Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joloffer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Joloffer-Jomini
82
liberala grundsatser, genomförda författnings-
och förvaltningsreformer och införde
civiläktenskap; i det yttre verkade han
för den tyska enhetstanken och ställde sig
1870 afgjordt på Preussens sida. 1871-76 var
J. medlem af tyska förbundsrådet. 1876 nedlade
han presidentskapet i ministerrådet, enär hans
skolreform och uppträdande mot katolska kyrkan
syntes storhertigen alltför radikala. S. å. blef
han president i Oberrechnungskammer. - Biogr. af
Baumgarten och L. v. Jolly (1897).
3. F ri e dr i c h J., son af J. l,
psykiater, f. 1844 i Heidelberg, d. 1904 i
Berlin, professor i psykiatri vid Strassburgs
universitet 1873 och vid Berlins 1890, skref
en mängd betydande psykiatriska arbeten och
redigerade från 1890 "Archiv fur
psychiatrie und nervenkrankheiten".
4. Julius J., den föregåendes broder,
sanskri-tist, f. 1849, sedan 1877 professor
i sanskrit och jämförande språkvetenskap i
Wtirzburg. Mest verksam i bearbetandet af
den indiska rättshistorien, hvaröfver han
under sin vistelse i Indien 1882-83 föreläste
i Calcutta. Hans hufvudsakliga arbeten
äro: Ef» kapitel vergleichender syntax (1872),
Ge-schichte des infinitivs im indogermanischen
(1873), Vber die rechtliche stellung der frauen
bei den alten Indern (1876), Tagore law
lectures: Outlines of an history of the Hindu
law of partition9 inheri-tance and adoption
(1885), Recht und sitte (i Btihlers
"Grundriss der indo-arischen philologie",
1896). Därjämte har han öfversatt
"Näradiya Dharmacästra" (1876), "The institutes
of Vishnu (i "Sacred books of the East", VII;
1880), "Minor lawbooks" (ibid. XXXIII; 1889)
samt utgifvit "The Vishnusmrti" (i "Bibliotheca
Indica", 1881), "The Näradasmrti" (ibid.
1885-86), "Manutikäsam-graha" (ibid.
1885-90), "Mänavadharmacästra" ("Manus lagbok",
1887). J. har i Tyskland infört Whitneys
berömda föreläsningar om språkvetenskapen,
"Die sprachwissenschaft" (1874). - J:s broder
L u d w i g von J. (1843-1905) var sedan
1874 professor i stats- och förvaltningsrätt
i Tübingen. 1. G- I- 3. G-s.
4. K. F. J.
Joloffer, negerstam. Se D j o l o f f e r.
Jolo-öarna. Se S u l u - ö a r n a.
Jolster, Jolsterpil, bot., är det vanligaste
svenska namnet på en öfver hela Sverige växande
pilärt, Salix pentandra L., hvilket träd,
eller oftare buske, f. ö. är utbredt öfver
nästan hela Europa. Jolstern har 5 ståndare
(det typiska antalet) i han-hängenas blommor,
då däremot de allra flesta pilarter ha blott 2
ståndare utvecklade. Jolstern igen-kännes lätt
genom den mörkt gröna färgen och starka glansen
å öfre ytan af de vanligen aflånga, ovala,
smalt spetsiga, fint och tätt glandelsågade
bladen, hvilkas korta skaft äro försedda med små
vårtlika glandier. Jolstern hör till samma grupp
af pilsläktet som skörpilen (S. frayilis L.) och
står denna närmast, men har icke så bräckliga
grenar och kvistar som den sistnämnda. Barken
af jolster var förr officinell i Sverige
under namnet Cortex salicis (se Salix).
O. T. S.*
Jolsterpil, bot. Se Jolster.
Joly [djSu’li], John, engelsk geolog och
mineralog, f. 1857 på Irland, sedan 1897
professor i geologi och mineralogi vid
Dublins universitet (Tri-nity college),
är bekant bl. a. genom ett af honom infördt
färgfotograferingsförfarande (se Fot o-
grafi, sp. 1003) och en ny konstruktion af
fotometern (se d. o.).
Joly [djåu’li], Charles Jasper, irländsk
matematiker och astronom, f. 1864, d. 1906, blef
1897 professor i astronomi vid universitetet
i Dublin och Koyal astronomer of Ireland, med
hvilken befattning är förenadt direktorskapet
öfver Dunsink-observatoriet i Dublin. Hans
huvudverksamhet låg emellertid inom den rena
matematiken, speciellt kvaternionteorien
och geometrien. Han utgaf en ny edition af
W. Hamiltons "Elements of quaternions" (2 bd,
1899-1901). Bland hans egna arbeten märkes Manual
of quaternions (1905). Hans astronomiska arbeten
voro mindre betydande. . B-d.
Jolys fotometer. Se Joly, J., och Foto-meter,
sp. 1010.
Jolys färgfotograferingsförfarande. Se Joly,
J., och Fotografi, sp. 1003.
Jörn. SeJomsborg.
Jo’mala. socken af Ålands härad och domsaga,
Åbo och Björneborgs län, Finland. Landareal
147 kvkm. Befolkningen, svensk, 3,423
pers. (1908). J. bildar ett imperiellt pastorat
af 2:a kl., Åbo ärkestift, Ålands prosteri.
A. G. F.
Jomard [jåmä’r], Edme Fr an co is, fransk
geograf och arkeolog, f. 1777, d. 1862,
deltog som ingenjör i expeditionen till
Egypten 1798-1801 och hann vid sidan af sina
topografiska arbeten af teckna och beskrifva
landets fornlämningar. Han egnade sedan många
år åt utarbetandet af sin andel i det stora
verket "Description de TÉgypte", blef 1829
kustos för kartafdelningen i Biblio-théque
nationale och 1839 överbibliotekarie,
var 1821 en bland stiftarna af geografiska
sällskapet i Paris samt bidrog, som medlem af
undervisningskommittén, kraftigt till införandet
af växelundervisningen. J. gällde som auktoritet
i frågor, som rörde Afrika. Inom arkeologien
inlade han stor förtjänst om tolkandet af de
gammalegyptiska mått-och talhieroglyferna. Utom
de nämnda bidragen till "Description de 1’Égypte"
efterlämnade han åtskilliga afhandlingar
samt Monuments de la géo-graphie (8 bd,
1854-62), en samling äldre, viktiga kartor.
wbg.
Jome’lli, N. Se Jörn m el l i.
Jomfruland, en 3,4 kvkm. stor, flack ö i
Bratsbergs amt (Norge), utanför infarten till
staden Kragerö.
O. A. Ö.
Försoning s-
Stort fyrtorn. Badort.
Jomha-kippurim, hebr. f e s t e n.
Jomini [jåmini], An-t o i n e Henri, baron,
militär och militärskriftställare, f. 6 mars 1779
i Paverne i schweiziska kant. Pays de Vaud, d. 22
mars 1869 i Passy, invid Paris, fick 1798, då
köpman i Paris, en adjutantsplats hos Helvetiska
republikens krigsminister, blef snart chef för
krigssekretariatet, med titel af bataljonschef,
samt inlade som sådan stora förtjänster om arméns
organisation. 1801 slog han sig åter ned i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
