Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 529-530 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kabla ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

c till ciss, i den mixolydiska f till fiss,
i den eoliska g till giss, hvarjämte i
den doriska och lydiska h sänktes till b.
A. L.*

Kader (fr. cadre, ram, af lat. quadrum,
fyrhörning), krigsv., kallar man vanligen
den till en armés eller trupps ledning
och förvaltning erforderliga personalen
af officerare, underofficerare och
tjänstemän. Stundom inbegriper man i kadern
äfven en del manskap. Svenska arméns kader
utgöres af dess officerare, underofficerare,
civilmilitära tjänstemän och underbefäl af
korpralsgraderna. Om obefordrade volontärer
skola räknas till kadern, må lämnas osagdt. —
Kaderarmé (Kaderhär). Se Härordning. —
Kadermanöver kallas i vissa arméer de taktiska
öfningar, som utföras med kadern eller endast
med officerare, hvarvid hvarje deltagare
representerar en viss truppstyrka; motsvaras i
Sverige af fältöfningar och officersöfningar.
C. O. N.

Kaderarmé. Se Kader och Härordning.

Kaderhär. Se Kader och Härordning.

Kadermanöver, krigsv. Se Kader.

Kades (hebr. Ḳādēsch), fullständigare K.
Barnea, är från G. T. bekant som den plats, där
Israel på sin vandring från Egypten till Kanaan
uppehöll sig en längre tid. Enligt 1 Mos. 14: 7
hette den äfven ʿĒn-Mischpat, rättegångskällan,
en beteckning, som häntyder därpå, att orten var
berömd som ett slags gammal tingsplats. K. låg
s. om det s. k. Sydlandet (Negeb), på gränsen
mot amoréerna och v. om Edom (4 Mos. 20: 2 ff.,
16, 5 Mos. 1: 19 ff.). Härifrån utsändes de
s. k. kunskaparna till Kanaan och sändebuden
till Edom (4 Mos. 13: 26; 20: 14 ff.; 32: 8
jehovistiskt). Efter att länge ha varit förgätet
upptäcktes K. åter först genom J. Rowlands 1842
och senare genom H. Clay Trumbull 1881. Orten,
som ännu uppvisar rester af äldre byggnader
och har en riklig vattenkälla, som förvandlar
omgifningen till en grönskande oas (jfr
”Trätovattnet” 4 Mos. 27: 14, 5 Mos. 32: 51),
heter fortfarande ʿAin Ḳadīs. Jfr H. Clay
Trumbull, ”Kadesh Barnea” (1884).
E. S—e.

Kadesia, stad i norra1 Arabien, nära
gränsen mot Irak Arabi. Muhammedanerna vunno
där 636 en lysande seger öfver perserna.
(J. F. N.)

1813 1821—41, exercismundering. 1858—74, daglig dräkt. Nutida sjökadett, daglig dräkt. Svenska kadettuniformer från olika tider.

Kadett. Det franska ordet cadet [kadǟ], i
allmänhet yngre broder, särskildt den andre
eller den yngste sonen i en familj, härledes
från en romansk dimmutivform (capitetus) af
lat. caput, hufvud, och betydde urspr. den
”lille” hufvudmannen för en adlig familj. Före
1789 fingo ej de franska adelsfamiljernas
yngre söner ärfva fadern, hvarför de vanligen
nödgades söka sin utkomst inom kyrkan eller
i armén. Ludvig XIV upprättade särskilda,
1733 indragna, kadettkompanier, som utgjorde
skolor för unga adelsmän, hvilka där fingo sin
utbildning till officerare. 1751 inrättades i
deras ställe École royale militaire, i hvilken
för samma ändamål elever upptogos från åtta
collèges militaires. Denna skola ombildades år
II (1794) till École de Mars och 1803 till École
militaire spéciale, som 1808 förlades till S:t
Cyr. — I de flesta andra länder infördes skolor
med samma ändamål, hvilka vanligen kallades
kadettskolor l. kadettkårer; deras elever
kallades kadetter. Den första preussiska
kadettkåren upprättades i Kolberg 1653, hvarpå
följde en i Magdeburg och en i Berlin.
Under senare hälften af 1700-talet tillkommo
ytterligare fyra kårer. F. n. finnas
hufvudkadettskolan i Gross-Lichterfelde invid
Berlin och åtta kadettenhäuser. Undervisningen
motsvarar den i ett realgymnasium,
men organisationen är militärisk,
och de utexaminerade inträda som
vanliga officersaspiranter i armén. Vid
hufvudkadettskolan finnes en högre klass,
selecta, hvars elever kunna utgå som
officerare. I Sachsen inrättades en
kadettskola 1725, i Bajern en 1857. — I
Österrike-Ungern användes benämningen kadett på
de underofficerare, som tjäna för att utbildas
till officerare. För detta ändamål sändas de
till sexton kadettskolor med fyraårig kurs,
hvilken dock kan förkortas; skolorna mottaga
äfven elever, som icke gjort militärtjänst. —
I Ryssland bildades den första kadettkåren af
kejsarinnan Anna (1730—40), och kårernas antal
ökades af Nikolaus I (1825—55). De kallades
sedan militärgymnasier, men ha återfått namnet
kadettkårer, 25 till antalet, och utbilda som
en vanlig skola sina elever till inträde i
armén och i krigsskolorna. Endast pagekåren,
liksom den 1903 upplösta finska kadettkåren (se
d. o.), utbildar sina elever till officerare. -
— I Sverige inrättades de första kadettkårerna,
nämligen en artilleri- och en fortifikationskadettkår,
1738, till hvilka 1748
kom dåv. arfprins Adolf Fredriks kadettkår
för adliga ynglingar, hvilken 1756 upplöstes af
brist på medel för dess underhåll. Sistnämnda
år inrättades kadettkåren i Karlskrona för 50
elever, upplöst 1792, och 1780 kadettkåren på
Haapaniemi i Savolaks, som upplöstes 1808. Under
benämning Krigsakademien inrättades 1792 på Karlberg, nära Stockholm, en
kadettskola med fem-, senare fyraårig kurs, hvars
elever utgingo som officerare. Den förändrades
1866 till Krigsskolan (se d. o.). Sedan 1895
kallas denna skolas elever kadetter (1874—95
kallades de volontärer). Sedan kadettkåren i
Karlskrona upplösts, utbildades sjökadetterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>