- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1347-1348

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jens Andersen Beldenak, dansk biskop - Jenseits von gut und böse, "bortom godt och ondt" - Jensen, Louise Johanna. Se Fahlman - Jensen, Alfred Anton - Jensen, Kristiern. Se Hansen K. - Jensen, Kristian Albrekt - Jensen, Johan Laurents - Jensen, Peter Andreas - Jered (Bibeln)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1347

Jenseits von gut und böse-Jensen

1348

fattig skomakare, åtnjöt först undervisning i
en klosterskola och studerade därefter i Köln
och Eom, där han äfven arbetade i det påfliga
kansliet. Återkommen till Danmark, fick han
anställning vid konungens kansli, gjorde sig
snart bemärkt genom sitt skarpa förstånd, sin
vältalighet och sin lagkunskap och blef 1501
biskop öfver Fyns stift, där han snart råkade
i långvariga strider med adeln. Af konungen
användes han ofta i diplomatiska uppdrag,
var sålunda 1503 sändebud vid fredsmötet i
Lybeck, där han öfverskred sina instruktioner
genom att utlofva skadeersättning åt Lybeck
för under kriget uppbringade fartyg. Delvis
på grund af denna åtgärd anklagades han 1517
af konung Kristian, som begärde en oerhörd
skadeersättning, och hölls sedan i flerårigt
fängelse. Han lyckades emellertid återvinna
konungens ynnest, deltog i tåget mot Sverige
1520-21, förmådde genom sin advokatoriska
förmåga det i Gråbrödraklostret i Stockholm
samlade riksrådet att erkänna konung Kristians
arfsrätt till Sveriges krona samt var medlem af
den domstol, som dömde Sten Sture d. y. m fl. för
kätteri. Till belöning erhöll han den efter den
afrättade biskop Mattias lediga biskopsstolen
i Strängnäs och var medlem af den regering,
som efter konung Kristians afresa skulle styra
Sverige och bekämpa den af Gustaf Vasa ledda
frigörelsekampen. Han deltog sålunda i slaget vid
Brunbäcks färja (april 1521). Då han emellertid
ej drog jämt med Didrik Slagheck, återvände han
till Danmark och blef där kastad i fängelse. Af
konung Fredrik återfick han (1523) sitt stift,
men lefde fortfarande på spänd fot med adeln,
till dess han 1529 afstod sitt stift till Knut
Gyldenstierne mot årligt underhåll och gården
Kjserstrup på Taa-singe. För några oförsiktiga
yttranden om konungen dömdes han 1530 som
äreskändare till ärans förlust. 1533 öfverfölls
han på Kjserstrup af Kr. Eantzau, bortfördes
af honom till Holstein och misshandlades
på det grymmaste. Efter halfårig fångenskap
lösköptes han af några släktingar i Lybeck,
där han tillbragte sina sista dagar. Se Allén,
"De tre nordiske rigers historie", II. (T. H-r.)

Jenseits von gut und böse [jensajts fann göt
ont böse], "bortom godt och ondt", titel på ett
arbete (1886, öfv. till sv. 1904) af den tyske
filosofen F. W. Nietzsche. Uttrycket har blifvit
ett ofta an-vändt slagord.

Je’nsen, Louise Johanna, skådespelerska. Se F
a h l m a n.

Je’nsen, Alfred Anton, skriftställare,
slayist, f. 30 sept. 1859 i Hälsingtuna socken,
GäfleboVgs län, blef student 1878, studerade
vid Uppsala universitet från hösten 1879,
var 1884-87 anställd i "Göteborgs handels-
och sjöfartstidnings" redaktion, vistades
1888-90 i Tyskland, Serbien och Bulgarien
samt på 1890-talet längre tider i slaviska
länder, därpå i Wien och flyttade 1901
till Stockholm som medlem af Svenska akadis
Nobelinstitut. J. har tre gånger erhållit
Letterstedtska öfversätt-ningspriset, fick
1905 Sv. akad:s kungliga pris och 1906 det
af Sienkiewicz donerade anslaget för arbeten
rörande Polen. 1905 vardt J. led. af litterära
kommissionen af vet. akad, i Krakau, 1907 filos.
hedersdoktor vid Linnéjubileet i Uppsala och 1908
korresp. medlem af Sydslaviska akademien i Agram
samt är hedersledamot af de polska litteratur-

samfunden i Rapperswyl och Posen. J. är en
insiktsfull och med’ fint språksinne utrustad
öfver-sättare och har med vårt språk införlifvat
en god del af de slaviska litteraturernas
märkligare verk på vers och prosa. Han har
öfversatt Gogol, "Kyska bilder", Turgenev,
"Senilia" (1883), Pusjkin, "Eugen Onegin"
(1889), Saltykov (Stjedrin), "Små-stadslif"
(1890), en serbisk hjältedikt i dramatisk form
("Bergkransen", 1890, belönt med Sv. akademiens
andra pris), bynovellerna "Från Serbien och
Montenegro" (1891), Mikulitsch, "Mimotschka"
(1892), Lermontov, "Demonen" och "Klostergossen"
(1893), Mickiewicz, "Herr Tadeusz" (1898),
Sva-topluk Cech, "Dikter" (s. å.), Askerc,
"Sloveniska ballader" (1901), Vojnivic, "Xanta"
(1902), An-drejev, "Tanken" (1903), Zeyer,
"Berättelser och sagor" (1904), den ryska
novellsamlingen "Dödens tystnad" (1905)
och lillryska noveller af Kotsiu-binskij
(1909) samt samlingarna "Ur Böhmens moderna
diktning" (från tjechiskan, 1894), "Ur slavernas
diktvärld" (1896) och "Polska skalder" (4 bd,
1899-1906). Dessutom har han lämnat ett mycket
stort antal litteraturhistoriska bidrag till
tidskrifter och författat Kristo Botjov. En
bulgarisk frihetsskald (1891), Ragusa. En
sydslavisk literatur-studie (1894), det grundliga
och välskrifna arbetet Slavia. Kulturbilder från
Volga till Donau (1896; ny följd 1897), Ryska
skaldeporträtt (1898), Habs-burg (1899), Gundwlic
und sein Osman (190’0), Resebilder (1901),
Jaroslav Vrchlicky (1904; tjech, öfv. 1906),
Svenska bilder i polska vitterhelen (1904; polsk
öfv. 1907), Tsardömet vid skiljovägen (1905),
Rysk kulturhistoria (3 bd, 1908) och Mazepa
(1909). Han har därjämte författat ett stort
antal artiklar rörande slavisk litteratur och
historia till Nordisk familjeboks 2:a uppl. samt
diktsamlingarna På fjärran stig. Poetiska
resebilder (1893), Nya dikter (1895) och
Färdeminnen (1907). Som originaldiktare röjer
han en af se värd formell talang och har omsatt
sina reseintryck i stämningsfulla vers.

Je’nsen (lat. Joannis), Kristiern. Se Han-se
n, K.

Je’nsen, Kristian Albrekt, dansk målare, f. 1792
i Schleswig, d. 1870, studerade vid akademien i
Köpenhamn, vistades sedan i Dresden och Italien,
återkom till Köpenhamn 1823 och blef en mycket
eftersökt porträttmålare. Hans styrka låg i den
kvicka uppfattningen och det lätta, spirituella
handlaget. Samtiden fann hans porträtt flyktigt
skisserade och ytliga. "Danmarks Frans Hals",
som han blifvit kallad, hade i själfva verket en
lysande begåfning som fysionomist. Konstmuseet
i Köpenhamn eger af J. porträtt af konstnärens
moder, af Freund, Eckersberg, dekorationsmålaren
Troels Lund m. fl.; i Hirschsprungska samlingen
finnas de karakteristiska porträtten af
konstnärens hustru, af fyra syskon Jensen m. fl.
G-g N.

Jernsen, Johan Laurents, dansk målare, f. 8
mars 1800, d. 1856, genomgick konstakademien
och studerade blomstermåleri och porslinsmåleri
i Paris. 1825 blef han medlem af akademien och
"cfvermålare" på Kungl. porslinsfabriken. Hans
blomstermålningar voro mycket omtyckta. Ph. W.»

Jeansen, Peter Andreas, norsk präst,
författare, f. 22 dec. 1812 i Bergen, d. 15
juni 1867 i Kristiania, blef student 1831
och tog teol. examen 1836. Efter någon tids
lärarverksamhet blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free