- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
373-374

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iffland, August Wilhelm - Ifigenia - Ifikles l. Ifiklos, grek. myt. - Ifiklos Se Ifikles - Ifikrates, grekisk fältherre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

373

Ifigeneia-Ifikrates

374

tiv; bäst äro hans äldre stycken, såsom Der
ver-brecher ans ehrsucht (1784), Die mundel
(s. å.; "De omyndige", 1814), Die jäger (1785)
^ och Die hagestolzen (1791); samlingar äro
Dramatische werke (16 bd, 1798-1802, med
själfbiografi) och N ene dramatische werke (2
bd, 1807-09), urval ha offentliggjorts 1827-28
(11 bd) och’1840 (10 bd; 2:a uppl. 1860). Se
arbeten om L af Funck (1838), Duncker (1859),
Genée (1896), Stieler (1898) och Lampe (1899).
O. B. N.*

IfigeneVa (grek. ’lytyéveia, lat. Iphigema),
grek. myt., en dotter af Agamemnon och
Klytaimnestra. Då grekernas till kriget mot
Tröja samlade här och flotta i hamnen vid Aulis,
på Beotiens kust, uppe-

Ifigeneias tillämnade offrande.
(T. v. Agamemnon, som

i själsvånda öfverhöljt sitt hufvud; t.
h. offerprästen

Kalchas.) Efter en pompejansk väggmålning.

höllos af vidriga vindar, emedan
öfverbefälhafvaren Agamemnon förtörnat
gudinnan Artemis, lät denne på siaren Kalchas’
inrådan hämta sin dotter I. till lägret under
förevändning att förmäla henne med Akilles, men
i själfva verket för att medelst hennes offrande
blidka den vredgade gudinnan. I. räddades på
ett underbart sätt af Artemis, som i hennes
ställe satte en hind (jfr fig.) och förde henne
själf till sin helgedom i taurernas land (det
nuv. Krim), där hon enligt rådande sed måste åt
gudinnan offra alla ankommande främlingar. Dit
kom efter en lång tid I:s broder, den med
anledning af modermordet landsflyktige och af
Erinyerna jagade Orestes. Han igenkändes af
I., hvilken i hans sällskap flydde tillbaka
till Grekland, därvid medförande bilden af
den tau-riska gudinnan, åt hvilken hon säges
ha stiftat en ny, med människooffer förenad,
gudstjänst vid Brauron i Ättika eller, enligt
en annan saga, i Sparta, där denna gudomlighet
dyrkades under namn af Artemis Orthia. Sålunda
har sagodiktningen sökt gifva en förklaring åt
den vid vissa grekiska orter fästa traditionen
om en dyrkan af Artemis Tauropolos, hvilken man
på grund af namnlikheten ansett vara identisk
med den tauri-ska. Taurerna påstodo, enligt
Herodotos, att den

gudinna, åt hvilken de offrade, var ingen annan
än I. själf. Äfven i Hermione och andra grekiska
orter dyrkades gudinnan Artemis under namn af I.,
och enligt Hesiodos skall I. af Artemis blifvit
gjord odödlig och förvandlad till Hekate. Allt
detta tyder på, att I. från början måhända
icke var något annat än en af de mångskiftande
gestalter, under hvilka man dyrkade gudinnan
Artemis. - I de homeriska sångerna namnes
I. ingenstädes, men väl omtalas bland Agamemnons
döttrar en Ifianassa, hvilken i den yngre sagan
delvis undantränges af I. Denna sistnämndas
öden i Aulis och hos taurerna behandlades med
förkärlek af de tragiske skalderna, bland
hvilka Euripides efterlämnat två därefter
uppkallade sorgespel ("I. i Aulis" och "I. hos
taurerna"). Äfven i nyare tider har denna saga
varit föremål för dramatisk bearbetning af Eacine
("Iphigénie en Aulide") och Goethe ("Iphigenia
auf Tauris"), hvarjämte den fått lämna texten
till två af Glucks förnämsta operor ("Iphigénie
en Aulide" och "Iphigénie en Tauride"). Äfven
grekernas bildande konst har flitigt behandlat
ämnen hämtade från sagan om I. Berömd var i
synnerhet en tafla af Timanthes, som föreställer
ögonblicket före I:s offrande och måhända ligger
till grund för en i Pompeji funnen, numera i
Neapels museum förvarad, väggmålning öfver samma
ämne (se fig.). A. M. A.

1’fikles (grek. 7<pt*%, lat. Iph~icles)
1. Ffik-los, grek. myt., en son af den
argiviske konungen Amfitryon och Alkmene,
tvillingbroder till He-rakles, med hvilken
såväl han som sedermera hans son lolaos
deltog i utförandet af åtskilliga bragder.
A. M. A.

1’fiklos. Se Ifikles.

IfVkrates (grek. ’/^^^dr^g, lat. Iphicrätes),
en af det forna Greklands yppersta fältherrar,
f. omkr. 413 f. Kr. i Aten, gjorde sig ett
berömdt namn både genom den förträffliga
öfning och disciplin, sdm han förstod att
upprätthålla bland de legotrupper, af hvilka
de grekiska krigshärarna på hans tid till
största delen voro sammansatta, och ännu
mera genom viktiga förbättringar i beväpning
och stridssätt. Han bildade ett nytt slag
af trupper, s. k. peltaster, beväpnade med
långt svärd och lans, men liten sköld (pelte)
och ett lätt linnepansar, hvilka utgjorde
ett slags mellanting mellan den äldre tidens
tungrustade fotfolk (hopliter) och egentliga
lättrustade. Peltasternas bestämmelse var mindre
att verka i sluten massa än att genom snabba och
opåräknade rörelser bringa fienden i förvirring,
och genom deras högt uppdrifna taktiska färdighet
lyckades det I. att vinna åtskilliga fördelar
öfver spartanerna, samtidens mest fruktade
krigare. År 392 erhöll han befälet öfver en af
Aten under det s. k. korintiska kriget uppsatt
legohär och lyckades att vid Lechaion nära Korint
tillfoga spartanerna ett kännbart nederlag. Under
den följande tiden var han verksam dels i Tracien
för återupprättandet af Atens inflytande,
dels i Egypten som öfverbefälhaf-vare för
en i perserkonungens sold stående grekisk
legohär. Efter återkomsten till Aten (373)
skickades han med en här och en flotta till
Kerkyra, som belägrades af spartanerna,
och lyckades i dessa farvatten vinna flera
fördelar. 369 var I. anförare för de trupper,
hvilka Aten som Spartas bundsförvant skickade
i fält. Kort därefter uppträdde han ånyo på
krigsskådeplatsen i Tracien och sedermera,
jämte Chares

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free