Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joloffer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liberala grundsatser, genomförda författnings-
och förvaltningsreformer och införde
civiläktenskap; i det yttre verkade han
för den tyska enhetstanken och ställde sig
1870 afgjordt på Preussens sida. 1871—76 var
J. medlem af tyska förbundsrådet. 1876 nedlade
han presidentskapet i ministerrådet, enär hans
skolreform och uppträdande mot katolska kyrkan
syntes storhertigen alltför radikala. S. å. blef
han president i Oberrechnungskammer. — Biogr. af
Baumgarten och L. v. Jolly (1897).
3. Friedrich J., son af J. 1,
psykiater, f. 1844 i Heidelberg, d. 1904 i
Berlin, professor i psykiatri vid Strassburgs
universitet 1873 och vid Berlins 1890, skref
en mängd betydande psykiatriska arbeten och
redigerade från 1890 ”Archiv für
psychiatrie und nervenkrankheiten”.
4. Julius J., den föregåendes broder,
sanskritist, f. 1849, sedan 1877 professor
i sanskrit och jämförande språkvetenskap i
Würzburg. Mest verksam i bearbetandet af
den indiska rättshistorien, hvaröfver han
under sin vistelse i Indien 1882—83 föreläste
i Calcutta. Hans hufvudsakliga arbeten
äro: Ein kapitel vergleichender syntax (1872),
Geschichte des infinitivs im indogermanischen
(1873), Über die rechtliche stellung der frauen
bei den alten Indern (1876), Tagore law
lectures: Outlines of an history of the Hindu
law of partition, inheritance and adoption
(1885), Recht und sitte (i Bühlers
”Grundriss der indo-arischen philologie”,
1896). Därjämte har han öfversatt
”Nāradīya Dharmacāstra” (1876), ”The institutes
of Vishṇu (i ”Sacred books of the East”, VII;
1880), ”Minor lawbooks” (ibid. XXXIII; 1889)
samt utgifvit ”The Vishṇusmṛti” (i ”Bibliotheca
Indica”, 1881), ”The Nāradasmṛti” (ibid.
1885—86), ”Manuṭīkāsaṁgraha” (ibid.
1885—90), ”Mānavadharmaçāstra” (”Manus lagbok”,
1887). J. har i Tyskland infört Whitneys
berömda föreläsningar om språkvetenskapen,
”Die sprachwissenschaft” (1874). — J:s broder
Ludwig von J. (1843—1905) var sedan
1874 professor i stats- och förvaltningsrätt
i Tübingen.
1. G. I. 3. G—s. 4. K. F. J.
Joloffer, negerstam. Se Djoloffer.
Jolo-öarna. Se Sulu-öarna.
Jolster, Jolsterpil, bot., är det vanligaste
svenska namnet på en öfver hela Sverige växande
pilart, Salix pentandra L., hvilket träd,
eller oftare buske, f. ö. är utbredt öfver
nästan hela Europa. Jolstern har 5 ståndare
(det typiska antalet) i hanhängenas blommor,
då däremot de allra flesta pilarter ha blott 2
ståndare utvecklade. Jolstern igenkännes lätt
genom den mörkt gröna färgen och starka glansen
å öfre ytan af de vanligen aflånga, ovala,
smalt spetsiga, fint och tätt glandelsågade
bladen, hvilkas korta skaft äro försedda med små
vårtlika glandier. Jolstern hör till samma grupp
af pilsläktet som skörpilen (S. fragilis L.) och
står denna närmast, men har icke så bräckliga
grenar och kvistar som den sistnämnda. Barken
af jolster var förr officinell i Sverige
under namnet Cortex salicis (se Salix).
O. T. S.*
Jolsterpil, bot. Se Jolster.
Joly [dʃå͡u’li], John, engelsk geolog och
mineralog, f. 1857 på Irland, sedan 1897
professor i geologi och mineralogi vid
Dublins universitet (Trinity college),
är bekant bl. a. genom ett af honom infördt
färgfotograferingsförfarande (se
Fotografi, sp. 1003) och en ny konstruktion af
fotometern (se d. o.).
Joly [dʃå͡u’li], Charles Jasper, irländsk
matematiker och astronom, f. 1864, d. 1906, blef
1897 professor i astronomi vid universitetet
i Dublin och Royal astronomer of Ireland, med
hvilken befattning är förenadt direktorskapet
öfver Dunsink-observatoriet i Dublin. Hans
huvudverksamhet låg emellertid inom den rena
matematiken, speciellt kvaternionteorien
och geometrien. Han utgaf en ny edition af
W. Hamiltons ”Elements of quaternions” (2 bd,
1899—1901). Bland hans egna arbeten märkes Manual
of quaternions (1905). Hans astronomiska arbeten
voro mindre betydande.
B—d.
Jolys fotometer. Se Joly, J., och Fotometer,
sp. 1010.
Jolys färgfotograferingsförfarande. Se Joly,
J., och Fotografi, sp. 1003.
Jom. Se Jomsborg.
Jomala. socken af Ålands härad och domsaga,
Åbo och Björneborgs län, Finland. Landareal
147 kvkm. Befolkningen, svensk, 3,423
pers. (1908). J. bildar ett imperiellt pastorat
af 2:a kl., Åbo ärkestift, Ålands prosteri.
A. G. F.
Jomard [ʃåmā’r], Edme François, fransk
geograf och arkeolog, f. 1777, d. 1862,
deltog som ingenjör i expeditionen till
Egypten 1798—1801 och hann vid sidan af sina
topografiska arbeten afteckna och beskrifva
landets fornlämningar. Han egnade sedan många
år åt utarbetandet af sin andel i det stora
verket ”Description de l’Égypte”, blef 1829
kustos för kartafdelningen i Bibliothéque
nationale och 1839 överbibliotekarie,
var 1821 en bland stiftarna af geografiska
sällskapet i Paris samt bidrog, som medlem af
undervisningskommittén, kraftigt till införandet
af växelundervisningen. J. gällde som auktoritet
i frågor, som rörde Afrika. Inom arkeologien
inlade han stor förtjänst om tolkandet af de
gammalegyptiska mått- och talhieroglyferna. Utom
de nämnda bidragen till ”Description de l’Égypte"
efterlämnade han åtskilliga afhandlingar
samt Monuments de la géographie (8 bd,
1854—62), en samling äldre, viktiga kartor.
Wbg.
Jomelli, N. Se Jommelli.
Jomfruland, en 3,4 kvkm. stor, flack ö i
Bratsbergs amt (Norge), utanför infarten till
staden Kragerö. Stort fyrtorn. Badort.
O. A. Ö.
Jomha-kippurim, hebr. Försoningsfesten.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
