Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karamzin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbeten om den polska operans historia
(1859), Mozarts lefnad (1868) och en i
flera afseenden förtjänstfull Chopinbiografi,
i tysk edition Friedrich Chopin, sein leben,
seine werke und briefe (1877; 3:e uppl. 1881).
A. L.*
Karasu (”svart vatten”), namn på flera floder
i Turkiet och i andra af turkisk-tatariska
folk bebodda länder. De mest bekanta
äro: 1. K. l. Struma i Rumelien,
vilajetet Saloniki (se Struma). —
2. Den norra af Eufrats båda källarmar. Se
Eufrat. — 3. Biflod till Kizil-Irmak
i Mindre Asien, flyter förbi Kaisarie.
(J. F. N.)
Karasubasar, stad i ryska guv. Taurien, på Krim,
nära floden Karasu. 12,961 inv. (1897), armenier,
greker, judar, tatarer och (ett mindre antal)
ryssar. Staden har 24 moskéer, af hvilka flera
äro förfallna, och många karavanserajer samt
är, till följd af sitt läge i en bördig trakt
och vid den stora vägen mellan Simferopol och
Kertj, en af de förnämsta handelsstäderna
på Krim, ehuru dess handel nu alltmer aftager.
Sin mest blomstrande period hade staden,
då den tillhörde genueserna (14:e och 15:e
årh.). 1784 var den en kort tid Krims hufvudstad.
(J. F. N.)
Karasutsas, Joannis, nygrekisk skald,
f. 1824 i Smyrna, d. 1873 i Aten, utgaf
diktsamlingarna Lyra (1839), Mausa telatsusa
(1840), Esthiani melodiai (1846), Poietikon
apaithioma (1849) och He barbitos (1860)
samt den berättande dikten Kleonike (1868).
Karasången, Kårakvädena. Se Hrómundar saga
Gripssonar och Kara Halfdansdotter.
Karat (om ordets betydelse och härledning se
Ceratonia), en förr begagnad viktenhet vid handel
med ädelstenar och guld, hvilken ännu nästan
allmänt nyttjas som enhet för juvelvikten. En
guldviktskarat var 1/24 af en kölnisk mark, =
9,744 gr. En juvelkarat = omkr. 200 mg., något
olika i olika länder. På grund af k. proposition
antog svenska riksdagen 1910 en bestämmelse, att
metrisk karat, = 200 mg., skall utgöra viktenhet
vid handel med äkta pärlor och ädelstenar. —
I Sverige betecknas med karat guldets
finhetsgrader, i det att guldet tänkes deladt
i 24 delar l. karat. Rent guld håller således
24 karat; om 3/4 äro rent guld, håller det 18
karat o. s. v. Hvarje karat delas i 12 grän.
L. A. F.*
Karatag, stad i Buchara, vid öfversta delen af Surchan,
en biflod till Amu-darja. Omkr. 4,000 inv.
K. förstördes genom en jordbäfning i
okt. 1907, hvarvid 2,500 människor omkommo.
J. F. N.
Karategin, landskap i östra Buchara. Omkr. 11,000
kvkm. På norra gränsen ligga Hisar
l. Serafschanbergen (Pic Baba 6,000 m.), på
den södra Peter I kedjan (7,600 m.), mellan
dem flyter Kysylsu l. Surchab. Bergen äro
skogbevuxna, jordbruk och boskapsskötsel äro
hufvudnäringarna. Befolkningen (omkr. 60,000)
utgöres af tadsjiker (som äro jordbrukare) och
karakirgiser. Fursten, som kallas schah, bor
i Harm (Garm) vid Surchab och är vasall under
emiren af Buchara.
J. F. N.
Karatheodory, Alexandros (turk. Iskender
pascha), turkisk statsman, f. 20 juli 1833 i
Konstantinopel af ansedd grekisk släkt, d. 26
jan. 1906, anställdes i turkiska diplomatiens
tjänst och blef 1876 understatssekreterare
(”musteschar”) i utrikesdepartementet. I juni 1878 sändes
han till Berlinkongressen som den förste
af Portens fullmäktige, samtidigt hugnad med
balavärdighet. Efter kongressens slut förde han
Portens underhandlingar i Wien om Österrikes
ockupation af Bosnien och Hercegovina, utnämndes
i nov. s. å. till generalguvernör öfver Kreta,
men kallades 4 dec. till utrikesminister, i
hvilken befattning han skickligt sökte värna
Turkiets intressen vid den definitiva freden
med Ryssland (febr. 1879) och vid konventionen
med Österrike ang. Bosnien och Hercegovina
(21 april). Då storvesiren Kereddin pascha i
slutet af juli 1879 nedlade sitt ämbete, följde
K. exemplet. Sedan en kortare tid minister för
de offentliga arbetena, blef han 1885 furste
på Samos (till 1895) och var 1895—96 guvernör
på Kreta.
Karatjev, kretsstad i ryska guv. Orel,
vid Snjesjet, en biflod till Desna,
och järnvägen Smolensk—Orel. 15,842
inv. (1897). Handel med landtmannaprodukter
(i synnerhet hampa), olja och sejlarvaror.
J. F. N.
Karatsu, hamnstad i ken (länet)
Saga, på norra kusten af japanska ön
Kiushiu, vid Genkai-bukten. Omkr. 8,000
inv. 1889 öppnades K. för utlänningar.
J. F. N.
Karauli [kärålī’], vasallstat i brittiska
Indien, Rajputana. 3,217 kvkm. 156,786
inv. (1901). Hufvudstaden K. hade 23,482
inv. 1901.
Wbg.
Karavan (pers. karvan, lastdragande
djur, handlande, karavan, af kar, sak,
göromål) betyder i allmänhet i Orienten
hvarje samling af resande, som med sina på
kameler, åsnor eller hästar lastade saker
färdas genom sådana trakter, där inga banade
vägar finnas. Särskildt utgöra karavaner i
Asiens och Afrikas muhammedanska länder den
regelmässiga formen för varutransporten mellan
betydande platser, i synnerhet där denna har
att passera vattenfattiga, folktomma eller
af kringströfvande rofgiriga stammar oroade
trakter. Sådana karavaner kunna ofta bestå
af hundratals människor och ända till tusen
kameler. På de smala stigarna i bergstrakter gå
dessa alltid en och en efter hvarandra, men på
vida slättmarker oftast i flera tiotal bredvid
hvarandra, emedan de på detta sätt finna mer af
den af tistlar, torra örter och kvistar bestående
föda, som de under marschen oupphörligt söka
till höger och vänster om stigen. En sådan slätt
finner man då liksom randad af de otaliga smala
parallellt löpande stigarnas ljusa band. Är
karavanen undantagsvis i gång under natten,
förenas kamelerna vanligen med hvarandra
genom tåg från den enes svans till den andras
hufvud och bilda då en enda oöfverskådligt
lång kedja. Karavanerna, som ledas af en
inom hvarje karavan vald karvan-basji
(”karavan-hufvud”), ha sina af ålder bestämda halt-
och lägerplatser i regel vid en källa, där de
äfven ofta finna en karavan-seraj (se d. o.) till
sitt förfogande. Den vanliga kamelbördan utgör
omkr. 200 kg. och dagsmarschen 35 à 40 km. på
8 à 9 timmar, då kameldrifvarna, hvilka
oftast äro egare till de af köpmännen förhyrda
kamelerna, i regel gå till fots. Karavanerna,
som utan tvifvel utgöra den äldsta formen för
förmedlandet af det internationella varuutbytet
— de omnämnas redan af Herodotos —, förbinda
stundom vidt skilda platser med en i bestämda
afgångstider ordnad trafik, så t. ex. Damaskus
med Aleppo och Smyrna, Bagdad och Teheran,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
