- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1183-1184

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karusell - Karusell 1. Riddarspel till häst - Karusell 2. Platsen för riddarspelen - Karusell 3. Åkdon fastsatta vid central pelare för kretsåkning - Karusell 4. Plats eller ställning för kretsåkning - Karusser - Karvakrol - Karwar - Karwendel - Karwin - Karvol - Karvon - Karayais - Karyatider - Karyofyllacier - Karyogami - Karyokines - Karyopilit - Karyops - Karystos - Karvn - Kas - Kas 1. Bollspel - Kas 2. Vedmett - Kasaba - Kasaker - Kasalinsk - Kasan - Kasanlyk - Kasarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flock. Segrarna mottogo prisen ur de åskådande
damernas händer. Detta slags ridderliga lekar,
som omtalas första gången 842 vid Karl den
skalliges försoning med Ludvig den tyske,
undanträngdes till en tid af tornerspelen,
men aflöste mot medeltidens slut i sin tur
dessa, emedan de voro ofarliga för deltagarnas
lif och lemmar. Karusellerna infördes från
Italien till Frankrike under Henrik IV, och
en af de sista karusellerna därstädes var den,
som Ludvig XIV gaf 1662 i Paris, till ära för
m:lle de La Vallière, på den plats, som sedan
dess bär namnet Place du Carrousel. I Sverige
tillställdes i 17:e årh. karuseller 1649, 1650
(Kristinas kröning), 1668 samt 19 dec. 1672,
då Karl XI :s tillträde till regeringen firades
med en dylik, hvilken beskrefs af Ehrenstrahl och
efter hans teckningar stacks i koppar på 63 blad
(jfr fig. 1). Dessa karuseller försiggingo på den
s. k. riddar- l. rännarbanan på nuv. Hötorget
i Stockholm. Gustaf III, som i likhet med
Ludvig XIV gärna själf uppträdde i karuseller,
gaf bl. a. 1776 på Ekolsund en sådan, som
räckte i tre dagar, och 1777 på Adolf Fredriks
torg i Stockholm en, som räckte i 4 dagar. Den
praktfullaste af Gustaf III:s karuseller var den,
som i aug. 1785 anordnades på Drottningholm
med anledning af G. M, Armfelts bröllop. Den
sista karusellen i Sverige hölls 30 aug. 1800 på
Drottningholm (se Eichhorn, "Svenska studier",
I, 144). I Frankrike förekomma ännu militära
karuseller årligen vid ridskolan i Saumur (se
fig. 2). Jfr Stiller, "Das karusselreiten"
(1889). – 2. Platsen eller banan för en
ringränning. – 3. Ett i synnerhet för minderåriga
afsedt nöje, bestående i åkning i små vagnar,
på bänkar, trähästar o. d., hvilka äro fästa
medelst stänger vid en roterande vertikal pelare
och försättas i en allt hastigare rörelse kring
densamma. Försöken att från trähästarna midt
under farten fånga en invid karusellen stundom
upphängd ring anses utgöra ett minne från de
medeltida ringränningarna. – 4. Platsen eller
ställningen för dylik kretsåkning.

Karusser, zool. Se Rudsläktet.

Karvakrol (Carvacrol), kem., en med tymol (se
d. o.) isomer metylisopropylfenol (CH3:C3H7:OH = 1:4:2)
med angenäm kryddlukt, som i likhet
med tymol förekommer i många labiaters och
umbelliferers eteriska olja. Vid 0° stelnande
olja.
H. E.

Karwar [kawaö], Carwar, hufvudstad i
distriktet Northkanara (se Kanara),
kejsardömet Indien. 16,847 inv. (1901; 1,827
kristna). K. var förr en af de förnämsta hamnarna
på västkusten, men har nu förlorat sin betydelse
efter järnvägarnas anläggning i södra Indien.
(J. F. N.)

Karwendel, en grupp af Nordtyroler kalkalperna
mellan Isar i v. och Achensjön i ö. De bestå af
en nordvästlig del, Vordere K.-kette, med toppen
Karwendel (2,538 m.), och en sydligare, Hintere
K.-kette, med Birkkarspitz (2,756 m.).
J. F. N.

Karwin, by i österrikiska Schlesien, vid Kaschau
–Oderberg-banan. 14,326 inv. (1900). Betydliga
stenkolsgrufvor, kokstillverkning.
J. F. N.

Karvol, farm. Se Karvon och Dill.

Karvon (Carvonum) l. Karvol, kem., med. farm.,
en ketonkamfer af ringformig byggnad, som
utgör en hufvudbeståndsdel af kumminoljan
(Ætheroleum carvi), i hvars ställe karvon
upptagits i Sv. farmakopén, och äfven finnes i
dill och fänkål. Karvon, som stelnar i stark
köld och har sammansättningen C10H14O, är en
färglös eller svagt
gulaktig, flyktig vätska med stark lukt af
kummin. Den användes mest som smakförbättrande
medel samt som adjuvans (understödjande
tillsats) till digestionsförbättrande
och "väderdrifvande" medikament.
H. E. C. G. S.

Karyais. Se Kariais.


illustration placeholder


Karyatider (grek. karyatides), bygnk., draperade
kvinnliga figurer, använda som bärande delar,
t. ex. af ett bjälklag, en gesims e. d.,
i st. f. en pelare eller kolonn. Karyatider
förekomma inom både den antika (grekisk-romerska)
konsten samt renässansen och den därifrån
härledda barockstilen. I den senare användas de
ofta i möbelarkitekturen, t. ex. på sängar,
skåp o. d. Berömda äro de härliga kvinnofigurer
(urspr. 6 st.), som uppbära taket öfver den
lilla utbyggnaden till Erechtheion på Atens
Akropolis (en af dessa har blifvit öfverförd
till British museum i London; gipsafgjutning
i Sveriges nationalmuseum). Dessa karyatider
(se fig.) kallas äfven kaneforer (se d. o.),
"korgbärerskor", emedan man i dem velat se
efterbildningar af de atenska jungfrur, som
deltogo i det årliga panatenaiska festtåget
till gudinnan Athenas ära, bärande på hufvudet
korgar med gåfvor till gudinnan. Ordet
karyatid härledes enligt det vanliga
antagandet från orten Karyai i Lakonien, hvars
kvinnor efter ett upplopp tvungits till hård
slaftjänst; men det bör tilläggas, att jämväl
tempeljungfrurna i Artemis’ (Dianas) å samma
ort belägna helgedom buro namnet karyatides.
Upk.*

Karyofyllacéer, bot., namn på
fam. Caryophyllaceæ.

Karyogami (af grek. karyon, nöt, och
gamos, äktenskap), biol., sammansmältning af
cellernas kärnor vid organismernas befruktning.
L-e.

Karyokines (af grek. karyon, nöt, och kinesis,
rörelse), bot. Se Cellbildning, sp. 1395.

Karyopilit Hamberg (af grek. karyon, nöt, och
pilos, filt), miner., vattenhaltigt mangansilikat
i nötbruna trådiga massor från Pajsberg.
A. Hng.

Karyops, bot. Se Hinnfrukt.

Karystos, stad på södra kusten af ön
Eubea. Omkr. 1,500 inv. I forntiden var staden
bekant för sin hvita, grönstrimmiga marmor. Den
intogs af perserna 490 f. Kr., och dess flotta
bistod dem i slaget vid Salamis, hvarför den
sedan straffades af de segrande grekerna.
(J. F. N.)

Karön, liten ö i Östersjön, strax utanför
Ronnebyåns mynning. Hafsbad, restauration
m. m. för brunns- och badgästerna vid Ronneby.

Kas. 1. Se Bollspel, sp. 1017. – 2. Se Vedmått.

Kasaba. Se Kasba.

Kasaker, tatariskt folk. Se Kirgiser.

Kasalinsk, kretsstad i guv. Syr-darja i ryska
Turkestan, på högra stranden af Syr-darja. 7,600
inv. (1897). K. behärskar vägarna till
Aralsjön, Chiva och Orenburg. Det anlades
1854 af ryssarna under benämningen Fort n:r 1.
J. F. N.

Kasan, ryskt guvernement och stad.’ Se Kazan.

Kasanlyk. Se Kazanlük.

Kasarer. Se Kazarer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free