- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
465-466

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inchbald, Elisabet - In Christo och In Christi nomine, lat. Se In X - Incidit in Scyllam, qui vult vitare Charybdim, lat. - Incipt, lat., (boken) börjar (här). - Incision - Incision 1. Kir. - Incision 2. Metr. - Incitantia, lat. Incitament - Incitera, egga - Incl., förkortning för lat. inclucive. Se Inklusiv - Inclusive. Se Inklusiv - In caena domini, lat. - Incog., förkortning för incognito - Incognito. Se Inkognito - Incompletae, Kronbladslösa, bot. - In concreto, lat - In confesso, lat - Incontinentia. Se Inkontinens - In contumaciam. Se Contumacia - In corpore, lat. samtligen - Incrementum, lat. Se Inkrement - Incroyable, fr., "otrolig" - Incubus, mara - Inculisma - Incusi, lat. num. Se Mynt - ind., förkortning för lat. indicativus. Se Modus - I. N. D., flrkortning för lat. in nomine Dei - Ind., amerikansk förkortning för Indiana - Indal. - Indal. 1. Socken i Västernorrlands län - Indal. 2. Tingslag i Medelpad - Indals-Liden, socken i Västernorrlands län - Indalsälfven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

465

In Christo-Indalsälfven

466

A simple story (1791) samt Natur e and art
(1796) ansluta sig till miss Burneys. 1795 utkom
i sv. öfv. "Presten Dorriforths historia". Se
biogr. utg. af Boaden 1833 och inledningen till
1880 års nytryck af "A simple story".

In ChrFsto och In C h r i’s t i n orm i n e,
lat. Se I n X.

Tncidit in Scyllam, qui vult vitare Chary’bdim,
lat., "den, som vill undvika Charybdis, råkar
ut för Skylla", "man kommer lätt ur askan i
elden", ordspråk, som leder sitt ursprung från
ett af Phi-lippe Gaultier från Lille omkr. 1180
författadt arbete, "Alexandreis". Jfr Charybdis
och Skylla.

rncipit, lat., (boken) börjar (här). Se E
x-plicit.

Incisiön (lat. inclsio, af incldere, inskära,
af-skära). 1. Kir., insnitt, det konstmässiga
Öppnandet af kroppens yttre delar, såsom
huden, ögats yttre hinnor, ränderna af de
yttre öppningarna. Termen begagnas emellertid
äfven för snitt i djupare delar, synnerligast
då det gäller att öppna inre kanaler eller
håligheter. Vanligast göras insnitten med
skärande instrument, knif eller sax, endast
undantagsvis, och då man har att frukta starkare
blödning, med tunna glödjärn. - 2. Metr., kort
paus vid deklamation af vers. Jfr K a t a l e x.
1. Rsr.*

lncita’ntia, lat., Incitament, eggelsemedel,
retmedej, upplifvande medel. Jfr E x c i t a n
t i a.

Incitera (lat. incitäre), egga, reta.

incl., förkortning för lat. inclusive (se
Inklu-si v).

Inclusive. Se I n k l u s i v.

In ccena eWmini, lat. ("vid Herrens måltid"),
begynnelseorden af den bekanta bulla, som
Urban V 1362 utfärdade mot kättarna. En
uppläsning af densamma egde rum hvarje
skärtorsdag intill 1869, då Pius IX,
åtminstone formellt, upphäfde detta bruk.
P. F.*

incog., förkortning för it. incognito. Se
Inkognito.

lnco;gnito. Se Inkognito.

Incomplétöe, Kronbladslösa (Apetalce),
bot., benämndes af E. Fries 4:e serien af
de diko-tyledona fanerogamerna i det af honom
uppställda systemet. Blommorna äro ofullständiga,
utan egentliga kronblad, endast med enkel kalk,
af fjäll o. s. v. Serien delades af Fries
i 3 klasser: Bractei-florce, Juliflorce och
Nudiflorce. O. T. S. (G. L-m.)

In concreto, lat. (jfr Konkret), i verkligheten,
med af seende fäst vid ett visst, bestämdt
fall. Motsats: In abstracto.

In confe’880, lat., ett uttryck, som man finner
användt inom processrättsdoktrinen för a,tt
uttrycka, att ett förhållande är af vederbörande
part i rättegång erkändt och således icke tarfvar
bevis. E. K.

lncontine’ntia. Se Inkontinens.

In contumäciam. Se C o n t u m a c i a.

In 00’rpore, lat., i sin helhet, samtligen. Jfr
C orpu s.

IncremeWum, lat. Se Inkrement.

Incroyable [äkrωaja’bl], fr., "otrolig", under
franska direktoriets tid benämning på tillgjord
sprätt. Sprättarna (les incroyables) utmärkte
sig dels genom sitt extravaganta klädselsätt
(för detaljerna däraf se Dräkt, pl. III,
fig. 12), dels för sitt förvrängda uttal af
vissa konsonanter och sitt
ideliga upprepande af frasen c’est incroyable
("det är otroligt").

Incubus (lat., af <i>inculare</a>, ligga på något),
mara. Hos de gamle romarna var incubus en
folkbenämning på skogsguden Faunus (Silvanus),
emedan man trodde, att denne nattetid besökte
kvinnor och äfven plågade dem med hemska
drömmar. Enligt medeltidens folktro kunde djäflar
stundom pläga köttsligt umgänge med människorna
och afla barn med dem. Sådana demoner spelade
en viktig roll i häxeriprocesserna; de hette på
teologernas språk i’ncubi och su’ccubi.
De omnämnas i bl. a. påfve Innocentius VIII:s
bulla af 5 dec. 1484 ("Ad futuram rei memoriam"),
och t. o. m. Luther talar om dem flerstädes i
sina "Tischreden".

Inculisma, det romerska namnet på A n g o u-1
é m e_.

Incusi (näml. nummij mynt), lat. ("smidda"),
num. Se Mynt.

ind., förkortning för lat. indicativus (indika-t
i v). Se Mö d u s.

I. N. D., förkortning för lat. in no’mine Dei,
in nofmine Do’mini) i Guds (Herrens) namn.

Ind., officiell amerikansk förkortning för
Indiana.

Indal. 1. Socken i Västernorrlands
län, Indals-tingslag. 30,536 har. 2,623
inv. (1908). I. utgör ett konsist. pastorat i
Härnösands stift, Medelpads östra kontrakt. -
2. Tingslag, ingår i Medelpads östra domsaga
och fögderi samt omfattar socknarna Indal,
Indals-Liden, Holm. 1,318 kvkm. 6,602
inv. (1908).

Indals-Liden, socken i Västernorrlands
län, Indalstingslag. 70,960 har. 2,725
inv. (1908). I.-L. bildar med Holm ett
konsist. pastorat i Härnösands stift, Medelpads
östra kontrakt.

Indalsälfven, en bland Norrlands största floder, afloppet för de många vattendrag, som afvattna den vidsträckta dalkittel, hvars botten intages af Storsjön i Jämtland. Vattendraget, som bär namnet I. egentligen blott i sitt nedersta lopp närmast hafvet och i öfrigt har olika benämning i nästan hvarje socken det genomlöper, anses till
sin egentliga källflod ha Enaälfven (se d. o.), som upprinner på östra sluttningen af Sylarna, flyter i en stor krökning åt n. och ö. och förenar sig vid sitt utlopp i Ånnsjön (526 m. ö. h.) med den söderifrån kommande Handölsån (se Handöl). Nedanför Ånnsjön kallas vattendraget under sitt lopp mot n. först Tångböleström, nedanför Gefsjön (501 m.) Kvarnströmmen, förstärkes i Bodsjön (438,7 m.) af Storån från Norge och flyter genom Tännsjön, hvarifrån hela vattenmassan i ett ståtligt 38 m. högt fall, Tännforsen (se d. o.), kastar sig nästan lodrätt utför klippan i den nedanför liggande sjön Noren. Där ökad genom ett ansenligt vattendrag från Stor-Rensjön, flyter älfven vidare mot s.ö. och ö. under namnen Dufedälfven och Åreälfven genom synnerligen vackra och bördiga trakter vid södra foten af Åreskutan samt utfaller under namnet Undersåkersälfven,
som har de bekanta Ristafallen (se fig. 1; 37,4 m. på en längd af 1 km.), i sjön Liten (318 m. ö. h.). I denna sjö fördubblas vattenmassan genom Järpeströmmen, som stundom ansetts vara den egentliga hufvudfloden och som har sina källor på Sjækerhatten i Norge, genomflyter de stora vattnen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free