- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
569-570

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kairo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

södra Finland fallit i ryssarnas händer,
ryckte 1716 general Tjekin med en rysk armé
mot Kajaneborg. Den fåtaliga besättningen
blef i febr. s. å. tvungen att uppgifva
slottet. Detta sprängdes i luften och har
sedan förblifvit en ruin, ehuru K. M:t 1729
approberade ett af Löwen uppgjordt förslag
till dess återuppbyggande och förseende
med ett retranchement på murad grund. Under
krigsåren ödelades K. län fullkomligt. Efter
freden i Nystad (1721) betraktades landskapet
icke mera som en för gränsförsvaret viktig
utpost och blef därför alltmera likställdt
med öfriga delar af Österbotten. Visserligen
återupprättades Kajana kompani under en egen
chef och inöfvades regelbundet. Likaså anställdes
fortfarande krigsöfningar med allmogen, men
alltmera visade sig gagnlösheten af detta
särskilda försvarsväsen. Slutligen fråntogs
invånarna 1788 den frihet från krigstjänst,
som de dittills åtnjutit, och tillika infördes
roteringsverket. M. G. S.

Kajaneborg, slott och län i Finland. Se
Kajana län.

Kajanus, Ko ber t, finsk musiker, f. 1856
i Helsingfors, elev af Faltin och 1877-79
af Richter, Keinecke och Jadassohn vid
Leipzigkonservatoriet samt af Svendsen
1879-80 i Paris, stiftade 1882 i Helsingfors
Orkesterföreningen (numera Filharmoniska
sällskapet) och blef ledare för dess orkester
samt för en 1885 inrättad orkesterskola,
hvilka båda institutioner ha mäktigt bidragit
till höjande af mu-siklifvet i Finland (se
därom Finland, Musik, sp. 300). 1888 stiftade
K. dessutom Sinfonikören. Förutom de stora
symfoni- och oratoriekonserterna dirigerar
K. täta populära konserter och folkkonserter. Han
blef 1897 musiklärare vid universitetet. 1900
företog K. med sin orkester en konsertresa till
världsutställningen i Paris och konserterade på
vägen med framgång i flera länder, bl. a. äfven
i Stockholm. K. har komponerat 2 finska
orkesterrapsodier, orkestersviten Sommarminnen,
symfoniska dikten Kullervos sorgmarsch,
körsymfonien Aino och flera körverk, sånger och
pianostycken m. m. Han anslog tidigast den finska
folktonen. E. F-t.

Ka jäst h, Kaj ät h, kast i Indien (se d. o.,
sp. 510).

Kaje;nnpeppar. Se C a p s i c u m

Kajeputöl, kem. och kem. farm. Se C i n e o l,
Eucalyptus och K a j e p u t o l j a.

Kajepu’tolja (af malaj, kaj u, träd, och puti,
hvit), ;Etheroleum cajeputi, farm. med., är en
flyktig olja, som erhålles genom destillation
ur de sönderskurna bladen och kvistarna af
Melaleuca minor Sn. och M. leucadendron L. (samt
möjligen flera arter), hvilka träd höra till
fam. Myrtacece R. Br. samt växa på Molukkerna
och några andra öar i Ostindien. Kajeputoljan,
som består till 2/3 af e u k a-lyptol, äfven
kallad cineol (se d. o.) 1. k a j e p u t o l,
är tunnflytande, vanligen .svagt ljusgrön,
med stark lukt af kamfer, rosmarin och
muskot samt med först kylande och därefter
brännande smak. Den ljusgröna färgen kan
bero på närvaron antingen af en ringa mängd
kopparsalt eller af ett klorofyllfärgadt
harts. Genom omdestillering kan oljan erhållas
färglös eller svagt gulaktig. Kajeputoljan är
numera utesluten ur Sv. farmakopén och ersatt
af preparatet eukalyplol ’’se Eucalyptus).
O. T. S. (C. C/. S.)

Ka’jerdt, Robert, skol-, kommunal- och riks-

dagsman, f. 1831 i Östra Ed, Kalmar län, d. 11
nov. 1903 i Stockholm, tillhörde en gammal
prästsläkt, hvilkens stamfader, C a i r d, på
1650-talet inflyttade till Sverige. K. blef
1849 student i Uppsala, 1857 filos. doktor,
1858 adjunkt vid Linköpings läroverk, 1864
lektor i historia och modersmålet i Falun och
var från 1867 till sin afgång med pension ur
statstjänsten, juli 1902, rektor vid Västerviks
högre allmänna läroverk. Skicklig undervisare
och rektor samt f. ö. en sfarkt utpräglad
personlighet, blef han inom den ort, där den
verksammaste delen af hans lif kom att förflyta,
mycket uppskattad och använd. Han vardt sålunda
led. af styrelserna för traktens järnvägar, af
lasaretts- och flickskolestyrelserna samt af en
mängd kommittéer, ordf, för stadsfullmäktige i
Västervik 1881-87 samt sedan 1870 med få af brott
led. af Kalmar läns norra landsting, hvars vice
ordf. han var 1890-92 och ordf. 1893 -96 och som
1889 insatte honom i Första kammaren, hvilken
han 1892 lämnade för att mera odeladt kunna
egna sig åt sitt rektorat. K. var sedan 1885
led. af Kalmar läns norra hushållningssällskaps
förvaltningsutskott. K. skref bl. a. P. Ovidii
Nasonis epistolce ex Ponto duo versibus
suetlii-cis expresscz (1857), De statu civitatis
apud gentes Scandinavice antiquissimo (1862)
och Ö f ver sikt af de skandinaviska staternas
historia under öfvergång från hedendom till
kristendom (1864). B. N-n.

Ka’j m an, plur. ka j män (af fi. kaima, namne,
kamrat, urspr. lettiskt ord), namne.

Kajman (Gaiman), zool. Se Krokodildjuren.

Kajmänfisken. Se Kaimanf isken.

Kajolera [kajåléra], af fr. cajoler, smickra,
vara inställsam, smeka.

Kajpenningar. Se Hamn af gift och Ka j.

Kajtumfallet, vattenfall i Lilla Lule älf,
Jokkmokks socken, Norrbottens län, omkr. 1,5 km.
fågelvägen från Jokkmokks kyrkoplats, har
en fallhöjd af 12,3 m. och en medelvattenmängd
af 34,1 kbm. per sek. Vid högvatten uppgår
vattenmängden till 700 kbm. och mera. – Ett
litet stycke högre upp bildar samma älf de
tre vackra Akkatsfallen (resp. 8,9,
3,7 och 2 m.), belägna i en granitränna med
ganska branta väggar och åtskilda genom två sel,
hvartdera af 200 m. längd.

Kajtumjaur, Öfre och Nedre. Se Kajtum älf.

Kajtum älf, biflod från högra sidan till Kalix
älf, till hela sitt lopp belägen inom Gällivare
socken. Älfven upprinner vid riksgränsen,
nära riksröset n:r 259 Ivarsten, samt flyter
med stridt lopp och östlig hufvudriktning
genom ödsliga fjälltrakter, därunder bildande
de båda af en fors förenade synnerligen vackra
fjällsjöarna Öfre (Paijeb) och Nedre (Vuolle)
Kajtumjaur, den förra vid 582, den
senare vid 578 m. höjd och tillsammans af 35
km. längd. Hela vattendragets längd är 160
km. A. G.*

Kajuta (holl. kajuit), sjöv., ett vanligen
akterut i fartyget för befäl och passagerare
afsedt hus eller rum. På passagerarångfartyg
kallas detta rum, som på båda sidor är
försedt med sofhytter, aktersalong. Ombord
å örlogsfartyg har fartygschefen eller, om
högre befälhafvare är embarkerad, denne sin
egen afskilda bostad, hvilken ensam får namn
af kajuta till skillnad från officerarnas
gemensamma mässrum, som kallas gunrum. –
Kajutvakt kallas å handelsfartyg en gosse,
hvilken det ålig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free