- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
331-332

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Id l. Ort, zool. mörtfisk - Ida, astron. småplanet - Ida, berg - Ida 1. Berg i Mindre Asien - Ida 2. Berg på Kreta - Idacius. Se Hydatius - Idaho, stat i Nordamerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

331

Ida-Idaho

332

den finnes utplanterad också på flera ställen
i Sverige.

- Den bredpannade iden, L. cephalus L.,
L. latifrons Nilss. (den hänföres af en del
författare till släktet Squalius), förekommer
på åtskilliga ställen i mellersta och södra
Sverige, under namn af farna (Östergötland),
d i c k k o p p (Göta älf) och årännare
(Örebro), men ingenstädes i större mängd,
och tillhör våra mindre vanliga mört-fiskar.
Tärnan blir ungefärligen lika stor som iden och
når stundom en vikt af 3,4 kg. Från iden såväl
som våra öfriga mörtfiskar är färnan lätt att
skilja därpå, att analfenan är i nedre kanten
bågformigt afrundad (ej tvär eller inskuren).
Sidolinjens fjäll äro ej heller så talrika
som hos iden (antalet varierar mellan 44-46).
Svalgtänderna sitta i två rader, men äro 2 i ena
och 5 i den andra raden. Färgen växlar liksom
hos iden efter årstid och ålder och är mer eller
mindre ljust silfvergrå, med mörkare olivgrön
färg på ryggen. Buk- och analfenorna äro hos
de äldre vackert karmosinröda, med gul bas; de
yngre ha bleka, gråaktiga fenor liksom iden.

- På kontinenten är färnan mera allmän än
i Sverige; i England kallas den chub. R-L-
(L~e-)

Ida, astron.y en af småplaneterna.

Ida (grek. Ἴδη, dor. dial. Ἴδα). 1. (Nu
Kaz dagh) Bergsträckning i nordvästra delen
af Mindre Asien inom de forna landskapen
Troas, Frygien och Mysien. Berget är ännu
i dag till stor del skogbevuxet och ger
upphof åt en mängd källsprång, med anledning
hvaraf det redan af Homeros betecknas som
"det källrika I.". Dess högsta topp höjer sig
1,770 m. ö. h. Idaberget var fordom helgadt åt
gudamodern Kybele, som därför äfven kallades den
"Idaiska modern". Vid dess fot låg det frejdade
Troja, och till detsamma anknyta sig många
af den grekiska fornålderns sagor: Ganymedes’
bortröfvande, Paris’ dom m. fl. – 2. Berg på
Kreta, utgörande mellersta delen af den höga
bergås, som i riktning mot ö. och v. sträcker sig
genom hela ön. Nedanför dess högsta, vanligen
snöklädda, topp (nu Psiloriti, "högberget",
2,460 m. ö. h.) visade man fordom den grotta,
i hvilken enligt den kretensiska sagan Zeus
efter sin födelse fostrades af Idabergets nymfer.
A. M. A.

Idacius. Se Hydatius.

Idaho [ai’dəhåu], en af Nord-Amerikas
förenta stater, belägen i norra delen af
Rockymountains-området, mellan 42° och 49°
n. br. samt 111° och 117° 10’ v. lgd, och
gränsande i n. till Brittiska Columbia, i ö. till
Montana och Wyoming, i s. till Utah och Nevada
och i v. till Oregon och Washington. 218,362
kvkm. (= Göta och Svea land, Gäfleborgs län
och Härjedalen). I sin nordöstra del är staten
fylld af Rocky mountains’ västligaste kedjor,
af hvilka Bitterroot mountains bilda gräns
mot Montana. Större delen af landet upptages
af 1,200–1,800 m. höga platåer, ofta bildade
af basalt, öfver hvilka, höja sig några från
n. v till s. ö. strykande kedjor, såsom Salmon
river mountains och Sawtooth range. Endast där
och i de lägre i n. liggande Coeur d’Alène
mountains träffas högberg, ehuru i mindre
omfattning. Den högsta toppen är Hyndman peak,
3,960 m. Basaltplatåerna äro endast på några
ställen täckta af artemisiabuskar (sage-brush)
och gräs, men i regel äro de öde och omöjliga att
uppodla. Den betydligaste floden är Snake river,
som kommer från Yellowstoneparken
och i västlig riktning flyter i djupa
cañonsklyftor och med många fall igenom
landets södra del, därpå böjer sig åt n.,
bildande under en sträcka gräns mot Oregon
och Washington. Dess största biflod är
Salmon river. Norra delen har flera stora
sjöar. Klimatet har en starkt kontinental
prägel. I Boisé city är årsmedeltemperaturen
10,4°, medan temperaturen i juli är 22,6° samt i
jan. -2,6°. Nederbörden är obetydlig, hvarför
mångenstädes konstgjord bevattning fordras
för jordbruket. Folkmängden, som 1870 steg
till endast 15,000 pers., var 1890 84,385 och
1900 161,772 och beräknades 1907 till 273,000,
hvilket dock ej är mer än 1,2 inv. på 1 kvkm. Af
1900 års folksiffra voro 4,226 indianer, 1,467
kineser, 1,291 japaner, 293 negrer; 24,604 voro
födda utomlands (2,822 i Sverige). Indianerna
bo på fem åt dem anvisade reservationer och
tillhöra stammarna shoshone, nez-percés,
selish, pend d’oreille m. fl., panashter och
wihinashter. En stor del af befolkningen är
mormoner, därnäst komma katoliker, metodister,
baptister och presbyterianer. Staten har två
normalskolor. Ett statsuniversitet finnes i
Moscow (stiftadt 1889), som 1906 hade 32 lärare,
375 studerande. Dessutom underhålla de olika
bekännelserna 5 colleges eller skolor. – Trots
de ogynnsamma naturförhållandena har jordbruket
vunnit en ganska stor utveckling, i synnerhet
i öfre Snakeriverdalen, kring Björnsjön
i s. ö. och vid Boise river (biflod till
Snake river). Ett storartadt bevattningssystem
har de senare åren anlagts, omfattande 6,100
km. kanaler, som vattna 1,3 mill. har. Dessutom
har förbundsregeringen bekostat 500 km. kanaler,
vattnande 32,000 har, och har under anläggning
ett annat kanalsystem, som skall vattna 150,000
har. Viktigast är hveteodlingen (1908 92,800
har med 7 mill. bushels i skörd), därefter
följa hafre (5,7 mill. bushels) och korn (2
mill. bushels). Äfven odlingen af sockerbetor,
frukter, hö och lucern är betydlig. Inom
boskapsskötseln intager fårafveln första
rummet (1908 3,6 mill. får, producerande 2,5
mill. kg. tvättad ull med ett värde af 3,7
mill. doll.). Timmerskog upptager 7 proc. af
statens yta. I:s viktigaste inkomstkälla är
bergsbruket. 1863 upptäcktes guld i Orofino vid
Clearwater creek (biflod till Snake river) och
1864 vid Boise river. 1906 producerades 1,730
kg. guld, 280,000 kg. silfver, 3,860 ton koppar,
117,000 ton bly och 570 ton zink. Äfven svafvel
och salt brytas. Hela värdet af mineralprodukter
anslogs s. å. till 22,7 mill. doll. Medelpunkten
för grufdriften är numera Coeur d’Alène i statens
nordligaste del. Industrien har de senare åren
starkt utvecklats (värde
1905 nära 9 mill. doll.) och omfattar
hufvudsakligen kvarn- och sågverksindustri.
Staten genomskäres af Northern Pacific, Great
Northern och Oregon short line; sammanlagda
längden var 1907 4,520 km. I. delas i 23
counties. Det har en representation på två
kamrar: senaten (som har ett ombud för
hvarje county) och representanternas hus (som
räknar 53 ledamöter), hvilka väljas för två år
och samlas hvartannat år. Valrätt tillkommer
en hvar, man eller kvinna, som fyllt 21 år och
bott i staten 6 månader. Guvernören väljes för
två år. Till unionens kongress sänder I. två
senatorer och en medlem af representanternas hus.
Statsskulden utgjorde
1906 1,079,000 doll. Den taxerade
förmögenheten var sept. 1906 80,7 mill.
doll., den verkliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free