- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
703-704

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inpass, spelt., "göra inpass" - IN PC. Se I N P - In perpetuam memoriam, lat., till evig åminnelse - In perpetuum, lat., för evigt - In persona, lat., personligen - In petto, it., inom sig - Inpiskare - Inplantring, trädg. - In pleno, lat., i plenum - In pontificalibus, lat., i ämbetsdräkt - In praefixo termino, lat., till förut bestämd tid - In praesentia, lat., för ögonblicket - In praxi, mlat., i praxis - In promptu. Se Impromptu - Inprotokollering, upptagande i protokoll - Inpudringsförfarandet, fotogr. - In puris naturalibus, lat. Se In natura - In quarto, lat. i kvartsformat - Inquiett. Se Inkett - Inredningsritning, skpsb. - Inre friktion, fys. Se Friktion - Inre friktionskoefficienten, fys. Se Friktion - Inre försvarsverk, krigsv. Se Fästning 2 - Inregistrera, införa i ett register - Inregistreringsafgift - Inregistreringsafgift 1. Afgift som staten upptager - Inregistreringsafgift 2. införselafgift - Inre groddblad, djuranat. Se Cell - Inre hår, bot. Se Nymphaeaceae - Inre linjer, krigsv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inpass, spelt., "göra inpass" 1. "maska", taga
med ett lågt kort i tro, att motspelaren ändå
icke kan ta öfver; inkast. Ordets härkomst är
ej alldeles utredd, men det tros ha samband med
it. impaccio, hinder, trassel.

IN PC. Se IN P.

In perpertuam memoriam, lat., till evig åminnelse.

In perpetuum, lat., för beständigt, för evigt.

In persona, lat., personligen, själf.

In petto [pe’ttå], it., "i bröstet", inom sig,
i hemlighet.

Inpiskare (eng. whip l. whipper-in) kallas
i engelska parlamentet de medlemmar af de
stora politiska partierna, som ha i uppdrag
att sörja för, att dessa äro tillräckligt
talrikt närvarande vid omröstningarna, och att
öfver hufvud vaka öfver sammanhållningen inom
partierna. Regeringspartiets förste inpiskare
i underhuset är en af skattkammarsekreterarna
och intager en viktig ställning i det politiska lifvet.

Inplantering, trädg., plantering i krukor af växter,
som förut stått friplanterade i bänk eller
på kalljord. C. G. D.

In pleno, lat., i plenum, i allmän
sammankomst. Se Plenum.

In pontificalibus, lat., i full prästskrud,
i ämbetsdräkt.

In praefixo termino, lat., till förut bestämd
tid.

In præsentia [-tsia], lat., för ögonblicket,
för närvarande; in præsenti casu, lat., i föreliggande
fall.

In praxi, mlat., i praxis, i det praktiska
lifvet.

In promptu. Se Impromtu

Inprotokollering, upptagande i protokoll (se d. o.).

Inpudringsförfarandet, fotogr., ett
kopieringsförfarande, som grundar sig på vissa
hygroskopiska blandningars egenskap att vid
belysning förlora sin hygroskopiska egenskap. En
glasskifva eller annat underlag förses, genom
öfvergjutning med en lösning af gummi arabicum,
bikromat och socker (eller honung), med en tunn
ljuskänslig hinna, torkas i värme och belyses
under ett diapositiv, hvarvid de belysta ställena
garfvas i den mån de blifvit belysta. Utsättes
hinnan för fuktig luft, förblifva de af
ljuset påverkade ställena torra, de obelysta
(resp. mindre belysta) ställena däremot upptaga
fuktighet och blifva klibbiga. Behandlas
bilden med grafit- eller färgpulver, fastnar
detta endast på de klibbiga ställena, och en
positiv bild erhålles. Inpudringsförfarandet har
bl. a. användning i fotokeramiken (se d. o.).
J. Htzg.

In puris naturalibus, lat. Se In natura.

In quarto, lat., i kvartformat (om böcker).

Inquiett. Se Inkiett.

Inredningsritning, skpsb., är en af fartygets
hufvudritningar, öfverst framställande en
vertikal längdgenomskärning genom fartygets
midtlinje samt därunder en horisontal
längdgenomskärning af hvarje däck för sig
ofvanifrån och ned med hålskeppet nederst,
allt med tillhörande inredning. Hvarje däck
begränsas af två konturlinjer; den ena,
som är fulldragen, visar det däck, hvarpå
inredningen finnes, och den andra, som är
prickad, närmast ofvanför liggande däck.

C. K. S.

Inre friktion, fys. Se Friktion, sp. 1432.

Inre friktionskoefficienten, fys. Se Friktion,
sp. 1433.

Inre försvarsverk, krigsv. Se Fästning 2,
sp. 314.

Inregistrera (se Register), anteckna eller införa
i ett register.

Inregistreringsafgift. 1. Afgift, som staten
upptager för intagande af rättshandlingar
i vissa register, hvilka ordnats för att
tjäna som vitsord för rättshandlingarnas
obestridlighet. Inregistreringsafgifter
förekomma i synnerhet i Frankrike
(enregistrements) i stor omfattning. Äfven
i Sverige likasom i de flesta andra
länder är inregistrering i flera fall
föreskrifven. Vanligen har den afgift till
staten, som förbundits med föreskrifna
anteckningar för rättshandlingen, såsom
lagfart, inteckning o. d., iklädts stämpelns
form och kallats stämpelafgift. Men vid
vissa föreskrifna inregistreringar har man
nöjt sig med ett omedelbart erläggande af en
registreringsafgift. Sådana afgifter förekomma
med afseende på patent, vid registrering
af varumärken och mönster, af aktiebolag,
solidariska bankbolag och af föreningar för
ekonomisk verksamhet, af försäkringsrörelse,
af firma och prokura o. d. - 2. Under en kort
tid har i Sverige äfven förekommit en låg
afgift för införsel af hvetemjöl, gryn och
bönor, som benämndes inregistreringsafgift,
ehuru den närmast kunde betraktas som en tullafgift.
Denna afgift beslöts af 1880 års riksdag,
men afskaffades redan vid 1882 års riksdag.
l o. 2. K. H. B.

Inre groddblad, djuranat. Se Cell, sp. 1386.

Inre hår, bot. Se Nymphæaceæ.

Inre linjer, krigsv. Om af två krigförande
arméer den ena med samlad styrka rör sig
mot motståndarens i flera grupper delade
stridskrafter eller om den uppträder med flera
stridsgrupper, hvilka ha kortare afstånd mellan
hvarandra än motståndarens grupper, så säges
denna armé röra sig på de inre linjerna,
under det motståndaren är hänvisad till de
yttre linjerna
. Rörelserna på de inre linjerna
ha den fördelen med sig, att en svagare armé
kan uppehålla en eller flera af motståndarens
stridsgrupper med underlägsna krafter, under
det att hufvudkrafterna, honom oväntadt, kastas
mot en annan af nämnda grupper. Efter att med
öfvermakt på en punkt ha krossat denna grupp
kastas hufvudstyrkan mot en annan, till hvilken
den på grund af de kortare vägarna bör hinna,
förrän motståndaren, äfven om han får kännedom om
rörelsen, hinner förstärka densamma. Rörelsen på
de inre linjerna fordrar öfverlägsen ledning,
rörliga och uthålliga trupper samt lämpligt
förhållande mellan truppstyrka och afstånd. Om
dessa villkor uppfyllas, kan frukten däraf blifva
stora framgångar, t. ex. Fredrik II:s rörelser
under hela sjuåriga kriget och särskildt under
fälttåget 1757, Bonapartes rörelser 1796 under
belägringen af Mantua, Napoleon I:s rörelser
mellan Seine och Marne i febr. 1814, prins
Fredrik Karls rörelser vid Loire i dec. 1870
och jan. 1871. Om något af de nämnda villkoren
icke uppfylles, blifva rörelserna på de inre
linjerna snarare till skada än till gagn samt
föranleda lätt fullständig inneslutning och
nederlag, hvaraf följden till och med kan blifva
dagtingan, som förhållandet var med Napoleon I
1813, österrikarna i Böhmen 1866, Mac Mahon
och Châlonsarmén 1870 och Loire-armén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free