Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ismael - Ismael 1. Enligt G. T. en son af Abraham - Ismael 2. En man af Davids släkt - Ismaeliter. Se Ismael 1 - Ismail, kretsstad i Bessarabien - Ismailia - Ismailia 1. (Ismailijeh) Stad i nedre Egypten - Ismailia 2. Fordom sudanesisk militärstation - Ismailia 3. Stadsdel i Kairo - Ismailijeh och Ismailijehkanalen. Se Ismailia 1 - Ismailiter. Se Islam - Ismail pascha, kediv af Egypten - Ismanstorps borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
979
Ismaeliter-Ismanstorps borg
980
med Ismael, men äfven med egypterna; också
Ismael själf tar sig hustru från Egypten enligt
l Mos. 21: 21. Som hemvist för I. namnes i l
Mos. 21:21 öknen Par an, som legat mellan Edom
och Egypten. Af de 12 stammar, som i l Mos. 25:
12 ff. nämnas som I:s ättlingar, ha åtminstone
några haft sitt hemvist på annat håll: 1. D u
m a motsvarar den stora oasen D j o f i norra
Arabien, 2. J e t u r bekrigas enligt l Krön. 5:
19 af Kubens barn, måste alltså ha bott i landet
ö. om Jordan, uppträder sedan troligen under
namnet ituréer (se Ituréen), 3. K e d a r,
en betydande stam i den syrisk-arabiska öknen,
4. K ed m a står i Jer. 49: 28 parallellt med
Kedar och är förmodligen boende i samma trakt,
5. Massa, en nordarabisk stam, 6. N "e b a-j o
t namnes i Jes. 60: 7 jämte Kedar som ett stort
herdefolk, boende förmodligen i syrisk-arabiska
öknen eller norra Arabien, uppträder sedan i
gestalten af nabatéerna (se d. o.), 7. Tema,
en betydande trakt och oas i norra Arabien,
motsvarande nuv. oasen Teima, 4 dagsresor s. om
Duma. De 5 öfriga uppräknade äro okända. De
ifrågavarande stammarna ha alltså varit Israels
grannar i s. och ö. Deras vilda strids- och
plundringslystnad karakteriseras träffande i l
Mos. 16: 12; 21: 20. I Josefs historia uppträda
de som karavan-ledare enligt l Mos. 37: 25
(Jahvisten). - 2. En man af Davids släkt,
som efter Jerusalems fall 586 på anstiftan af
ammonitkonungen Baalis mördade den kaldeiske
ståthållaren Gedalja i Mispa (se 2 Kon. 25: 25,
Jer. 40: 13 ff.). E. S-e.
Ismaeliter. Se Ismael 1.
Ismail, kretsstad i Bessarabien, vid vänstra
stranden af Donaus nordliga mynningsarm, Kilia,
bildar med det närbelägna Tutjkov en
dubbelstat med 33,607 inv. (1897). Handel med
spannmål, trävaror, läder och talg. – L. fordom
en turkisk fästning, eröfrades af ryssarna 1770
samt stormades och förstördes af Suvorov 22
dec. 1790. I freden i Bukarest 1812 kom staden
med Bessarabien till Ryssland, hvarefter den
blef station för ryska Donauflottan samt 1830
jämte den 1810 anlagda staden Tutjkov erhöll
en särskild förvaltning. Enligt Parisfredens
(1856) bestämmelser slopades fästningsverken och
afträddes I. jämte en del af Bessarabien till
Moldau. Vid Berlinkongressen 1878 återförenades
denna del af Bessarabien med Ryssland. (J. F. N.)
Ismailia. 1. (Ismailijeh) Stad i nedre Egypten,
guv. Port Said, nära midten af Sues-näset,
vid västra stranden af Timsa-sjön och
vid den från Nilen ledda sötvattenskanalen
(Ismailijehkanalen), som lämnar dricksvatten
till Sues, till I. och Port Said, men äfven
är segelbar för tämligen stora fartyg. 6,886
inv. (1897). Staden anlades 1863, var under
kanalbyggnaden medelpunkten för alla arbeten
och är ännu säte för kanalförvaltningen,
men har i öfrigt förlorat sin betydelse. Den
har breda, makadamiserade gator och liknar
en europeisk badort med villor och skuggrika
alléer. Sötvattenskanalens slussar, kedivens
palats och vattenverket, som medelst en 70
km. lång rörledning förser Port Said med
vatten, äro ortens största märkligheter. –
2. Fordom sudanesisk militärstation. Se
Gondokoro. – 3. Stadsdel i Kairo (se d. o.).
(J. F. N.)
Ismailijeh och I s m a i l i j e h k a n a l e
n. Se I s-m a il i a 1.
Ismailiter. Se Islam, sp. 919.
Ismail pascha, kediv af Egypten, son till
Ibrahim pascha, f. 31 dec. 1830 i Kairo,
d. 2 mars 1895 nära Konstantinopel, erhöll en
europeisk uppfostran i Frankrike, hvarefter
han återkom till Egypten 1849. Af sin farbror
ståthållaren Said pascha användes han vid
beskickning till Frankrike och Italien och
inkallades i statsrådet, skötte 1861 regeringen
i hans frånvaro och kufvade därpå ett uppror
i Sudan. Efter Saids död 18 jan. 1863 blef
han ståthållare i Egypten. Om hans till
full oafhängighet syftande yttre politik
(direkt umgänge med främmande monarker, de
turkiska fermanerna om successionsordningen
1866, kedivvärdigheten 1867, regleringen af
Egyptens ställning 1873) och hans af stort
anlagda och kostsamma företag (Sueskanalen,
invigd 1869) samt lika lysande som ogenomtänkta
reformer fyllda inre styrelse – en svindel, som
ruinerade hans land och bragte den äfven enskildt
slösaktige "orientaliske despoten med parisisk
fernissa" i händerna på europeiska ockrare –
se Egypten, sp. 1490–92. Efter sin afsättning
26 juni 1879 tillbragte han sin tid i Europa,
särskildt i Italien; från 1888 till sin död
vistades han, till hälften som statsfånge,
på det af sultanen upplåtna slottet Emirgian
vid Bosporen. H. B-n.
Ismanstorps borg, belägen på byn Folkeslundas
utmark, Långlöts socken, midt på Öland, är den
mest omfattande och bäst behållna af denna ös
 |
| Plan af Ismanstorps borg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
