- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
759-760

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intelligensblad, tidskrift - Intelligensen, Andra kammaren 1870-80-talen - Intelligenspartiet. Se Intelligensen - Intelligent, insiktsfull - Intelligentssedlar, Norske, tidning - Intelligenzblätter - Intelligibel, en filosofisk term av Kant - Intendent, förvaltare - Intendentafdelning. Se Marinförvaltningen - Intendentaspirant - Intendentsdepartement. Se Intendentur - Intendentsexamen. Se Intendentsaspirant - Intendentur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

759

Intelligensblad-Intendentur

760

Intelligensblad, tidskrift, som utkom med 40
nummer årligen (under lästerminerna) i Uppsala
1844 och 1845, redigerad af akademiadjunkten
F. G. Afzelius med biträde af B. E. Malmström,
H. A. Lindhult (sedan konsistorienotarie
i Göteborg) och K. Ekendahl. Tidskriftens
uppgift var att följa vetenskapernas utveckling,
företrädesvis de filosofiska och humanistiska,
referera utlandets litteratur, redogöra för
universitets- och läroverksangelägenheter
äfvensom meddela små poem och litterära
notiser. Tidskriften (om hvars namn jfr
I n t e 11 i-genzblätter) var organ för
den hegelska riktningen inom Uppsalas
dåv. yngre vetenskapliga värld och stod
nog den tyska s. k. "unghegelianis-men"
nära, äfven om den bad sin motståndare
"Svenska biet" skilja på ’’unghegelianer"
och "unge hegelianer". Tidskriften intog i
både vetenskapliga och samhälleliga frågor en
utprägladt frisinnad ståndpunkt (märk Malmströms
inledningsdikt "Framåt den unga tidens lösen
är!"), helt igenom orädd och själfständig. Utom
de varmt uttalade sympatierna för den hegelska
filosofien, märkes tidskriftens försvar för
Ignells rationalistiska skrifter, dess häfdande
af vetenskapens rätt mot kyrkan, dess påyrkande
af den akademiska undervisningens frihet från
läxläsning, dess förordande af universitetets
flyttning till hufvudstaden o. s. v. Särskildt
märkliga äro ock Malmströms litteraturhistoriska
och poetiska bidrag. Tidskriften väckte mycken
harm i det konservativa lägret och angreps både
med allvarets och skämtets vapen i "Svenska
biet" (bl. a. af Hans Järta). Mot slutet
blef det filosofiska innehållet öfvervägande.
K. w-g.

Intelligensen 1. Intelligenspartiet kallades
på 1870-80-talen den del af Andra kammaren,
som tog af stånd från landtmannapartiet
och ej heller ville samarbeta med
vänsterelementen. Benämningen var ursprungligen
en pik från det "enkla landtmannaförståndets"
män åt "herremännen", som misstänktes se dem
öfver axeln, men accepterades sedermera af
de apostroferade. Ordet förekommer i denna
tids tidningspress växlande med "centern" (se
d. o.), men försvinner alldeles ur den politiska
terminologien, sedan tullstriden omstöpt de
gamla partiförhållandena. H. W. (V. M.)

Intelligenspartiet. Se Intelligensen.

Intelligent (lat. intelligens, se Intelligens),
utrustad med god fattningsgåfva, med
vaken tankeförmåga eller odladt omdöme och
förståndsskärpa; klok, insiktsfull.

Intelligentssedler, Norske, tidning. Se Norske
intelligentssedler.

Intelligenzblätter, vanligt namn på lokala
annons-tidningar i Tyskland under 1700-talet
och början af 1800-talet. Till skillnad från
de politiska tidningarna hade dessa allehanda
ortliga tillkänna-gifvanden och allmännyttiga
meddelanden samt annonser. Namnet öfvergick till
svenska, norska och danska tidningsvärlden i
samma betydelse. J. L. Heiberg (se d. o.) afsåg
emellertid med namnet "Intelligensblad"
en litterär och humanistisk veckoskrift för
högt bildad publik. Namnet öfvertogs strax
därpå af en Uppsalapublikation med likartadt
syfte (se Intelligensblad). Se äfven Norske
intelligentssedler.

Intellrqibel (lat. intelligi’bilis, fattlig,
begriplig), en filasgfisk term, som Kant använder
i förbindelse

med begreppet karaktär. "Den intelligibla
karaktären" är enligt honom den viljans
beskaffenhet, som ligger till grund för den
faktiskt gifna karaktären och som tillkommer
viljan såsom tillhörande en öf-versinnlig
värld. Det är i den intelligibla karaktären, som
grunden måste sökas därtill, att vi äro födda med
i moraliskt afseende förvänd vilja. Efter Kant
har Herbart upptagit och användt ordet i enahanda
betydelse, näml. af något öfversinnligt, för
så vidt detta tankes såsom liggande till grund
för det sinnliga, och talar sålunda t. ex. om
ett intelli-gibelt rum, hvarmed han menar
det verkliga förhållande, i hvilket väsenden
stå till hvarandra och ur hvilket sedermera
det gifna rummet låter sig härledas. - I den
svenska filosofien har termen ingen användning.
A. B-n.*

Intendent (fr. intendant, af lat. inte’ndere,
rikta sin uppmärksamhet åt ett håll, ifrigt
bedrifva något), eg. förvaltare, tillsyningsman,
föreståndare, den, åt hvilken ledningen
af något ar anförtrodd, är en i Sverige,
liksom äfven annorstädes, bruklig titel för
tjänstemän (t. ex. vid öfverintendentsämbe-tet)
och för föreståndare för vetenskapliga eller
konstnärliga institutioner (t. ex. intendent vid
Nationalmuseum och intendent för konstsamlingarna
i de kungl. slotten) eller afdelningar af sådana
(t. ex. intendenter vid Vet. akad., Nordiska
museet), en titel, som emellertid numera är fäst
vid så olika tjänsteverksamhet, att något för
alla intendenter fullt gemensamt kännemärke icke
kan uppgifvas. Jfr Hofintendent, Intendentur,
Inten-denturkåren, Marinintendenturkå-ren och
Öfverintendent.

Intendentafdelning. Se Marinförvaltningen.

lntendentsaspira;nt (af intendent, se d. o.,
och lat. aspiräre, eftersträfva) kallas den,
som utbildar sig för erhållande af inträde i
intendentur-kåren (se d. o.) såsom intendent
eller underintendent. För anställning som
intendentsaspirant fordras att vara fast anställd
officer och som sådan ha fullgjort minst tre
års regementsöfningar. Tjänstgöringen pågår två
år från 15 okt. samt omfattar dels tjänstgöring
vid olika intendenturmyndigheter, dels genomgång
af en utbildningskurs, hvilken af-slutas med en
intendentsexamen (kungl. instr. 11 okt. 1907).
C. O. N.

Intendentsdepartementet i Arméförvaltningen. Se
Intendentur.

Intendentsexamen. Se Intendentsaspirant.

Intendentur kallas i de flesta arméer den
myndighet, som tar befattning med förvaltningen
och hushållningen vid trupperna. Högsta
intendentur-myndigheten utöfvas vanligen af en
afdelning af krigsministeriet, och sedermera
finnes intendentur vid alla truppafdelningar
af betydenhet. I svenska armén innefattas
under intendenturärenden alla sådana ärenden,
som hänföra sig till truppernas materiel och
underhåll, under det alla penningeärenden
tillhöra kassaväsendet. Högsta ledningen af
intendenturärendena tillkommer Armé förvaltning
ens intendentsdepartement, som står under
en generalintendent, och som arbetar på en
utrust-ningsbyrå, en underhållsbyrå och en
civilbyrå, vid hvilka äro anställda tjänstemän
af intendenturkåren och af Arméförvaltningens
civila personal. Närmast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free