- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
457-458

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Improbation, underkänna - Improbatur. Se Improbation - Improbera. Se Improbation - Improduktiv, ofruktbar - Impromptu, improvisation - Improperier - Improvisation - Improvisera - Impuls - Impurism, språkblandning - Imputera - I-mrad. Se I-mosjar - Imros. Se Imbros - Imru-I-kais, arabisk kung - Imst, köping i Tyrolen - Imuschagh. Se I-mosjar - In. lat. - In. lat. 1. Sammansättningspartikel - In. lat. 2. Preposition - In. lat. 3. kem. för indium - In., förkortning för inch - In abstracto, lat. - In absurdum. Se Absurdum - Inacceptabel, oantaglig - Inaccessible island, eng. Se Tristan da Cunha - Inachos - Inachos 1. Flodgud - Inachos 2. namn på floder i forna Grekland - Inackordera - Inadaptiv - Inadekvat - Inadvertens, vårdslöshet - Inaequitelae, zool., väfspindlar - In aeternum, lat., för evigt - Inafvel, husdjurssk.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


tur, lat., "han (eller hon) underkännes
(kuggas)", ett af de vitsord, som begagnas
vid kunskapspröf-ningar. Se Betyg, sp. 177. -
Improbera, icke antaga, ogilla, underkänna,
"kugga". - Jfr Approbation.

Improbatur. Se Improbation.

Improbéra. Se Improbation.

Improduktiv (fr. improductif, af lat. nekande
in och producere, frambringa, alstra), som icke
alstrar något; icke lämnar någon behållning;
ofruktbar. - Subst. Improduktivitét. - Jfr
Produktiv.

Impromptu (lat. in promptu, med lätthet),
något, som säges eller göres utan förberedelse,
ögonblickligt infall; improvisation, i nyare
musik äfven i allmänhet fantasistycke af obestämd
form, för piano. Jfr Improvisera.
A. L. *

Impropérier (lat. improperia, förebråelser,
näml. Jesu förebråelser till folket), mus.,
antifonier och responsorier, som i katolska
kyrkan sjungas på långfredagen före mässan och
oftast efter gammal gregoriansk melodi. Ett
undantag göra Palestrinas berömda improperier,
komponerade i enkel "falso bordone"-stil, hvilka
alltsedan 1560 årligen uppföras i Sixtinska
kapellet i Rom.

A. L.*

Improvisation, Improvisatör. Se Improvisera.

Improvisera (fr. improviser, af lat. impromsus,
oförutsedd), utan förberedelse, "på stående
fot", efter ögonblickets ingifvelse göra vers,
hålla ett tal, fantisera ett musikstycke
o. s. v. (inom det estetiska området):
med de medel, som finnas till hands,
i hast anordna något. - Improvisation,
konsten att improvisera; resultatet däraf. -
Improvisatör, fem. -t ris (it. improvvisatöre,
fem. improvvisatrice), en som besitter
förmågan att improvisera. Improvisatörer
tillhöra flera litterärt och musikaliskt
begåfvade folks, t. ex. arabernas, diktning. I
Europa är det särskildt italienarna, hos hvilka
improvisationens konst odlats dels i dramatisk
(jfr Commedia dell’arte), dels i musikaliskt
lyrisk form. Många ha af sin begåfning för
improvisation i Italien gjort ett yrke cch
skördat både beundran och inkomster. Skildringar
af dylika improvisatörer finnas talrikt i
vitterheten, t. ex. i m:me de Staéls "Corinne"
(1807; sv. öfv. 1808–09).

Impuls (lat. impulsus), påstötning, väckelse
(till något), eggelse. Se f. ö. Explosion,
sp. 1172, och Hjärnverksamhet, sp. 857- 858. -
Impulsiv, plötslig; eggande; rik på impulser;
som följer ögonblickets ingifvelse - Subst. I
m-pulsivitet.

ImpurPsm (af lat. impurus, oren), "orenhet",
språkblandning. - Impurist, en som orenar
ett språk genom inblandning af främmande ord. -
Motsats: _P urism. Se Språkrensning.

Imputera (af lat. imputare, tillräkna, förebrå),
tillräkna sig eller andra en handling till
förtjänst eller skuld i moraliskt afseende. -
Imputäbel, som kan iinputeras. - Imputabilitét,
egenskapen att vara imputabel. - Imputatiön,
tillräknande, beskyllning.

I-mrad. Se I-mosjar.

Imros. Se Imbros.

Imru-I-kais, arabisk konung och skald,
f. omkr. 500, d. omkr. 540, är ryktbar som
författare till en af de sju under namnet
"Muallakat" (se d. o.) kända gammal-arabiska
dikterna. Utom denna sång
har man af I. en lyrisk diktsamling, eller
"divan", utgifven jämte fransk öfv. af W. Mac
Guckin de Slane ("Le diwan d’Amrolkais", 1837)
och i tysk metrisk bearbetning af Fr. Euckert
("Amrilkais, der dichter und könig, sein leben,
dargestellt in seinen liedern", 1843). I. förde
ett oroligt lif. Genom sina kärleksäfventyr och
de omständigheter, under hvilka han hämnades
sin faders död, blef han ett omtyckt föremål
för sitt folks framstående berättargåfvor.

(K. V. Z.)

Imst, köping i norra Tyrolen, nära floden
Inn. 2,570 inv. (1900). I. var fordom hufvudort
för en omfattande handel med kanariefåglar,
af hvilka årligen utfördes för omkr. 40,000
floriner.

Imuschagh. Se I-mosjar.

In, lat. 1. Sammansättningspartikel, med
nekande betydelse, motsv. sv. o-. Framför
b eller p öfvergår partikelns n till m; med
ett följande J, m eller r assimileras det. -
2. Preposition, med grundbetydelserna till, i;
brukas äfven i en mängd sammansättningar och
undergår då samma förändringar som den ofvan
nämnda sammansättningspartikeln. – 3. Kemiskt
tecken för indiums (se d. o.) atomvikt, 114,8.

In., förkortning af inch (se d. o.).

In abstracto, lat. (jfr Abstrahera), i och för
sig, i allmänhet, utan hänsyn till något annat
begrepp. Motsats: In concreto (se d. o.).

In absurdum. Se Ad absurdum.

Inacceptabel (fr. inacceptable), oantaglig. Jfr Accept.

Inaccessible island [inäksersibl äilend],
eng. Se Tristan da Cunha.

Inachos (grek. Ivakos, lat. Inachus).
1. Flodgud och äldste sagokonungen
i grekiska landskapet Argolis, son af Okeanos
och Tethys, blef med okeaniden Melia eller
Argia fader till Foroneus, Aigialeus och Io. Då
Poseidon och Hera tvistade om besittningen af
Argolis, fällde I. som skiljedomare utslaget
till den senares förmån och säges med anledning
däraf ha blifvit af Poseidon bestraffad därmed,
att den efter honom uppkallade floden under den
heta årstiden utsinar. – 2. Namn på åtskilliga
floder i det forna Grekland. Mest omtalad bland
dessa är den ofvan nämnda hufvudfloden (nu
Panitza) i Argolis. Den upprinner på de Arkadiska
gränsbergen och faller ut i nordligaste hörnet
af argoliska hafsviken (nu Naupliaviken). Äfven
de i norra Grekland belägna landskapen Etolien
och Tessalien ha hvar sin flod med detta namn,
af hvilka den förra, kommande från Epirus, är
biflod till Acheloos, den senare till Spercheios.

1 o. 2. A. M. A.

Inackordera (jfr Ackordera), betinga bostad
och kost för någon. – Inackordering, mot
betalning erhållet rum och kost; person, som är
inackorderad, kostgängare.

Inadaptiv (af lat. nekande in och aptäre,
anpassa), ur stånd till anpassning.

Inadekvat, motsatsen till adekvat (se d. o. och
Definition).

Inadvertens (af lat. nekande in och advertere,
vända uppmärksamheten åt), ouppmärksamhet,
vårdslöshet.

Inaequitelae, zool., väfspindlar. Se Spindeldjur.

In aeternum, lat., för evigt, i evighet.

Inafvel, husdjurssk., parning af husdjur, vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:38 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free