- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1119-1120

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Benlös, Ragnar Lodbroks son - Ivar Blå l. Joar Blå. Se Blå - Ivar Blå, pseudonym. Se Bergstrand, V. A. - Ivar Gren, riksråd. Se Gren 2. - Ivar Vidfamne, dansk sagokung - Ivasjintsov, Nikolaj Aleksandrovitj - Iwatake, bot. Se Gyrophora - Ivens, Roberto - Ivernia, i forntiden namn på Irland - Iverskoj, ryskt kloster. Se Valdai - Iversnaes, udde på västra Fyn - I vind, sjöv. - Ivo, fransk prelat - Ivory, James - Ivrea, stad i Italien - Ivry - Ivry 1. I. l. I.-la-Bataille, fransk by - Ivry 2. I. l. I.-sur-Seine, fransk stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1119

Ivar Blå-Ivry

1120

Steenstrup, "Norm ann erna" (I,
s. 114), och G. Storm, "Krit. bidrag til
vikingetidens hist." (s. 69 ff., 96).
Th. W. (B-c.)

Ivar Blå 1. Joar Blå. Se Blå, sp. 794.

Ivar Blå, pseudonym. Se B ergst r an d, V. A.

Ivar Gren, riksråd. Se Gren 2.

Ivar Vidfamne, dansk sagokonung, son af Halfdan,
hvilken på anstiftan af Ingjald Illrådes (se I n
g-j a l d 1) dotter Åsa blef dräpt af sin broder
konung Gudröd i Skåne, Asas make. När hon efter
Gudröds död farit hem till sin fader, följde
I. efter med en stor här för att hämnas, och
Ingjald, som ej vågade strida mot öfvermakten,
tog sig själf af daga. Därefter lade I. under
sig hela Svea välde, hela Danmark, en stor del
af Saxland, länderna kring Östersjön och en
femtedel af England. Till följd däraf kallades
han Vidfamne. Af de danske samkonungarna,
bröderna Helge och Korek, friade Helge till I:s
dotter Aud, men I. tvang sin dotter att gifta
sig med den mindre frejdade Eörek. I detta
äktenskap föddes sonen Harald, som sedan vardt
kallad Hildetand. I. inbillade sin mag, att
Harald var frukten af en oloflig förbindelse
mellan Helge och Aud, samt öfvertalade Rörek
att till hämnd dräpa sin broder, hvarefter
I. uppträdde som Helges häm-nare. Rörek stupade,
och I. underlade sig brödernas rike. Hans
dotter flydde med sin son till konung Radbard
i Gårdarike, hvilken utan samtycke af I. snart
tog henne till äkta. I. begaf sig med härsmakt
till Gårdarike. I Finska viken kom han i häftig
ordväxling med sin fosterfader, Hord (Hörd,
Härd), och störtade sig i vredesmod ned i vattnet
samt syntes aldrig mera. I:s dotter Aud fick
med Radbard sonen Randver, som blef fader till
Sigurd Ring och farfader till Ragnar Lodbrok. I
hvad mån sagan om I. har historiskt underlag,
är icke utredt. Th. W.*

Ivasjintsov, Nikolaj Aleksandrovitj, rysk
hydrograf, f. 1819, d. 1871, medföljde 1853
Perovskij på tåget uppefter Syr Dar j a och
uppmätte denna flods nedre del samt blef
s. å. chef för den expedition, som sändes att
uppmäta Kaspiska hafvet och utforska dess
förhållanden. Resultaten af sitt 15-åriga
arbete därmed framlade han i en atlas (2 bd
text; 1866-69). Märkligt är ock hans stora
verk (1849-50) öfver 38 ryska resor kring
jorden. I. blef slutligen konteramiral och
president i ryska geografiska sällskapets
matematiska sektion i Petersburg.

Iwatake, löt. Se G y r o p h o r a, sp. 802.

Ivens, Roberto, portugisisk marinofficer och
Afrikaresande, f. 1850 på Azorerna, d. 1898
i Lissabon, företog 1877-79 och 1884-85
forskningsresor i Syd-Afrika tillsammans med
Capello (se denne).

lve’rma (Hibernia, grek. lerne, kelt. Erin,
Eirin), i forntiden namn på Irland.

lve’rskoj, ryskt kloster. Se V a l d a i.

Iversnass, udde på västra kusten af Fyn midt för
byn Heils på Jylland. Då Karl X Gustaf morgonen
30 jan. 1658 med svenska kavalleriet tågade
öfver det frusna Lilla Belt från jylländska
kusten öfver Brandsö, gick han inåt Husby viken
n. om L, å hvilken danska armén intagit en befäst
ställning, som den emellertid lämnade för att gå
svenskarna till mötes. Efter en skarp träffning
("slaget ved Tybrind-vig") blefvo danskarna i
grund slagna, och nästan

alla, som ej stupat,
tillfångatogos. Härmed var Fyn eröfradt.
L. WrsonM.

l vind, sjöv., säges om ett fartyg, som man
med eller utan afsikt låtit lofva upp, så att
vinden blåser längs med seglen, hvarigenom
dessa "lefva" (fladdra) och hindra framfarten.
R- N.*

Ivo (fr. Yves), fransk prelat och kanonist,
f. omkr. 1040, d. 1116, valdes 1090 till biskop
af Chartres. Då konung Filip I 1092 försköt sin
lagliga gemål, Berta, och ingick en brottslig
förbindelse med grefvinnan Bertrade af Anjou,
vågade I., ensam bland det franska prästerskapet,
göra konungen kraftiga föreställningar. Till
följd däraf anklagad för högförräderi, vädjade
han till påfven, som svarade med att lysa
konungen i bann. Lika oförfärad visade sig I. vid
andra tillfällen gentemot den penning-lystna
kurian. I investiturstriden sökte han medla
mellan statens och kyrkans fordringar. Genom
sina kanonistiska samlingsverk Decretum och
Pannormia (utg. af Migne i "Patrol. lat.", bd
161) blef han en af Gratianus’ mest betydande
föregångare. Jfr A. Sieber, "Bischof I. von
Chartres" (1885). P. F.»

Ivory [åYveri], James, engelsk astronom och
matematiker, f. 1756 i Dundee, d. 21 sept. 1842
i London, blef 1804 professor vid militärskolan
i Marlow, senare i Sandhurst, lefde efter
1816 som privatman i London. Han utförde en
mängd undersökningar inom den rena matematiken,
fysiken och celesta mekaniken. Särskildt berömda
äro hans arbeten öfver jämviktsfigurerna
hos roterande vätskemassor samt öfver den
astronomiska refraktionen. De flesta af hans
afhandlingar äro publicerade i "Philosophical
transactions" från 1809 till 1839 och i
"Philosophical magazine" från 1821 till 1842.
B-d.

Ivréa, stad i italienska prov. Turin, på vänstra
stranden af Dora Baltea och vid foten af Alperna,
237 m. ö. h. 6,023 inv. (1901, som kommun 11,528
inv.). Biskopssäte. Staden är oregelbundet
byggd samt har ett ålderdomligt och pittoreskt
utseende. Den har bl. a. en katedral (från
10:e-ll:e årh.), en borgruin från samma tid,
flera privathus och ett kastell (nu fängelse)
från 1300-talet samt många kvarlefvor från
den romerska tiden. Lyceum, gymnasium, teknisk
skola, prästseminarium, museum. Vinodling och
silkesspinneri. - I. är romarnas Eporedia,
som de grundlade omkr. år 100 f. Kr. för
att behärska de där utlöpande alpvägarna
öfver Stora och Lilla S:t Bernhard. Det
blef sedan säte för langobardiska hertigar
och, efter langobardiska rikets eröfring
genom Karl den store (774), hufvudort i ett
markgrefskap. Markgrefven Berengar II blef
950 för en kort tid Italiens konung. Hans
sonson Otto blef stamfader för grefvarna af
Franche-Comté, dock innehade släkten fortfarande
markgrefskåpet I., tills Henrik II 1018 fråntog
Arduin, som efter Otto III:s död upphäft sig
till konung öfver Italien, I. och förenade
det med tyska riket. 1248 erhöllo grefvarna af
Savojen I. i förläning af kejsar Fredrik II.
(J. F. N.)

Ivry [ivri]. 1. I. 1. I.-la-Bataille [ta’j],
by i franska dep. Eure, vid floden Eure, 34
km. s. ö. om Evreux. 1,023 inv. (1901). Där
står en 17 m. hög obelisk, rest till minne af
Henriks af Navarra (Henrik IV) seger öfver Ligan
14 mars 1590. - 2. I. 1. I.-sur-Seine [syr-sän],
stad i franska dep. Seine, nära vänstra stranden
af Seine,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free