Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jägerhornska regementet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äktenskap mellan fri och ofri, men
äfven (särskildt i äldre tysk rätt) vid
äktenskap mellan fria af olika klasser (jfr
Adelsprivilegier, sp. 154). Ett missgifte har
icke gifvit hustrun och barnen samma rätt till
mannens och faderns ställning och förmögenhet
som ett jämbördigt äktenskap. Om vid missgiftet
hustruns och barnens rätt ordnats genom särskild
uppgörelse, har detsamma kallats ett
morganatiskt äktenskap (se d. o.). Rättslig
betydelse har jämbördigheten numera blott inom
de suveräna (inbegripet de detroniserade)
furstehusens och de med dessa (genom
författningsbestämmelser från Tyska förbundet)
likställda, till den tyska högadeln (der deutsche
hohe adel) hörande ätternas krets. Alla andra
medborgares äktenskap räknas utan vidare
som jämbördiga. Ifrågavarande högadliga
ätter åtnjöto förr ”reichständisch” eller
”landesherrlich” värdighet. Deras afgränsning
från den öfriga adeln är emellertid ingalunda
ostridig. — Jämbördighetens betydelse för
svensk rätt är begränsad till kungliga prinsars
äktenskap. Successionsordningens § 5 förbjuder
nämligen prins af det kungl. huset att taga till
gemål enskild svensk eller utländsk mans dotter,
vid äfventyr att ha förverkat arfsrätt till
riket för sig, barn och efterkommande. (Ett
sådant äktenskap ingicks af prins Oskar,
hertig af Gottland, numera prins Bernadotte,
se d. o.) ”Enskild” betyder här icke-tillhörande
suverän eller därmed — på sätt nyss är nämndt
likställd ätt. Leuchtenbergska ätten i Bajern
har räknats höra till den tyska höga adeln, och
Oskar I:s äktenskap med Josefina af Leuchtenberg
var alltså jämbördigt.
C. G. Bj.
Jämfotingar, zool., detsamma som Isopoda
(se d. o.).
Jämförande fornkunskap (se Fornkunskap,
förhistorisk, sp. 863), arkeol.,
har som undervisningsämne införts vid Uppsala
universitet 1897, då en docentur skapades, hvars
förste innehafvare blef O. Almgren. Ämnets
officiella namn är jämförande och nordisk
fornkunskap. Från 1907 har riksdagen till lön åt
innehafvaren af denna docentur årligen anslagit
en summa af 3,500 kr. Hittills (1910) har ett
30-tal examina aflagts i ämnet. Examination
i detsamma har likaledes förrättats i Lund
(1902) af professor O. Montelius och redan
1888 i Uppsala af H. Hildebrand. Undervisning i
jämförande fornkunskap meddelas äfven i viss mån
vid universiteten i Kristiania och Helsingfors.
T. J. A.
Jämförande grammatik. Se Grammatik.
Jämförande jordkunskap. Se Geografi, sp. 963.
Jämförande religionsvetenskap. Se Religionsvetenskap.
Jämförande språkforskning. Se Språkvetenskap.
Jämförelsesatser. Se Komparativ 1.
Jämijärvi, konsistoriellt pastorat af 3:e
kl. i Åbo ärkestift, Finland, Tyrvis kontrakt,
Åbo och Björneborgs län, Ikalis härad och
domsaga. Landareal 1,114 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 3,578 pers. (1908).
A. G. F.
Jämjö, socken i Blekinge län, Östra härad. 8,722
har. 2,483 inv. (1909). Annex till Ramdala,
Lunds stift, Östra kontrakt.
Jämkning i arfskifte. Se Arfskifte, sp. 1422.
Jämkning i laga skifte. Se Skifte af jord.
Jämlik beskattning. Se Allmän bevillning.
Jämna, bot. Se Lycopodium.
Jämnadsed, en i de gamla nordiska lagarna
föreskrifven ed, genom hvilken den, som
förorättat en annan, förklarade att, om han själf
blefve målsegande mot den andre i en sak sådan
som den föreliggande, han skulle nöja sig med
samma upprättelse, som han nu gåfve. Jämnadsed
förekommer äfven i en annan betydelse och är
då en ed därpå, att arfskifte l. jämkning i
arfslotter verkställts på fullt rättvist sätt.
Jämnarfva, Jämnarfvingar (fsv. iæmpn arva,
iamnærvi, iamnarva), jur., företrädesvis i vårt
äldre lagspråk, vissa grupper af arfvingar, som
få lika stora lotter af arfvet. Ett så deladt arf
kallas jämnarf (fsv. iæmpn arf, iæmpnaþa
arf, iamnarf). Västgöta- och Östgötalagarna,
hvilkas arfsordning i allmänhet gynnar manliga
släktingar framför kvinnliga och släktingar,
som leda släktskapen till arflåtaren genom män,
framför dem, som äro besläktade med honom genom
kvinnor, upptaga emellertid som jämnarfva: morfar
och farmor, morbror och faster, dotterson och
sondotter, systerson och brorsdotter. I flera
af svealagarna äro alla jämskylda släktingar å
fäderne- och mödernesidan jämnarfva, i likhet med
hvad förhållandet städse varit i vår stadsrätt,
under det att landsrätten (fr. o. m. landslagarna
ända till 1845) gaf fädernesläktingarna 2/3
af arfvet och mödernesläktingarna blott 1/3.
K. H. B. (C. G. Bj.)
Jämnbred, bot., säges om blad, som äro
ungefär lika breda vid basen af skifvan som
vid midten och småningom afsmalna mot spetsen.
G. L—m.
Jämshög (förr benämndt Gemsjö), socken i
Blekinge län, Listers härad. 20,071 har. 5,649
inv. (1909). J. utgör ett regalt pastorat i
Lunda stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Jämsä. 1. Härad i Tavastehus län,
Finland. Landareal 3,900 kvkm. 46,000
inv. (1908). J. omfattar 8 kommuner. —
2. Domsaga under Åbo hofrätt, består af
4 tingslag. Landareal 3,400 kvkm. 46,000
inv. (1908). — 3. Prosteri af Borgå stift,
omfattar 5 kyrkoförsamlingar med en landareal
af 3,529 kvkm och 40,836 inv. (1908). —
4. Socken i ofvannämnda härad. Landareal
1,045 kvkm. Befolkningen, finsk, 13,353
pers. (1908). J. är ett imperiellt pastorat af
2:a kl.
O. I. (A. G. F.)
Jämsänkoski, pappersbruk i Jämsä socken,
Finland, anlades 1894 och eges af ett aktiebolag.
Tillverkningen bestod 1908 af 3,000 ton trämassa,
5,000 ton sulfitcellulosa och 6,000 ton papper samt
afsattes i eget land och Ryssland. Arbetarnas antal
utgjorde 420.
T. C.
Jämte, invånare i Jämtland.
Jämthunden, zool. Se Hunden, sp. 1314.
Jämtland, landskap i Norrland, är beläget mellan
62° 16′ och 65° 7′ n. br. samt 1° 1′ och 6° 3′
v. lgd från Stockholms observatorium och gränsar
i v. till Norge, i s. till Härjedalen och Medelpad
samt i n. ö. till Ångermanland och Västerbotten.
Med en största längd af 315 km. i n.—s. och största
bredd af nära 250 km. i ö.—v. upptager landskapet
en areal af omkr. 36,900 kvkm. (jfr Jämtlands
län), hvaraf 1/12 är vatten. Landskapet bildar
större delen af Jämtlands län (se nedan). — Fjällen
på gränsen mellan Sverige och Norge utfylla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
