- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
369-370

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idun, nord. myt. - Idun, sällskap - Idun, i Stockholm, tidning - Iduna Se Götiska förbundet - Idunna, astron. småplanet - Iduns tryckeriaktiebolag - Idus, lat - Idus, zool. Se I d.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hennes bortförande af jätten Tjasse. De
tre åsarna Oden, Höner och Loke voro en gång
stadda på vandring och skulle laga sig mat, men
misslyckades. Detta vållades af jätten Tjasse,
som i örnhamn slagit sig ned i ett träd öfver
deras hufvud. Tjasse förklarade, att kokningen
endast i det fall skulle lyckas, att de lämnade
honom hans fulla andel af köttet. Loke tyckte
dock, att Tjasse tog för mycket, och slog
till honom med en stång; men denna fastnade
då ögonblickligen med sin ena ända vid örnens
kropp och med den andra vid Lokes händer, så att,
när örnen började flyga, Loke släpades ömkligen
fram öfver marken. I sin nöd måste han lofva att
bringa I. i Tjasses våld. Detta gjorde han äfven;
han lockade henne utom Asgård, och örnjätten
flög bort med henne till Trymhem. Efter I:s
bortröfvande blefvo gudarna gamla och gråhåriga;
man höll ting och uppdagade, att Loke var den
skyldige. Han måste utfästa sig att återföra
I. till Asgård. Iklädd Frejas falkhamn, flög
han till Trymhem, träffade där I. ensam hemma,
förvandlade henne till en nöt, som han höll i
sina klor, och flög tillbaka det fortaste han
kunde. Men Tjasse kom snart hem, saknade I. och
satte efter Loke. När gudarna sågo falken komma
med nöten och förföljas af örnen, samlade de en
hög spånor. Då Loke väl kommit inom borgmuren,
antändes högen, och elden slog upp i Tjasses
vingar, så att han vardt dräpt. Namnet Iðunn
betyder ’föryngrerskan’, och sagorna måste vara
af främmande ursprung, då njutbara äpplen ej
i hedentid funnos i Norden. Se Bugge, "Iduns
aebler" (i "Arkiv för nordisk filologi", 5).
(B-e.)

Idun, sällskap i Stockholm, stiftadt 22
nov. 1862 i ändamål att till personligt umgänge
sammanföra "i Stockholm bosatte män, hvilka åt
vetenskap, vitterhet och konst på skilda banor
egna verksamhet och intresse". Sällskapet
sammanträder en gång hvarje månad (med
undantag af juni-aug.); på sammankomsterna,
som med endast några få undantag egt rum å
Hotel Fenix (Drottninggatan n:r 71 c), ha
från 1864 föredrag hållits, representerande
växelvis de olika studieriktningar sällskapet
omsluter. Dessa studieriktningar ("sektioner")
äro 8: naturhistoria och geografi; fysiska och
matematiska vetenskaper; medicin; historia,
arkeologi och språkvetenskap; statsvetenskap,
filosofi och pedagogik; estetik, litteratur-
och konsthistoria; musik och dramatik;
bildande konst. Konstutställningar ha från
början egt rum vid hvarje sammankomst och
med få undantag besörjts af sällskapets
ledamöter. F. n. (1909) räknar sällskapet
omkr. 550 aktiva medlemmar. Ledamotsafgiften
är 8,50 kr. per år. Ledamotsval förrättas af
en nämnd af 18 personer jämte en sekreterare
och en kassaförvaltare, hvilka alla årligen
väljas. Sekreterare var från sällskapets
stiftelse till sin död (mars 1906) Harald
Wieselgren
(se denne), hvars hängifvenhet
för uppgiften och sällsynta begåfning i olika
riktningar tillförsäkrade sällskapet en lång
glansperiod. Efter honom har sekreterarsysslan
bestridts af Theodor Westrin. Se "Sällskapet Idun
1862-1896. Porträtt och matrikeldata" (1896),
en katalog, som, med inledning af Klas Lundin,
är redigerad af A. Levertin. Jfr Idunna.

I Karlskrona stiftades 22 nov. 1872 ett sällskap
Idun med likartdt syfte och samma stadgar som
det stockholmska, men upplöstes 1876. Äfven
i Örebro (Konkordia, se d. o., från 1862)
och Göteborg (Gnistan, se d. o., från 1878) ha
likartade sällskap bildat sig för att främja det
intellektuella arbetet och samlifvet, hvart å sin
ort. 1885 bildades i Stockholm ett kvinnosällskap
efter Iduns mönster, Nya Idun.

Idun, i Stockholm utgifven illustrerad
(vecko-)tidning för kvinnan och hemmet,
uppsattes i dec. 1887 af Johan Fritjof Hellberg
(f. 5 aug. 1855 i Danmarks socken, Uppsala
län, d. 3 dec. 1906 i Stockholm, student i
Uppsala 1876, bokhandlare i Nyköping 1881-83,
medarbetare i olika stockholmstidningar 1884-86,
utgifvare af illustrerade veckotidningen "Svea"
1886-87, sedermera af bl. a. ungdomstidningen
"Kamraten" 1892-1903, verkställande direktör
i Iduns tryckeriaktiebolag, se d. o.,
1893-1903). I sitt flitiga afhandlande af
såväl hushållsfrågor som hemlifvets ideella
intressen visste tidningen att träffa den
kvinnliga allmänhetens smak samt vann därigenom
en betydande spridning (1909 i en upplaga af
omkr. 50,000 ex.). Hellberg var till sin död
tidningens redaktör och efterträddes i denna
egenskap af Johan Nordling, som alltifrån 1888
hade varit I:s redaktionssekreterare. Biträdande
redaktör är Ernst Högman, som varit medarbetare
sedan 1899. Flertalet af Sveriges samtida
författarinnor och författare har lämnat
vittra eller andra bidrag till tidningen. Af
I. anordnade vittra pristäflingar ha gett
anledning till "upptäckande" af Selma
Lagerlöf, Annie Quiding (-Åkerhielm)
och Olof Högberg. Tidningen innehöll från
början i hvarje nummer bl. a. porträtt med
biografi af någon svensk kvinna, som verkat
förtjänstfullt i en eller annan riktning. Nyåret
1899 ändrades och utvidgades planen, i det
att I. blef en rikligt illustrerad tidning,
som uppmärksammar veckans tilldragelser icke
minst på litteraturens och konstens områden,
företrädesvis de inländska. Som bilaga till
I. utgifves från 1893 ett "romanbibliotek",
som meddelar uteslutande originalberättelser
af svenska författare. Prenumerationspriset var
först 4 kr. och utgör sedan 1905 6 kr. 50 öre.

Iduna, Götiska förbundets tidskrift. Se Götiska
förbundet
.

Idunna, astron., en af småplaneterna mellan Mars
och Jupiter. Planeten namngafs efter sällskapet
Idun i Stockholm, hos hvilket Astronomische
gesellschaft tillfälligtvis gästade, då det,
under sitt möte i Stockholm hösten 1877,
fick underrättelse om planetens upptäckt.
E. J. (B-d.)

Iduns tryckeriaktiebolag, ett af Stockholms
större boktryckerier, grundades 1893 af redaktör
Fritjof Hellberg (se Idun, veckotidningen)
genom inköp af Gernandts boktryckeriaktiebolag
och erhöll 1897 rang af k. hofboktryckeri. Med
tryckeriet var till 1904 förenad en kemigrafisk
och litografisk anstalt.

Idus, lat., kallades af forntidens romare
den mellersta dagen i månaden. Idus skulle
beteckna fullmånens inträde. I månaderna
Martius, Maius, Julius (Quintilis) och October
inföll Idus på den 15, i de öfriga på den
13. Likasom Calendæ, (se d. o.) var Idus
ofta utlånings- och inbetalningstermin.
R. Tdh.

Idus, zool. Se Id.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free