton års ålder i lära
hos den berömde porträttmålaren Scheffel,
hos hvilken han vistades i sju år. 1735 begaf
han sig för vidare studier till Köpenhamn, där
han kom att stanna. Där vann han ganska snart
ett visst anseende, så att en så framstående
man som Rostgaard 1741 lät porträttera sig
af honom. Utom dylika arbeten skall han
äfven ha utfört eldskensstycken i Schalckens
maner. Som ett af de märkligaste i denna väg
nämnes en bild af Fredrik V och Juliana Maria
"i ett nattstycke", där konstnären äfven
säges ha framställt sig själf. Flera af hans
bilder blefvo stuckna i koppar af Chevillet,
O. H. de Lode och J. Haas. H. var k. hofmålare.
-rn.*

Hörnesit Haid., miner., snöhvita, bladiga
eller stråliga massor af ett vattenhaltigt
magnesiumarsenat af sammansättningen Mg3 As2 O8 + 8 H2O. A. Hng.

Hörnfeldt, Per Olof, riksdagsman,
f. 4 febr. 1830 å Hörnäs i Själevads socken,
Ångermanland, d. där 14 dec. 1890, kallades
redan vid 1862-63 års riksdag till den
plats i bondeståndet hans fader före honom
beklädt. Uppdraget förnyades för den sista
ståndsriksdagen, och därefter representerade
H. i Andra kammaren Norra Ångermanlands domsaga
1867 -79 samt Själevads och Arnäs tingslag 1882-
84 och från majriksdagen 1887 till och med 1890
års riksdag. Erfaren och slagfärdig, framstod han
i första ledet bland landtmannapartiets
män, mestadels tillhörande dess
niomannaråd. Utpräglad frihandlare, anslöt sig
H. efter landtmannapartiets sprängning 1888
till gamla landtmannapartiet. Motståndarna
aflägsnade honom då från den plats i
statsutskottet, som han vid alla af honom
bevistade riksdagar från 1867 innehaft, och
öfverflyttade honom till bankoutskottet,
hvars vice ordf. han var 1888- 90. H. var
statsrevisor 1880-81, medlem af Posseska
regeringens landtförsvarskommitté 1880- 82 och af
1889-90 års bankkommitté. I hemorten var han en
mångårig och inflytelserik led. af landstinget.
V. M.

Hörningsholm, fideikommissegendom i Mörkö
socken, Södermanlands län, med hufvudbyggnaden
(se fig. 1; uppförd vid midten af 1700-talet af
grefve Nils Bonde, efter ritning af Hårle-

illustration placeholder

Fig. 1. Hörningsholms slott (uppfördt efter
Hårlemans ritning), sedt från sjösidan.

man, sedan det äldre slottet förstörts af
ryssarna 1719) i ett dominerande läge på
en klippa i nordligaste delen af Mörkön
nära segelleden mellan Södertälje och
Östersjön. Godset omfattar 33 5/8 mtl i Mörkö
socken samt l 1/2 mtl Näs i Grödinge socken,
Stockholms län, samt var 1908 taxeradt till
915,900 kr. Arealen utgör omkr. 5,600 har,
däraf omkr. 1,900 har odlad jord. Ursprunget
till H. torde varit en gård Symondöö,
belägen på en ö, som sedan sammanvuxit med
Mörköns norra strand. Symondöö sätesgård
tillhörde Folkungaätten; den nämnes 1310 som
tillhörig hertigarna Erik och Valdemar och
såldes s. å. till Tyska orden. Den tillhörde
1355 Erik Karlsson Örnfot, 1380 riksrådet
Bengt Filipsson Ulf och i början af 1400-talet
riddaren Gustaf Leeksson. Äfven Hyrn nämnes 1268
såsom tillhörigt Folkungaätten, och möjligen
ha Hyrn och Symondöö varit skilda gårdar, som
sedan uppgått i Hörningsholm. Detta tillhörde i
midten af 1400-talet Erengisle Nilsson d. y. (af
Hammarstadsätten), såldes omkr. 1480 af hans änka
till riksrådet Nils Sture och tillhörde sedan
Sturesläkten till 1616. Bland H:s egare under
denna tid märkas Kristina Gyllenstierna, som dog
på H. 6 jan. 1559, hennes son, riksmarsken grefve
Svante Sture, hvilken satte slottet ungefär i
det skick, som Dahlberghs Sueciæ-verk visar
(fig. 2), samt hans änka, Märta Eriksdotter
Leijonhufvud ("Kung Märta"). Från 1658 egdes
H. af medlemmar af ätten Banér och såldes
1746 till grefve N. Bonde (d. 1760), som af
H. 1750 stiftade ett fideikommiss. När 1855
Hörningsholms-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free